Jeremia 42

1 Då trädde alla krigshövitsmännen fram, jämte Johanan, Kareas son, och Jesanja, Hosajas son, så ock allt folket, både små och stora,

Zasezisondela zonke induna zamabutho, loJohanani indodana kaKareya, loJezaniya indodana kaHoshaya, labo bonke abantu, kusukela komncinyane kuze kube komkhulu,

2 och sade till profeten Jeremia: »Värdes upptaga vår bön: bed för oss till HERREN, din Gud, för hela denna kvarleva -- ty vi äro blott några få, som hava blivit kvar av många; du ser med egna ögon att det är så med oss.

bathi kuJeremiya umprofethi: Ake kuthi ukuncenga kwethu kuwe phambi kwakho, usikhulekele eNkosini uNkulunkulu wakho, umele le insali yonke, ngoba sisele sibalutshwana kwabanengi, njengalokho amehlo akho esibona;

3 Må så HERREN, din Gud, kungöra för oss vilken väg vi böra gå, och vad vi hava att göra.»

ukuze iNkosi, uNkulunkulu wakho, isazise indlela esizahamba ngayo, lento esizayenza.

4 Profeten Jeremia svarade dem: »Jag vill lyssna till eder. Ja, jag vill bedja till HERREN, eder Gud, såsom I haven begärt. Och vadhelst HERREN svarar eder skall jag förkunna för eder; intet skall jag undanhålla för eder.»

UJeremiya umprofethi wasesithi kibo: Sengizwile; khangelani, ngizakhuleka eNkosini uNkulunkulu wenu njengokwamazwi enu; kuzakuthi-ke, lonke ilizwi iNkosi ezaliphendula ngizalitshela lona, kangiyikuligodlela lizwi.

5 Då sade de till Jeremia: »HERREN vare ett sannfärdigt och osvikligt vittne mot oss, om vi icke i alla stycken göra efter det ord varmed HERREN, din Gud, sänder dig till oss.

Bona basebesithi kuJeremiya: INkosi kayibe ngumfakazi oqinisileyo lothembekileyo phakathi kwethu, uba singenzi ngokunjalo njengalo lonke ilizwi iNkosi uNkulunkulu wakho ekuthuma kithi ngalo.

6 Det må vara gott eller ont, så vilja vi höra HERRENS, vår Guds, röst, hans som vi sända dig till; på det att det må gå oss väl, när vi höra HERRENS, vår Guds, röst.»

Loba kukuhle loba kukubi, sizalalela ilizwi leNkosi uNkulunkulu wethu, esikuthuma kuyo, ukuze kusilungele lapho sililalela ilizwi leNkosi uNkulunkulu wethu.

7 Och tio dagar därefter kom HERRENS ord till Jeremia.

Kwasekusithi ekupheleni kwensuku ezilitshumi, ilizwi leNkosi lafika kuJeremiya.

8 Då kallade han till sig Johanan, Kareas son, och alla de krigshövitsmän som voro med honom, och allt folket, både små och stora,

Wasebiza uJohanani indodana kaKareya, lazo zonke induna zamabutho ezazilaye, labantu bonke kusukela komncinyane kusiya komkhulu;

9 och sade till dem: Så säger HERREN, Israels Gud, han som I haven sänt mig till, för att jag skulle hos honom bönfalla för eder:

wathi kibo: Itsho njalo iNkosi, uNkulunkulu kaIsrayeli, elingithume kiyo ukuthi ngenze ukuncenga kwenu kuwe phambi kwayo:

10 Om I stannen kvar i detta land, så skall jag uppbygga eder och ej mer slå eder ned; jag skall plantera eder och ej mer upprycka eder. Ty jag ångrar det onda som jag har gjort eder.

Uba lihlala lokuhlala kulelilizwe, ngizalakha ngingalidilizi, ngilihlanyele, ngingalisiphuni; ngoba ngiyazisola ngokubi engikwenzileyo kini.

11 Frukten icke mer för konungen i Babel, som I nu frukten för, frukten icke för honom, säger HERREN. Ty jag är med eder och vill frälsa eder och rädda eder ur hans hand.

Lingayesabi inkosi yeBhabhiloni eliyesabayo, lingayesabi, itsho iNkosi; ngoba mina ngilani ukuze ngilisindise ngilophule esandleni sayo.

12 Jag vill låta eder finna barmhärtighet; ja, han skall bliva barmhärtig mot eder och låta eder vända tillbaka till edert land.

Ngilinike izihawu, ukuze ibe lomusa kini, ilibuyisele elizweni lakini.

13 Men om I sägen: »Vi vilja icke stanna i detta land», om I alltså icke hören HERRENS, eder Guds, röst,

Kodwa uba lisithi: Kasiyikuhlala kulelilizwe; ukuthi lingalaleli ilizwi leNkosi uNkulunkulu wenu;

14 utan tänken: »Nej, vi vilja begiva oss till Egyptens land, där vi slippa att se krig och höra basunljud och hungra efter bröd, där vilja vi bo» --

lisithi: Hatshi; kodwa sizangena elizweni leGibhithe, lapho esingayikubona impi khona, singayikuzwa ukukhala kophondo, singalambelanga isinkwa, sihlale khona;

15 välan, hören då HERRENS ord, I kvarblivna av Juda: Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Om I verkligen ställen eder färd till Egypten och kommen dit, för att bo där såsom främlingar,

khathesi-ke, ngakho zwanini ilizwi leNkosi, nsali yakoJuda: Itsho njalo iNkosi yamabandla, uNkulunkulu kaIsrayeli: Uba lina libeka ubuso benu ngokupheleleyo ukuya eGibhithe, lingene ukuyahlala njengabezizwe khona,

16 så skall svärdet, som I frukten för, hinna upp eder där i Egyptens land, och hungersnöden, som I rädens för, skall följa efter eder dit till Egypten, och där skolen I dö.

kuzakuthi-ke inkemba eliyesabayo izalifica khona elizweni leGibhithe, lendlala elinqineka ngayo izanamathela emva kwenu khona eGibhithe, lifele khona.

17 Ja, de människor som ställa sin färd till Egypten, för att bo där, skola alla dö genom svärd, hunger och pest, och ingen av dem skall slippa undan och kunna rädda sig från den olycka som jag skall låta komma över dem.

Bazakuba njalo bonke abantu ababeka ubuso babo ukuya eGibhithe, ukuze bahlale njengabezizwe khona; bazakufa ngenkemba, ngendlala, langomatshayabhuqe wesifo; njalo kabayikuba lensali kumbe ophunyuke phambi kokubi engizabehlisela khona.

18 Ty så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Likasom min vrede och förtörnelse har utgjutit sig över Jerusalems invånare, så skall ock min förtörnelse utgjuta sig över eder, om I begiven eder till Egypten, och I skolen bliva ett exempel som man nämner, när man förbannar, och ett föremål för häpnad, bannande och smälek, och I skolen aldrig mer få se denna ort.

Ngoba itsho njalo iNkosi yamabandla, uNkulunkulu kaIsrayeli: Njengokuthululwa kolaka lwami lentukuthelo yami phezu kwabahlali beJerusalema, ngokunjalo intukuthelo yami izathululelwa phezu kwenu, nxa lingena eGibhithe. Njalo lizakuba yisithuko lokwesabekayo lesiqalekiso lehlazo, lingaphindi liyibone lindawo.

19 Ja, HERREN säger till eder, I kvarblivna av Juda: Begiven eder icke till Egypten. Märken väl att jag i dag har varnat eder.

INkosi ithe ngani, nsali yakoJuda: Lingangeni eGibhithe. Yazini isibili ukuthi lamuhla ngifakazile ngimelene lani.

20 Ty I bedrogen eder själva, när I sänden mig till HERREN, eder Gud, och saden: »Bed för oss till HERREN, vår Gud; och vadhelst HERREN, vår Gud, säger, det må du förkunna för oss, så vilja vi göra det.»

Ngoba liyikhohlisile imiphefumulo yenu; ngoba lina lingithume eNkosini, uNkulunkulu wenu, lisithi: Sikhulekele eNkosini uNkulunkulu wethu; lanjengakho konke iNkosi uNkulunkulu wethu ekutshoyo, ngokunjalo sitshele, sikwenze.

21 Jag har nu i dag förkunnat det för eder. Men I haven icke velat höra HERRENS, eder Guds, röst, i allt det varmed han har sänt mig till eder.

Sengilitshelile lamuhla, kodwa kalililalelanga ilizwi leNkosi uNkulunkulu wenu, laloba yiyiphi into engithume yona kini.

22 Så veten nu att I skolen dö genom svärd, hunger och pest, på den ort dit I åstunden att komma, för att bo där såsom främlingar.

Khathesi-ke yazini isibili ukuthi lizakufa ngenkemba, ngendlala, langomatshayabhuqe wesifo, endaweni eliloyisa ukuyahlala khona njengabezizwe.