Jeremia 38
1 Men Sefatja, Mattans son, och Gedalja, Pashurs son, och Jukal, Selemjas son, och Pashur, Malkias son, hörde huru Jeremia talade till allt folket och sade:
Then Shephatiah, the son of Mattan, and Gedaliah, the son of Pashhur, and Jehucal, the son of Shelemiah, and Pashhur, the son of Malchiah, heard the words that Jeremiah was speaking to all the people, saying:
2 »Så säger HERREN: Den som stannar kvar i denna stad, han skall dö genom svärd eller hunger eller pest, men den som giver sig åt kaldéerna, han skall få leva, ja, han skall vinna sitt liv såsom ett byte och få leva.
“Thus says the Lord: Whoever will remain in this city will die by the sword, and by famine, and by pestilence. But whoever will flee away from the Chaldeans, will live, and his soul will dwell in safety.
3 Ty så säger HERREN: Denna stad skall förvisso bliva given i händerna på den babyloniske konungens här, och han skall intaga den.
Thus says the Lord: This city will certainly be delivered into the hand of the army of the king of Babylon, and he will capture it.”
4 Då sade furstarna till konungen: »Denne man bör dödas, eftersom han gör folket modlöst, både det krigsfolk som ännu är kvar här i staden och jämväl allt det övrig: folket, i det att han talar sådan: ord till dem. Ty denne man söker icke folkets välfärd, utan dess olycka.
And the leaders said to the king: “We petition you to put this man to death. For he is deliberately weakening the hands of the men of war, who have remained in this city, and the hands of the people, by speaking to them with these words. For this man is certainly not seeking peace for this people, but evil.”
5 Konung Sidkia svarade: »Välan han är i eder hand; ty konungen förmår intet mot eder.»
And king Zedekiah said: “Behold, he is in your hands. For it is not fitting for the king to deny you anything.”
6 Då togo de Jeremia och kastad honom i konungasonen Malkias brunn på fängelsegården; de släppte Jeremia ditned med tåg. I brunnen var intet vatten, men dy, och Jeremia sjönk ned i dyn.
Therefore, they took Jeremiah and cast him into the pit of Malchiah, the son of Amelech, which was at the entrance to the prison. And they lowered Jeremiah by ropes into the pit, in which there was no water, but only mud. And so Jeremiah descended into the mire.
7 När nu etiopiern Ebed-Melek, en hovman, som befann sig i konungshuset, under det att konungen uppehöll sig i Benjaminsporten, fick höra att de hade sänkt Jeremia ned i brunnen,
Now Ebedmelech, an Ethiopian man, a eunuch who was in the king’s house, heard that they had sent Jeremiah into the pit, and also that the king was sitting at the gate of Benjamin.
8 begav han sig åstad från konungshuset och talade till konungen och sade:
And so Ebedmelech departed from the king’s house, and he spoke to the king, saying:
9 »Min herre konung, dessa män hava handlat illa i allt vad de hava gjort mot profeten Jeremia; ty de hava kastat honom i brunnen, där han strax måste dö av hunger, då nu intet bröd finnes i staden.
“My lord the king, these men have done evil in all that they have perpetrated against Jeremiah the prophet, casting him into the pit so that he would die there from famine. For there is no more bread in the city.”
10 Då bjöd konungen etiopiern Ebed-Melek och sade: »Tag med dig härifrån trettio män, och drag profeten Jeremia upp ur brunnen, innan han dör.»
And so the king instructed Ebedmelech, the Ethiopian, saying: “Take with you thirty men from here, and lift Jeremiah the prophet from the pit, before he dies.”
11 Så tog då Ebed-Melek männen med sig och begav sig till konungshuset, till rummet under skattkammaren, och hämtade därifrån trasor av sönderrivna och utslitna kläder och lät sänka ned dem med tåg till Jeremia i brunnen.
Therefore, Ebedmelech, taking the men with him, entered into the king’s house to a place below the storehouse. And he took from there old garments, no longer in use, and he sent them down by rope to Jeremiah in the pit.
12 Och etiopiern Ebed-Melek sade till Jeremia: »Lägg trasorna av de sönderrivna och utslitna kläderna under dina armar, mellan dem och tågen.» Och Jeremia gjorde så.
And Ebedmelech, the Ethiopian, said to Jeremiah: “Place these old garments, and these cut and decaying cloths, under your arms and over the ropes.” And Jeremiah did so.
13 Sedan drogo de med tågen Jeremia upp ur brunnen. Men Jeremia måste stanna i fängelsegården.
And they pulled up Jeremiah with the ropes, and they led him away from the pit. And Jeremiah remained in the vestibule of the prison.
14 Därefter sände konung Sidkia åstad och lät hämta profeten Jeremia till sig vid tredje ingången till HERRENS hus. Och konungen sade till Jeremia: »Jag vill fråga dig något dölj intet för mig.»
And king Zedekiah sent and took Jeremiah the prophet to him at the third gate, which was at the house of the Lord. And the king said to Jeremiah: “I will question you about a matter. You shall conceal nothing from me.”
15 Jeremia sade till Sidkia: »Om jag säger dig något, så kommer du förvisso att låta döda mig; och om jag giver dig ett råd, så hör du icke på mig.»
Then Jeremiah said to Zedekiah: “If I announce to you, will you not put me to death? And if I give you counsel, you will not listen to me.”
16 Då gav konung Sidkia Jeremia sin ed, hemligen, och sade: »Så sant HERREN lever, han som har givit oss detta vårt liv: jag skall icke låta döda dig, ej heller skall jag lämna dig i händerna på dessa män som stå efter ditt liv.»
Then king Zedekiah swore to Jeremiah, secretly, saying: “As the Lord lives, who made this soul for us, I will not kill you, nor will I deliver you into the hands of those men who are seeking your life.”
17 Då sade Jeremia till Sidkia: »Så säger HERREN, härskarornas Gud, Israels Gud: Om du giver dig åt den babyloniske konungens furstar, så skall du få leva, och denna stad skall då icke bliva uppbränd i eld, utan du och ditt hus skolen få leva.
And Jeremiah said to Zedekiah: “Thus says the Lord of hosts, the God of Israel: If, having set out, you go to the rulers of the king of Babylon, your soul will live, and this city will not be burned with fire. And you and your house will be safe.
18 Men om du icke giver dig åt den babyloniske konungens furstar, då skall denna stad bliva given i kaldéernas hand, och de skola bränna upp den i eld, och du själv skall icke undkomma deras hand.»
But if you will not go to the rulers of the king of Babylon, this city will be delivered into the hands of the Chaldeans, and they will burn it with fire. And you will not escape from their hand.”
19 Konung Sidkia svarade Jeremia: »Jag rädes för de judar som hava gått över till kaldéerna; kanhända skall man lämna mig i deras händer, och de skola då hantera mig skändligt.»
And king Zedekiah said to Jeremiah: “I am anxious, because of the Jews who have crossed over to the Chaldeans, lest perhaps I may be delivered into their hands, and they may abuse me.”
20 Jeremia sade: »Man skall icke göra det. Hör blott HERRENS röst i vad jag säger dig, så skall det gå dig väl, och du skall få leva.
But Jeremiah responded: “They will not deliver you. Listen, I ask you, to the voice of the Lord, which I am speaking to you, and it will be well with you, and your soul will live.
21 Men om du vägrar att giva dig, så är detta vad HERREN har uppenbarat för mig:
But if you refuse to depart, this is the word that the Lord has revealed to me:
22 Se, alla de kvinnor som äro kvar i Juda konungs hus skola då föras ut till den babyloniske konungens furstar; och kvinnorna skola klaga: 'Dina vänner sökte förleda dig, och de fingo makt med dig. Dina fötter fastnade i dyn; då drogo de sig undan'
Behold, all the women who remain in the house of the king of Judah will be led away to the rulers of the king of Babylon. And the women will say: ‘Your men of peacefulness have led you astray, and they have prevailed against you. They have immersed your feet in mud and have set them in a slippery place. And they have withdrawn from you.’
23 Och alla dina hustrur och dina barn skall man föra ut till kaldéerna, och du själv skall icke undkomma deras hand, utan skall varda gripen av den babyloniske konungens hand och bliva en orsak till att denna stad brännes upp i eld.»
And all your wives and your sons will be led away to the Chaldeans, and you will not escape from their hands. Instead, you will be seized by the hand of the king of Babylon. And he will burn this city with fire.”
24 Då sade Sidkia till Jeremia: »Låt ingen få veta vad här har blivit talat; eljest måste du dö.
Then Zedekiah said to Jeremiah: “Let no one know of these words, and you will not die.
25 Och om furstarna få höra att jag har talat med dig, och de komma till dig och säga till dig: 'Låt oss veta vad du har sagt till konungen; dölj intet för oss, så skola vi icke döda dig; säg oss ock vad konungen har sagt till dig' --
But if the leaders hear that I have spoken with you, and if they come to you, and say to you: ‘Tell us what you said to the king. Do not conceal it from us, and we will not put you to death. And tell us what the king said to you,’
26 då skall du svara dem: 'Jag bönföll inför konungen att han icke skulle sända mig tillbaka till Jonatans hus för att dö där.'»
then you shall say to them: ‘I presented my supplication before the king, so that he would not order me to be led back to the house of Jonathan, to die there.’”
27 Och alla furstarna kommo till Jeremia och frågade honom; men han svarade dem alldeles såsom konungen hade bjudit honom. Då tego de och gingo bort ifrån honom, eftersom ingen hade hört huru det verkligen hade gått till.
Then all the leaders came to Jeremiah, and they questioned him. And he spoke to them in accord with all the words that the king had commanded him. And they withdrew from him, for they had learned nothing.
28 Men Jeremia fick stanna i fängelsegården ända till den dag då Jerusalem blev intaget. Sedan nu Jerusalem hade blivit intaget
Yet truly, Jeremiah remained at the entrance of the prison, until the day when Jerusalem was seized. And it happened that Jerusalem was captured.
