Jeremia 31
1 På den tiden, säger HERREN, skall jag vara alla Israels släkters Gud, och de skola vara mitt folk.
“Iti dayta a tiempo—kastoy ti pakaammo ni Yahweh—Siakto ti Dios dagiti amin a puli ti Israel ken isudanto ti agbalin a tattaok”
2 Så säger HERREN: Det folk som undslipper svärdet finner nåd i öknen; Israel får draga åstad dit där det får ro.
Kastoy ti kuna ni Yahweh, “Dagiti tattao a nakalasat iti kampilan, nga immay mangpatay iti Israel, ket nakasarak iti pabor iti let-ang.”
3 Fjärran ifrån uppenbarade sig HERREN för mig: »Ja, med evig kärlek har jag älskat dig; därför låter jag min nåd förbliva över dig.
Nagparang kaniak idi ni Yahweh ket kinunana, “Inayatka, Israel, iti agnanayon a panagayat. Isu nga inyasidegka kaniak babaen iti kinapudnok iti tulag.
4 Ännu en gång skall jag upprätta dig, så att du varder upprättad, du jungfru Israel; ännu en gång skall du få utrusta dig med puka och draga ut i dans bland dem som göra sig glada.
Bangonenkanto manen ket maibangonka, birhen nga Israel. Alaemto manen dagiti panderetam ket rumuarka a siraragsak nga agsalsala.
5 Ännu en gång skall du få plantera vingårdar på Samariens berg, och planteringsmännen skola själva skörda frukten.
Agmulakanto manen iti ubas kadagiti banbantay ti Samaria; agmulanto dagiti mannalon ket ganasendanto ti bunga dagiti ubasda.
6 Ty en dag kommer, då vaktare skola ropa på Efraims berg: 'Upp, låt oss draga till Sion, upp till HERREN, vår Gud.'»
Ta dumtengto ti aldaw inton iwaragawagto dagiti agbanbantay kadagiti banbantay ti Efraim, 'Agrubwatkayo, sumang-attayo idiay Sion, iti ayan ni Yahweh a Diostayo.'''
7 Ty så säger HERREN: Jublen i glädje över Jakob, höjen fröjderop över honom som är huvudet bland folken, Låten lovsång ljuda och sägen: HERRE, giv frälsning åt ditt folk, åt kvarlevan av Israel.»
Ta kastoy ti kuna ni Yahweh, “Ipukkawyo ti ragsakyo gapu kenni Jacob! Ipukkawyo ti ragsakyo para iti panguloen a tattao dagiti nasion! Panagdaydayaw koma ti mangngeg. Ibagayo, 'Inispal ni Yahweh dagiti tattaona, dagiti nabatbati iti Israel.'
8 Ja, jag skall föra dem från nordlandet och församla dem från jordens yttersta ända -- bland dem både blinda och halta, både havande kvinnor och barnaföderskor; i en stor skara skola de komma hit tillbaka.
Kitaenyo, umadanin ti panangisublik kadakuada manipud kadagiti daga iti amianan. Ummungekto ida manipud kadagiti kaaadaywan a paset ti daga. Karamanto kadakuada dagiti bulsek ken dagiti pilay; Kaduadanto dagiti masikog ken dagiti dandanin nga aganak. Addanto dakkel a taripnong nga agsubli ditoy.
9 Under gråt skola de komma, men jag skall leda dem, där de gå bedjande fram; Jag skall föra dem till vattenbäckar, på en jämn väg, där de ej skola stappla. Ty jag har blivit en fader för Israel, och Efraim är min förstfödde son.
Umaydanto nga agsangsangit; Idalankonto ida bayat nga agkidkiddawda. Iturongkonto ida iti agay-ayus a danum iti nalinteg a dalan. Saandanto a maitibkol iti daytoy, ta agbalinakto nga ama iti Israel, ket ti Efraim ti agbalinto nga inauna nga anakko.”
10 Hören HERRENS ord, I hednafolk, och förkunnen det i havsländerna i fjärran; sägen: Han som förskingrade Israel skall ock församla det och bevara det, såsom en herde sin hjord.
“Denggenyo ti sao ni Yahweh, dakayo a nasion. Ipadamagyo kadagiti ig-igid ti baybay iti adayo a lugar. Dakayo a nasion, masapul nga ibagayo “Ti nangiwarawara iti Israel ket urnungennanto met laeng daytoy ken aywanannanto daytoy a kas iti panangaywan ti maysa nga agpaspastor iti karnerona.''
11 Ty HERREN skall förlossa Jakob och lösköpa honom ur den övermäktiges hand.
Ta sinubbot ni Yahweh ni Jacob ken inispalna daytoy iti ima ti adayo a napigpigsa ngem isuna.
12 Och de skola komma och jubla på Sions höjd och strömma dit där HERRENS goda är, dit där man får säd, vin och olja och unga hjordar av får och fä; deras själ skall vara lik en vattenrik trädgård, och de skola icke vidare försmäkta.
kalpasanna, umaydanto ket agrag-odanto iti tapaw ti Sion. Agrag-odanto gapu iti kinaimbag ni Yahweh, gapu iti mais ken iti baro nga arak, gapu iti lana ken gapu kadagiti annak dagiti karnero ken dagiti baka. Ta agbalinto a kasla nasibugan a minuyungan dagiti biagda, ket iti kaanoman, saandanton a makarikna pay iti panagladingit.
13 Då skola jungfrurna förlusta sig med dans; unga och gamla skola glädja sig tillsammans. Jag skall förvandla deras sorg i fröjd, trösta dem och glädja dem efter deras bedrövelse.
Ket agsasalanto dagiti birhen gapu iti rag-o, ken agkakadwanto dagiti agtutubo ken dagiti lallakay. Ta sukatakto ti panagladladingitda iti panagrambak. Liwliwaekto ida ken pagbalinek ida a naragsak saan ket a naladingit.
14 Och prästerna skall jag vederkvicka med feta rätter; och mitt folk skall bliva mättat av mitt goda, säger HERREN.
Ket pennekekto iti aglaplapusanan ti panagbiag dagiti papadi. Mapnekto dagiti tattaok iti kinaimbagko—kastoy ti pakaammo ni Yahweh.''
15 Så säger HERREN: Ett rop höres i Rama, klagan och bitter gråt; det är Rakel som begråter sina barn, hon vill icke låta trösta sig i sorgen över att hennes barn icke mer äro till.
Kastoy ti kuna ni Yahweh: “Adda timek a mangmangngegan iti Ramah, dungdung-aw ken nasaem a sangsangit. Ni Raquel daytoy a mangdungdung-aw kadagiti annakna. Saanna a kayat ti paliwliwa gapu kadakuada, ta saandan nga agbibiag pay.”
16 Men så säger HERREN: Hör upp med din högljudda gråt, och låt dina ögon icke mer fälla tårar; ty ditt verk skall få sin lön, säger HERREN, och de skola vända tillbaka från sina fienders land.
Kastoy ti kuna ni Yahweh, ''Lapdam ti timekmo iti panagsangit ken dagiti matam iti panaglua; gapu ta adda gunggona iti panagsagsagabam—kastoy ti pakaammo ni Yahweh— agsublinto dagiti annakmo manipud iti daga dagiti kabusor.
17 Ja, det finnes ett hopp för din framtid, säger HERREN; dina barn skola vända tillbaka till sitt land.
Adda namnama iti masakbayam—kastoy ti pakaammo ni Yahweh—agsublinto dagiti kaputotam iti uneg dagiti beddengda.'''
18 Jag har nogsamt hört huru Efraim klagar: »Du har tuktat mig, ja, jag har blivit tuktad såsom en otämd kalv; tag mig nu åter, så att jag får vända åter; du är ju HERREN, min Gud.
“Pudno a nangngegko ti Efraim nga agladladingit, 'Dinusanak, ket nadusaak. Isublinak a kasla urbon a baka a saan a nasuroan, ket maisubliakto, ta sika ni Yahweh a Diosko.
19 Ty sedan jag har vänt mitt sinne, ångrar jag mig, och sedan jag har kommit till besinning, slår jag mig på länden; jag både blyges och skämmes, då jag nu bär min ungdoms smälek.»
Ta kalpasan a tinallikudanka, nagbabawiak; kalpasan a nakasursuroak, dinandanogko ti barukongko iti ladingit. Naibabain ken nalalaisak, ta sinagabak ti basol ti kinaagtutubok.
20 Är då Efraim for mig en så dyrbar son, är han mitt älsklingsbarn, eftersom jag alltjämt tänker på honom, huru ofta jag än har måst hota honom? Ja, så mycket ömkar sig mitt hjärta över honom; jag måste förbarma mig över honom, säger HERREN.
'Saan aya nga ay-ayatek unay nga anak ni Efraim? Saan aya nga isu ti patpatgek ken pakaay-aywak unay nga anak? Ta tunggal agsaoak iti maibusor kenkuana, pudno a malaglagip ko latta isuna gapu ta ipatpategko isuna. Iti kastoy a wagas, kanayon a sapsapulen isuna daytoy pusok. Awan duadua a kaasiakto isuna—kastoy ti pakaammo ni Yahweh.”
21 Sätt upp vägmärken för dig, res åt dig vägvisare; giv akt på vägen, på stigen där du vandrade. Och vänd så tillbaka, du jungfru Israel, vänd tillbaka till dessa dina städer.
Mangikabilka kadagiti pagilasinam iti kalsada. Mangikabilka kadagiti poste a pagilasinam. Ipamaysam ti panunotmo iti umno a dalan, ti dalan a rumbeng a turungem. Agsublika, birhen nga Israel! Agsulibka kadagitoy a siudadmo.
22 Huru länge skall du göra bukter hit och dit, du avfälliga dotter? Se, HERREN vill skapa något nytt i landet: det bliver nu kvinnan som tager mannen i sitt beskärm.
Kasano pay ti kabayag ti panagsarimadengmo, saan a napudno nga anak a babai? Ta nangparnuay ni Yahweh iti maysa a banag a baro ditoy daga: palpalikmutan dagiti babbai dagiti napipigsa a lallaki tapno salaknibanda dagitoy.
23 Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: I Juda land med dess städer skall man ännu en gång, när jag åter har upprättat det, få säga det ordet: »HERREN välsigne dig, du rättfärdighetens boning, du heliga berg.»
Kastoy ti kuna ni Yahweh a Mannakabalin-amin, a Dios ti Israel, “Inton isublik dagiti tattao kadagiti dagada, kastoyto ti kunaenda iti daga ti Juda ken iti amin a siudadna, “Bendisionannaka koma ni Yahweh, sika a nalinteg a disso a pagnanaedanna, sika a nasantoan a bantay.'
24 Och Juda folk med alla sina städer skall samlat bo däri, åkermän jämte vandrande herdar.
Ta ti Juda ken ti amin a siudadna ket sangsangkamaysanto nga agnaed kenkuana. Addanto sadiay dagiti mannalon ken agpaspastor a kaduada dagiti arbanda.
25 Ty jag skall vederkvicka trötta själar, och alla försmäktande själar skall jag mätta.
Ta ikkakto iti danum nga inumenda dagiti nabannog ken pennekekto amin a mawaw manipud iti pannakawawda.”
26 (Härvid uppvaknade jag och såg mig om, och min sömn hade varit ljuvlig.)
Kalpasan daytoy nakariingak, ket naamirisko a ti pannaturogko ket makapabang-ar.
27 Se, dagar skola komma, säger HERREN, då jag skall beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur.
“Kitaenyo, umadanin dagiti aldaw—kastoy ti pakaammo ni Yahweh—inton mulaak dagiti balbalay ti Israel ken Juda kadagiti kaputotan ti tao ken ayup.
28 Och likasom jag har vakat över dem till att upprycka, nedbryta, fördärva, förgöra och plåga, så vill jag nu vaka över dem till att uppbygga och plantera, säger HERREN.
Idi napalabas, binantayak ida tapno paruten ken rebbaen ida, tapno parmeken ken dadaelen ida ken iyeg kadakuada ti pannakadangran. Ngem kadagiti masungad nga al-aldaw, bantayakto ida tapno bangonen ken imulak ida—kastoy ti pakaammo ni Yahweh.
29 På den tiden skall man icke mer säga: »Fäderna hava ätit sura druvor, och barnens tänder bliva ömma därav.»
Kadagitanto nga al-aldaw awanton iti mangibaga, 'Nangan dagiti amma kadagiti naalsem nga ubas, ngem ti ngipen dagiti annak ti naalino.'
30 Nej, var och en skall dö genom sin egen missgärning; var man som äter sura druvor, hans tänder skola bliva ömma därav.
Ta matayto ti tunggal tao gapu iti bukodna a basol; siasinoman a mangan iti naalsem nga ubas, maalinonto ti ngipenna.
31 Se, dagar skola komma, säger HERREN, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus;
Kitaenyo, umadanin dagiti aldaw—kastoy ti pakaammo ni Yahweh—inton mangaramidak iti baro a tulag iti balay ti Israel ken iti balay ti Juda.
32 icke ett sådant förbund som det jag slöt med deras fäder på den dag då jag tog dem vid handen till att föra dem ut ur Egyptens land det förbund med mig, som de bröto, fastän jag var deras rätte herre, säger HERREN.
Daytoy ket saanto a kas iti tulag a nakitulagak kadagiti ammada kadagiti aldaw nga iniggamak dagiti imada idi inruarko ida iti daga ti Egipto. Dagidiay dagiti aldaw a tinallikudanda ti tulagko, nupay asawa ti kaiyarigak kadakuada—kastoy ti pakaammo ni Yahweh.
33 Nej, detta är det förbund som jag skall sluta med Israels hus i kommande dagar, säger HERREN: Jag skall lägga min lag i deras bröst och i deras hjärtan skall jag skriva den, och jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.
Ngem daytoy ti tulag nga aramidek iti balay ti Israel kalpasan dagitoy nga al-aldaw—kastoy ti pakaammo ni Yahweh. Ikabilkonto ti lintegko iti kaungganda ken isuratkonto daytoy iti pusoda, ta Siakto ti Diosda, ket agbalindanto a tattaok.
34 Då skola de icke mer behöva undervisa varandra, icke den ene brodern den andre, och säga: »Lär känna HERREN»; ty de skola alla känna mig, från den minste bland dem till den störste, säger HERREN. Ty jag skall förlåta deras missgärning, och deras synd skall jag icke mer komma ihåg.
Ket saanton a kasapulan a suroan ti tunggal tao ti kaarrubana, wenno suroan ti maysa a tao ti kabsatna a kunaenna, 'Amoenyo ni Yahweh!' Ta amindanto, manipud kanunumoan kadakuada agingga iti katatan-okan, am-ammodakto—kastoy ti pakaammo ni Yahweh—ta pakawanekto dagiti nadagsen a nagkuranganda ken saankonton a lagipen dagiti basolda.”
35 Så säger HERREN, han som har satt solen till att lysa om dagen och månen och stjärnorna till att lysa om natten, i ordnad gång, han som rör upp havet, så att dess böljor brusa, han vilkens namn är HERREN Sebaot:
Kastoy ti kuna ni Yahweh—ni Yahweh a mangpaspasingising iti init iti aldaw, ken nangiyurnos iti bulan ken bitbituen tapno agraniag iti rabii. Isuna ti mangpagpagaraw iti baybay tapno agdaranudor dagiti dalluyon. Ni Yahweh a Mannakabalin amin ti naganna. Kastoy ti kunana,
36 Först när denna ordning icke mer består inför mig, säger HERREN, först då skall Israels släkt upphöra att inför mig alltjämt vara ett folk.
“Agingga a saan a mapukaw dagitoy a permanente a banbanag iti imatangko—kastoy ti pakaammo ni Yahweh—saanto met a sumardeng dagiti kaputotan ti Israel iti agnanayon a panagbalinna a nasion iti imatangko.”
37 Ja, så säger HERREN: Först när himmelen varder uppmätt därovan och jordens grundvalar utrannsakade därnere, först då skall jag förkasta all Israels släkt, till straff för allt vad de hava gjort, säger HERREN.
Kastoy ti kuna ni Yahweh, “No mabalin koma a rukuden ti kangatoan a langit, ken no mabalin koma a kitaen ti pundasion ti daga iti baba, mabalinko met koma a laksiden amin dagiti kaputotan ti Israel gapu kadagiti amin nga inaramidda—kastoy ti pakaammo ni Yahweh.”
38 Se, dagar skola komma, säger HERREN, då staden åter skall varda uppbyggd till HERRENS ära, från Hananeltornet intill Hörnporten.
Kitaenyo, umadanin dagiti aldaw—kastoy ti pakaammo ni Yahweh— inton maibangon manen ti siudad para kaniak, manipud iti torre ti Hananel agingga iti Ruangan iti Suli.
39 Och mätsnöret skall vidare dragas rätt fram mot Garebshöjden och skall sedan vändas mot Goa.
Ket maituloyto pay ti panangrukrukod, agingga iti turod ti Gareb ken agsikko iti Goa.
40 Och hela lik- och askdalen och alla fälten intill bäcken Kidron och intill hörnet vid Hästporten österut skola vara helgade åt HERREN. Aldrig mer skall där tima någon omstörtning eller någon förstöring.
Mailasinto para kaniak a ni Yahweh ti entero a tanap ti tanem ken dapdapo, ken ti amin a kataltalonan iti Tanap ti Kidron ken inggana iti Ruangan ti Kabalio iti daya. Saanto manen daytoy a maparut wenno maparmek iti kaanoman.”
