Jeremia 3
1 Det är sagt: Om en man skiljer sig från sin hustru, och hon så går bort ifrån honom och bliver en annan mans hustru, icke får han då åter komma tillbaka till henne? Bleve icke då det landet ohelgat? Och du, som har bedrivit otukt med så många älskare, du vill ändå få komma tillbaka till mig! säger HERREN.
Kami maeto mah zu to pakhrak, nongpata loe anih khae hoi tacawt moe, minawk ih zu ah oh pacoengah, anih loe nongpata khaeah amlaem let vop tih maw? To tiah om nahaeloe prae to amhnongsak mak ai maw? Toe nang loe pop parai tlangainawk hoiah tangzat to na zawh; toe Angraeng mah kai khaeah amlaem let ah, tiah ang naa.
2 Lyft upp dina ögon till höjderna och se: var lät du icke skända dig? Vid vägarna satt du och spejade efter dem, såsom en arab i öknen, och ohelgade landet genom din otukt och genom din ondska.
Hmuensang bangah doing ah loe tangzat na zaw ai ih ahmuen to pakrong noek ah. Arab kami mah praezaek ah zing ih baktih toengah, nang doeh loklamnawk ah na zing; tangzat na zawhhaih hoi na sethaih mah prae to amhnongsak boeh.
3 Väl blevo regnskurarna förhållna, och intet vårregn föll; men du hade en äktenskapsbryterskas panna, du ville icke blygas.
To pongah kho angzo ai boeh moe, nipui amtonghaih khotui doeh krah ai boeh; na lupataeh loe tangzat zaw kami lupataeh hoiah anghmong pongah, azathaih roe na tawn ai.
4 Och ändå har du nyss ropat till mig: »Min fader!», Min ungdoms vän är du!»
Vaihi hoi kamtong kai khaeah, Kampa, nang loe ka qoeng li nathuem hoiah kai han loklam patuekkung ah na ai maw na oh?
5 »Skulle han kunna behålla vrede evinnerligen, skulle han framhärda så för alltid?» Så talar du och gör dock vad ont är, ja, fullbordar det ock.
Anih loe dungzan khoek to palungphui poe tih maw? Boeng khoek to palungphui vop tih maw? tiah na thui. To tiah lok na thuih e, na sak thaih ih hmuen kasae to na sak, tiah Angraeng mah thuih.
6 Och HERREN sade till mig i konung Josias tid: Har du sett vad Israel, den avfälliga kvinnan, har gjort? Hon gick upp på alla höga berg och bort under alla gröna träd och bedrev där otukt.
Josiah siangpahrang ah oh nathung, Angraeng mah kai khaeah, loklam amkhraeng Israel kaminawk mah sak ih hmuen to na hnuk maw? Anih loe maesang boih ah dawh moe, aqam kahing thingkung tlim boih ah, tangzat a zawh boeh.
7 Och jag tänkte att sedan hon hade gjort allt detta, skulle hon vända tillbaka till mig. Men hon vände icke tillbaka. Och hennes syster Juda, den trolösa kvinnan, såg det.
Hae baktih hmuennawk a sak pacoengah doeh kai khae amlaem let hanah ka thuih. Toe anih loe amlaem let ai. To tiah a sak ih hmuen to oep kaom ai amnawk nongpata Judah mah hnuk.
8 Och jag såg, att fastän jag hade skilt mig från Israel, den avfälliga, och givit henne skiljebrev just för hennes äktenskapsbrotts skull, så skrämdes dock hennes syster Juda den trolösa, icke därav, utan gick likaledes åstad och bedrev otukt
Lam amkhraeng Israel loe zu sava laep ah nongpa nongpata zaehaih to sak pongah, ampraekhaih ca to ka paek moe, anih to ka pakhrak; oep kaom ai amnawk nongpata Judah doeh zithaih tawn ai ah a caeh moe, tangzat a zawh toeng, tiah ka hnuk.
9 och ohelgade så landet genom sin lättfärdiga otukt, i det hon begick äktenskapsbrott med sten och trä.
Anih loe tangzat zawhhaih hoiah prae to amhnongsak, thlung hoiah zaehaih a sak moe, thing hoiah doeh zaehaih to a sak.
10 Ja, oaktat allt detta vände hennes syster Juda, den trolösa, icke tillbaka till mig av fullt hjärta, utan allenast med skrymteri, säger HERREN.
To tiah zaehaih to a tawnh, toe oep kaom ai amnawk nongpata Judah loe kai khaeah palung tang hoi amlaem ai, angsak cophaih hoiah ni amlaem, tiah Angraeng mah thuih.
11 Och HERREN sade till mig: Israel, den avfälliga, har bevisat sig rättfärdigare än Juda, den trolösa.
Angraeng mah kai khaeah, lam amkhraeng Israel loe oep kaom ai Judah pongah toeng kue, tiah thuih.
12 Gå bort och predika så norrut och säg: Vänd om, Israel, du avfälliga, säger HERREN, så vill jag icke längre med ogunst se på eder; ty jag är nådig, säger HERREN, jag behåller icke vrede evinnerligen.
Caeh ah loe, hae lok hae aluek bangah taphong ah, nihcae khaeah, Lam amkhraeng Israel amlaem lai ah, tiah Angraeng mah thuih. Na nuiah palungphuihaih ka krahsak mak ai, kai loe palungnathaih hoiah ka koi pongah, palung ka phui poe mak ai, tiah Angraeng mah thuih, tiah thui paeh, tiah ang naa.
13 Allenast må du besinna din missgärning, att du har varit avfällig från HERREN, din Gud, och lupit hit och dit till främmande gudar under alla gröna träd; ja, I haven icke velat höra min röst, säger HERREN.
Nang loe ka lok na tahngai ai, na Angraeng Sithaw nuiah zaehaih na sak moe, aqam kahing thingkung tlim boih ah, kaminawk to na zoek, to tiah zaehaih na sak pongah, zaehaih ka tawnh boeh, tiah panoek ah, tiah Angraeng mah thuih.
14 Vänden om, I avfälliga barn, säger HERREN, ty jag är eder rätte herre; så vill jag hämta eder, en från var stad och två från var släkt, och föra eder till Sion.
Lam amkhraeng kaminawk, amlaem o lai ah, tiah Angraeng mah thuih; kai loe nangcae ih sava ah ka oh; vangpui maeto thung hoiah kami maeto ka lak han, imthong maeto thung hoiah kami hnetto ka lak moe, Zion ah kang caeh haih han.
15 Och jag vill giva eder herdar efter mitt hjärta, och de skola föra eder i bet med förstånd och insikt.
Ka koeh ih tuutoep kaminawk to kang paek han, nihcae mah palunghahaih hoi panoekhaih hoiah na zaehoi o tih.
16 Och det skall ske, att när I på den tiden föröken eder och bliven fruktsamma i landet, säger HERREN, då skall man icke mer tala om HERRENS förbundsark eller tänka på den; man skall icke komma ihåg den eller sakna den, och man skall icke göra någon ny sådan.
To na niah loe prae thungah pop parai ah nang pung o tih, to naah loe kaminawk mah, Angraeng Lokkamhaih thingkhong, tiah thui o mak ai boeh, tiah Angraeng mah thuih; to thingkhong to panoek o mak ai; poek o mak ai; dawn o mak ai; sah doeh sah o let mak ai boeh.
17 Utan på den tiden skall man kalla Jerusalem »HERRENS tron»; och dit skola församla sig alla hednafolk, till HERRENS namn i Jerusalem. Och de skola icke mer vandra efter sina onda hjärtans hårdhet.
To naah Jerusalem loe Angraeng anghnuthaih tangkhang, tiah kawk o tih; prae kaminawk boih, Jerusalem ah, Angraeng ih ahmin to saphaw hanah amkhueng o tih; angmacae kasae poekhaih palungthin hnukah doeh pazui o mak ai boeh.
18 På den tiden skall Juda hus gå till Israels hus, och tillsammans skola de komma från nordlandet in i det land som jag gav edra fäder till arvedel.
To na niah loe Judah imthung takoh hoi Israel imthung takoh loe nawnto angkom hoi tih boeh, aluek bang prae hoiah nawnto angzo hoi ueloe, nam panawk khaeah qawk ah ka paek ih prae thungah caeh hoi tih.
19 Jag tänkte: »Vilken plats skall jag ej förläna dig bland barnen, och vilket ljuvligt land skall jag icke giva dig, den allra härligaste arvedel bland folken!» Och jag tänkte: »Då skolen I kalla mig fader och icke mer vika bort ifrån mig.»
Kaimah, Nangcae to caa baktiah kang suek o pongah, koeh koi kaom prae, praenawk boih thungah kahoih koek qawktoephaih to kang paek o na ai maw? tiah ka thuih: Kai mah, Kai hae Kam Pa, tiah nang kawk o ueloe, kai khae hoiah nam khraeng o ving mak ai boeh, tiah ka thuih.
20 Men såsom när en hustru är trolös mot sin make, så haven I av Israels hus varit trolösa mot mig, säger HERREN.
Aw Israel imthung takoh, sava nuiah oep kaom ai nongpata baktiah, nangcae doeh ka nuiah oep na om o ai boeh, tiah Angraeng mah thuih.
21 Därför höras rop på höjderna, gråt och böner av Israels barn; ty de hava gått på förvända vägar och förgätit HERREN, sin Gud.
Israel kaminawk qahhaih hoi hnikhaih lok to hmuensang hoiah ka thaih boeh; nihcae loe loklam amkhraeng o moe, angmacae ih Angraeng Sithaw to pahnet o ving boeh.
22 Så vänden nu om, I avfälliga barn, så vill jag hela eder från edert avfall. Ja se, vi komma till dig, ty du är HERREN, vår Gud.
Lam amkhraeng kaminawk, amlaem oh; loklam nam khraeng o haih to kang pakhraih pae han. Nihcae mah doeh khenah, nang khaeah kang zoh o; nang loe kaicae Angraeng Sithaw ah na oh.
23 Sannerligen, bedrägligt var vårt hopp till höjderna, blott tomt larm gåvo oss bergen. Sannerligen, det är hos HERREN, vår Gud, som frälsning finnes för Israel.
Maesomnawk, maenawk bang hoiah pahlonghaih to angzo tih, tiah zinghaih loe azom pui ni; Israel pahlong tangtang haih loe aicae ih Angraeng Sithaw hae ni.
24 Men skändlighetsguden har förtärt frukten av våra fäders arbete, allt ifrån vår ungdom, deras får och fäkreatur, deras söner och döttrar.
Aicae ampanawk mah toksak ih thingthainawk, tuunawk hoi im ah pacah ih moinawk, a capanawk hoi a canunawk loe a qoeng o li nathuem hoi boeh ni azathaih mah caak boih boeh.
25 Så vilja vi nu ligga här i vår skam, och blygd må hölja oss. Ty mot HERREN, vår Gud, hava vi syndat, vi och våra fäder, ifrån vår ungdom ända till denna dag; vi hava icke velat höra HERRENS, vår Guds, röst.
Aicae loe azathaih hoiah angsong o boeh moe, ahminsethaih mah khuk khoep boeh; aicae loe aimacae Agraeng Sithaw nuiah a zae o boeh, aicae hoi aicae ampanawk loe a qoeng o li nathuem hoi vaihni ni khoek to, aimacae Angraeng Sithaw ih lok to a tahngai o ai boeh.
