Jeremia 27
1 I begynnelsen av Jojakims, Josias sons, Juda konungs, regering kom detta ord till Jeremia från HERREN;
Judah lengpa Josiah chapa, Zedekiah lengchan kipattil in, Pakaiya kon in Jeremiah henga thu ahunglhunge.
2 han sade: Så har HERREN sagt till mig: Gör dig band och ok och sätt detta på din hals.
Pakaiyin hitin aseiye, ‘Nangman namkol kisem inlang, apohna ding savun khao jong kisem inlang, anngong’a pon.
3 Sänd det sedan till konungen i Edom, konungen i Moab, konungen över Ammons barn, konungen i Tyrus och konungen i Sidon, genom de sändebud som hava kommit till Sidkia, Juda konung, i Jerusalem.
Chutengle, nangman Jerusalem a Zedekiah lengpa kimupi dinga hungji leng palai ho khut a, hiche Pakai thusei hohi, Edom lengpa, Moah lengpa, Ammon lengpa, Tyre leh Sidon lengte kom’a thot in.
4 Och bjud dem med dessa ord framföra sitt budskap till sina herrar: Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Så skolen I säga till edra herrar:
Hiche thuhi amaho chu penlang, amahon a lengte hou seipih uhen. Hatchungnung Pakaiyin hitin aseiye.
5 Jag är den som genom min stora kraft och min uträckta arm har gjort jorden, med de människor och djur som äro på jorden; och jag giver den åt vem jag vill.
Kathaneina jouse leh kaban thahat pan’a, keiman leiset leh asunga mihem jouse chuleh ganhing jouse abon’a kasem ahi. Hijeh’a chu keiman kicheng se hi, koi hijongle kanop nop kapeh jeng ahi.
6 Så giver jag nu alla dessa länder i min tjänare Nebukadnessars, den babyloniske konungens, hand; ja ock markens djur giver jag honom, för att de må tjäna honom.
Tua hi, keiman hiche gam pumpi hi, kasohpa Babylon lengpa Nebuchadnezzar khut a kapeh ding, chule gamlah’a gamsa ho jong, ama kin bol’a pang dinga kapeh ahitai.
7 Och alla folk skola vara honom och hans son och hans sonson underdåniga, till dess att också för hans land tiden är inne, att mäktiga folk och stora konungar skola göra honom sig underdånig.
Hitia chu, namtin vaipin ama ajendiu, achapa jong chule atupa khang geiya jopng akin bol’a pang ding ahiuve. Chujoutengle namtin vaipi thahattah ho leh leng lentah hon, ama leh agamsung chu gal’a ajouva, achunguva vai ahomdiu ahi.
8 Och det folk och det rike som icke vill vara honom, Nebukadnessar, konungen i Babel, underdånigt, och som icke vill giva sin hals under den babyloniske konungens ok, det folket skall jag hemsöka med svärd, hungersnöd och pest, säger HERREN, till dess att jag har förgjort dem genom hans hand.
Hijeh’a chu, nangho Babylon lengpa khut’a nakipehlut diu, ama kin bol’a napandiu ahi. Ijemtia koi nam ham khattouvin, Babylon lengpa soh’a panding da aumle, amaho chu talent kamatsah ding ahi. Keiman achung'uva gal kalhut khum ding, kel kalhah sah ding chule natna hise kalan sah ding ahi. Amaho chu Babylon lengpan asuhmang hel kahseuva, talen kamatsah ding ahiuve, tin Pakaiyin aseiye.
9 Därför mån I icke höra på edra profeter och spåman, på edra drömmar, på edra teckentydare och trollkarlar, när dessa säga till eder: »I skolen icke komma att tjäna konungen i Babel»;
Hijeh chun themgao lhemho thusei tahsan hih un, chuleh mang Lethem ho, phunsan thenho leh doi themho thusei ngaidauvin. Ajeh chu amahon, Babylon lengpan nachunguva ima boltheiponte pou, atiuve.
10 ty de profetera lögn för eder, och komma så åstad att I bliven förda långt undan från edert land, i det jag måste driva eder bort, så att I förgåns.
Amaho chu apumpiuva joule nal’a thusei ngen ahiuvin, amaho thusei jal a nangho nagamsung uva kon’a delmang’a naumlo teidiu ahi. Hitia chu, keiman nangho gamla tah’a kadel mang diu, chuche mun’a chu nathi dendiu ahi.
11 Men det folk som böjer sin hals under den babyloniske konungens ok och tjänar honom, det skall jag låta få ro i sitt land, säger HERREN, så att de kunna bruka det och bo däri.
Amavang, koi nam hijongle Babylon lengpan namkol noiya angong hindo jenga, kipelut ho vang chu, agamsung dalha louva umden diu, lou akiboluva, chengden diu ahiuve, tin Pakaiyin aseiye.
12 Till Sidkia, Juda konung, talade jag på alldeles samma sätt; jag sade: Böjen eder hals under den babyloniske konungens ok, och tjänen honom och hans folk, så skolen I få leva.
Chuin, keiman Judah lengpa Hezekiah henga chun, Pakai thusei hijat pihi, asei tobang bang in kaga sei kitin, hitin kati. “Nahin nadin, Babylon lengpa namkol noiya nangong do cheh uvin, chule ama leh amite kin bol in panguvin.
13 Icke viljen I dö, du och ditt folk, genom svärd, hunger och pest, såsom HERREN har sagt att det skall ske med det folk som icke vill tjäna konungen i Babel?
Ibol’a nang nahin namite ahiuvin, Pakaiyin aphondohsa Babylon lengpa kinbol nomlou mite chunga chuding – chemjam gilkel, chule natna hise hoa chu thidinga kigo jeng nahiu hitam?
14 Hören alltså icke på de profeters ord, som säga till eder »I skolen icke komma att tjäna konungen i Babel»; ty de profetera lögn för eder.
Themgao lhemho thusei tahsan hih un. Amahon Babylon lengpa kin boldauvin, aman ima nalothei pouvinte, atiu chu ngaidauvin. Amaho chu joule nal’a gaothu sei ngan ahiuve.
15 Jag har icke sänt dem, säger HERREN; det är de själva som profetera lögn i mitt namn, och de komma så åstad att jag måste driva eder bort, så att I förgåns, jämte de profeter som profetera för eder.
Pakaiyin hitin aseiye, “Keiman hiche themgao ho hi kasol khapoi. Amahon kamin in jouthu jeng agaovun, hijeh’achu keiman hiche gamsunga kon’a hi, nangho nabonuva kadelmang ding nahiuve. Nangho jong chule na themgao hou jong, na bonchauva nathigam soh diu ahi.
16 Och till prästerna och till hela detta folk talade jag och sade: Så säger HERREN: Hören icke på edra profeters ord, när de profetera för eder och säga: »Se, de kärl som höra till HERRENS hus skola nu snart föras tillbaka från Babel»; ty de profetera lögn för eder.
Chuin keiman thempu ho leh mipiho heng’a chun, Pakai thusei chu kahil in, hitin kaseiye. Na themgao houvin, Pakai houin sunga kon’a kipodoh gou ho, hung kinung pohlut loidinga aseiyu chu, ngaidauvin. Amahon jouthu jeng aseiyu ahibouve.
17 Hören icke på dem, utan tjänen konungen i Babel, så skolen I få leva. Icke viljen I att denna stad skall bliva ödelagd?
Athuseiyu khu ngaipih hih un. Babylon lengpa khutnoiya kipelut uvin, chutileh nahinjoh diu ahi. Ibol a hiche khopi hi kimoh suhset jeng ding ham?
18 Om de verkligen äro profeter och hava HERRENS ord, så må de lägga sig ut hos HERREN Sebaot, för att de kärl som ännu äro kvar i HERRENS hus och i Juda konungs hus och i Jerusalem icke också må föras bort till Babel
Amaho chu themgao dihtah ahiuva, Pakaiya kon thupeh seiding nei ahiuleh, Hatchung nung Pakai henga taovu hen. Chule Pakai Houin sunga kidalha goulu ho, leng inpia gouho, chule Jerusalem a umden gou ho jouse, Babylon gam’a pohmanga aumlou nadia Hatchung nung Pakai heng a, taovuhen.
19 Ty så säger HERREN Sebaot om pelarna och havet och bäckenställen och det övriga som ännu är kvar här i staden,
Ajeh chu Hatchungnung Pakaiyin hitin aseiye, ‘Houin maiya inkhom ho, kisilna sum-eng kong lent ah, kangtalai ho, chuleh thil chom chom ho jouse,
20 därför att Nebukadnessar, konungen i Babel, icke tog det med sig, när han förde bort Jekonja, Jojakims son, Juda konung, från Jerusalem till Babel, jämte alla ädlingar i Juda och Jerusalem --
Babylon leng Nebuchadnezzar in, Judah lengpa Jehoiakim chapa Jehoiachin chuleh Judah leh Jerusalem a vaipo milen milal ho abonchauva Babylon gam’a sohchang’a ana kaimang pet’a, ana dalhah chengse
21 ja, så säger HERREN Sebaot, Israels Gud, om det som ännu är kvar här i HERRENS hus och i Juda konungs hus och i Jerusalem:
Hatchungnung Pakai, Israel Pathen in, Houin sunga goulu kidalha ho leh Judah leng inpia kidalha ho, thua hitin aseiye.
22 Till Babel skall det föras, och där skall det förbliva ända till den dag då jag ser därtill, säger HERREN, och för det upp till denna plats igen.
Hiche thilho jouse hi abon’a, Babylon gam’a kipolutsoh ding, keiman kagelkhoh kahsea chukom’a umjing ding; Chujouteng le keiman kahin nungpoh kit a, hiche mun’a hi kakoi ding ahibouve, ati.
