Jeremia 26
1 I begynnelsen av Jojakims, Josias sons, Juda konungs, regering kom detta ord från HERREN; han sade:
Josiah capa Judah siangpahrang Jehoiakim siangpahrang ah oh nathuem ah, Angraeng khae hoiah hae lok hae angzoh,
2 Så säger HERREN: Ställ dig i förgården till HERRENS hus och tala mot alla Juda städer, från vilka man kommer för att tillbedja i HERRENS hus, tala alla de ord som jag har bjudit dig tala till dem; tag intet därifrån.
Angraeng mah, Angraeng im thungah angdoeh loe, Sithaw bok han Angraeng im thungah angzo, Judah vangpui kaminawk boih khaeah, thuih han kang paek ih loknawk boih to thui ah; lokmu maeto doeh tahmat hmah;
3 Kanhända skola de då höra och vända om, var och en från sin onda väg; då vill jag ångra det onda som jag har i sinnet att göra med dem för deras onda väsendes skull.
to tiah nahaeloe nihcae mah na lok to tahngai o ueloe, a sak o ih kahoih ai hmuen hoiah amlaem o let tih; kai mah doeh a sak o ih kahoih ai hmuen pongah nihcae danpaek han ka poekhaih to ka zuh let han, tiah a thuih.
4 Du skall säga till dem: Så säger HERREN: Om I icke viljen höra mig och vandra efter den lag som jag har förelagt eder,
Angraeng mah, Ka lok na tahngai o ai moe, nangcae hmaa ah ka suek ih ka lok to na pazui o ai, tiah thuih, tiah thui paeh, tiah ang naa.
5 och höra vad mina tjänare profeterna tala -- de som jag titt och ofta sänder till eder, fastän I icke viljen höra --
Khawnthaw ah kang thawk moe, nangcae khaeah ka tamna tahmaanawk to kang patoeh, toe nihcae mah thuih ih lok to na tahngai o ai, vaihi doeh lok na tahngai o ai nahaeloe,
6 då skall jag göra med detta hus såsom jag gjorde med Silo, och skall låta denna stad för alla jordens folk bliva ett exempel som man nämner, när man förbannar.
hae im hae Shiloh baktiah ka sak moe, hae vangpui doeh long kaminawk boih mah tangoeng ih vangpui ah ka sak han, tiah a thuih.
7 Och prästerna och profeterna och allt folket hörde Jeremia tala dessa ord i HERRENS hus.
Jeremiah mah Angraeng im thungah thuih ih hae loknawk loe, qaimanawk, tahmaanawk hoi kaminawk boih mah thaih o.
8 Och när Jeremia hade slutat att tala allt vad HERREN hade bjudit honom tala till allt folket, grepo honom prästerna och profeterna och allt folket och sade: »Du måste döden dö.
Angraeng mah thuih han paek ih loknawk to Jeremiah mah kaminawk boih khaeah thuih pacoengah, qaimanawk, tahmaanawk hoi kaminawk boih mah anih to naeh o moe, Nang loe na duek han oh! tiah a naa o.
9 Huru djärves du profetera i HERRENS namn och säga: 'Det skall gå detta hus likasom det gick Silo, och denna stad skall ödeläggas, så att ingen mer bor däri'?» Och allt folket församlade sig mot Jeremia i HERRENS hus.
Tipongah hae im loe Shiloh baktiah om ueloe, hae vangpui doeh pong sut tih boeh, tiah Angraeng ih ahmin hoiah lok na thuih loe? tiah a naa o. Angraeng im ah kaom kaminawk boih nawnto amkhueng o moe, Jeremiah to kasae net o.
10 Då nu Juda furstar hörde detta, gingo de från konungshuset upp till HERRENS hus och satte sig vid ingången till HERRENS nya port.
Judah ukkung angraengnawk mah to lok to thaih o naah, siangpahrang im hoiah Angraeng im ah caeh o tahang moe, Angraeng im khongkha kangtha ah anghnut o.
11 Då sade prästerna och profeterna till furstarna och till allt folket sålunda: »Denne man förtjänar döden, ty han har profeterat mot denna stad, såsom I haven hört med egna öron.»
To naah qaimanawk hoi tahmaanawk mah, Nangmacae naa hoi na thaih o ih baktih toengah, Jeremiah mah hae vangpui amrohaih lok to thuih pongah, anih loe duek han krak! tiah ukkung angraengnawk hoi kaminawk khaeah a thuih pae o.
12 Men Jeremia svarade alla furstarna och allt folket och sade: »Det är HERREN som har sänt mig att profetera mot detta hus och denna stad allt det som I haven hört.
To naah Jeremiah mah, ukkung angraengnawk boih hoi kaminawk khaeah, na thaih o ih lok baktih toengah, hae im hoi hae vangpui misa haih lok to taphong boih hanah, Angraeng mah ang patoeh, tiah a naa.
13 Så bättren nu edert leverne och edert väsende, och hören HERRENS, eder Guds, röst; då vill HERREN ångra det onda som han har talat mot eder.
Vaihi na sak o ih hmuennawk hoi na pazui o ih loklamnawk to caeh o taak ah loe, Angraeng ih lok to tahngai oh; to tiah nahaeloe nangcae paro han Angraeng mah thuih ih loknawk to azuk let tih.
14 Och vad mig angår, så är jag i eder hand; gören med mig vad eder gott och rätt synes.
Khenah, kai loe nangcae ban ah ni ka oh, hoih moe amsoem, tiah na poek o ih baktih toengah ka nuiah sah oh.
15 Men det skolen I veta, att om I döden mig, så dragen I oskyldigt blod över eder och över denna stad och dess invånare; ty det är i sanning HERREN som har sänt mig till eder att tala allt detta inför eder.»
Toe na panoek o han ih loe, kai nang hum o nahaeloe, zaehaih tawn ai kami athii longhaih atho loe nangmacae nuiah, hae vangpui nui hoi athung ah kaom kaminawk nuiah, na krah o sak tangtang tih, tiah panoek oh; hae loknawk boih na thaih o hanah, Angraeng mah ni kai hae nangcae khaeah patoeh, tiah a naa.
16 Då sade furstarna och allt folket till prästerna och profeterna: »Denne man förtjänar icke döden, ty i HERRENS, vår Guds, namn har han talat till oss.
To naah ukkung angraeng hoi kaminawk boih mah, qaimanawk hoi tahmaanawk khaeah, Hae kami loe duek han krah ai! Anih loe Angraeng aicae Sithaw ih ahmin hoiah ni lok a thuih, tiah a naa o.
17 Och några av de äldste i landet stodo upp och sade till folkets hela församling sålunda:
Prae thung ih kacoehta thoemto kaminawk to angthawk o moe, amkhueng kaminawk khaeah,
18 »Morastiten Mika profeterade i Hiskias, Juda konungs, tid och sade till hela Juda folk: 'Så säger HERREN Sebaot: Sion skall varda upplöjt till en åker, och Jerusalem skall bliva en stenhop och tempelberget en skogbevuxen höjd.'
Judah siangpahrang Hezekiah angraenghaih saning ah, Moresheth ih Mikah mah lok to thuih; Judah kaminawk boih khaeah, Angraeng Sithaw mah, Zion loe laikok baktiah atok tih, Jerusalem loe angpop sut thlung baktiah om ueloe, tempul ih mae doeh taw kapring baktiah om tih, tiah thuih.
19 Men lät väl Hiskia, Juda konung, med hela Juda, döda honom? Fruktade han icke i stället HERREN och bönföll inför honom, så att HERREN ångrade det onda som han hade beslutit över dem, medan tvärtom vi nu stå färdiga att draga över oss själva så mycket ont?»
To naah Judah siangpahrang Hezekiah hoi Judah kaminawk mah anih to hum o maw? Hezekiah mah Angraeng to zit moe, Angraeng khaeah tahmenhaih hnik na ai maw? Nihcae amrosak hanah Angraeng mah thuih tangcae ih lok to azuh let na ai maw? Toe aicae loe kalen parai aimacae amrohaih to a oh o sak tom boeh, tiah a thuih o.
20 Där var ock en annan man, Uria, Semajas son, från Kirjat-Hajearim, som profeterade i HERRENS namn; och han profeterade mot denna stad och detta land alldeles såsom Jeremia hade gjort.
Kirjath Jearim ih kaom Shemaiah capa Uriah mah doeh, Angraeng ih ahmin hoiah lok to thuih toeng; hae vangpui hoi hae prae amrohaih kawng thuih ih lok loe, Jeremiah mah thuih ih lok hoiah anghmong.
21 När då konung Jojakim med alla sina hjältar och alla furstar hörde vad han sade, ville han döda honom. Men när Uria fick höra härom, blev han förskräckt och flydde och kom till Egypten.
Uriah mah thuih ih lok to siangpahrang Jehoiakim hoi anih ukkung angraengnawk, angmah ih thacak kaminawk mah, siangpahrang mah anih hum hanah patoem; to hmuen to Uriah mah thaih naah, zit pongah Izip prae ah cawnh ving;
22 Då sände konung Jojakim några män till Egypten, nämligen Elnatan, Akbors son, och några andra med honom, in i Egypten.
to naah Jehoiakim mah, Akbor capa Elnathan hoi thoemto kaminawk to Izip prae ah patoeh.
23 Och dessa hämtade Uria ut ur Egypten och förde honom till konung Jojakim; och denne lät dräpa honom med svärd, och lät så kasta hans döda kropp på den allmänna begravningsplatsen.
Izip prae hoiah Uriah to hoih o moe, Jehoiakim siangpahrang khaeah caeh o haih; siangpahrang mah Uriah to sumsen hoiah hum, kadueh qok to kamtang kaminawk ih taprong ah a vah sut.
24 Men Ahikam, Safans son, höll sin hand över Jeremia, så att man icke lämnade honom i folkets hand till att dödas.
Toe Shaphan capa Ahikam mah Jeremiah to angdoet haih pongah, anih to hum hanah kaminawk ban ah paek o ai.
