< Jeremia 21 >
1 Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN, när konung Sidkia sände till honom Pashur, Malkias son, och prästen Sefanja, Maasejas son, och lät säga:
Babilon siangpahrang Nebukhadnezar ni na tuk toe. BAWIPA ni a lentoenae hno ouk a sak e patetlah kabawp ngainae hah ban sak thai mahoeh namaw, tie hah BAWIPA koe na het pouh seh, telah dei pouh hanelah,
2 »Fråga HERREN för oss, då nu Nebukadressar, konungen i Babel, har angripit oss; kanhända vill HERREN handla med oss i enlighet med alla sina förra under, så att denne lämnar oss i fred.
siangpahrang Zedekiah ni Melhiah capa Pashhur hoi Maaseiah capa vaihma Zephaniah hah Jeremiah koevah a patoun. Hatnavah, Jeremiah koevah, BAWIPA e lawk ka phat e teh hettelah ao.
3 Jeremia svarade dem: Så skolen I säga till Sidkia:
Jeremiah ni, Zedekiah koevah, hettelah dei pouh awh.
4 Så säger HERREN, Israels Gud Se, de vapen i eder hand, med vilka I utanför muren striden mot konungen i Babel och kaldéerna, som belägra eder, dem skall jag vända om och skall famla dem inne i denna stad.
Isarel Cathut BAWIPA ni hettelah a dei, khenhaw! Babilon siangpahrang hoi Khaldean tami rapan alawilah hoi na kavennaw, tarantuknae puengcang hoi ka ban sak han. Hahoi khopui thung vah, ahnimouh teh ka pâkhueng han.
5 Och jag skall själv strida mot eder med uträckt hand och stark arm, vrede och harm och stor förtörnelse.
Kama roeroe ni ka lungkhueknae hoi ka lung a onae hoi ka lungphuennae kut hoi ka thaonae hoi ka tuk han.
6 Och jag skall slå dem som bo i denna stad, både människor och djur; i svår pest skola de dö.
Hie kho dawk kho ka sak e taminaw hoi saringnaw hah be ka thei vaiteh, takikathopounge lacik hoi a due awh han.
7 Och därefter, säger HERREN, skall jag låta Sidkia, Juda konung, och hans tjänare och folket, dem som i denna stad äro kvar efter pesten svärdet och hungersnöden, falla i Nebukadressars, den babyloniske konungens, hand och i deras fienders hand, i de mäns hand, som stå efter deras liv. Och han skall slå dem med svärdsegg; han skall icke skona dem och icke hava någon misskund eller något förbarmande.
Hahoi teh BAWIPA ni siangpahrang Zedekiah hoi a san, kho louk kaawm e lacik hoi tahloi hoi tangkhang hoi kahloutnaw hah Babilon siangpahrang Nebukhadnezar kut dawk thoseh, a tarannaw e kut dawk thoseh, thei hanelah katawngnaw kut dawk thoseh, ka poe vaiteh, kahranpoung e tahloi hoi a tuk awh han. Pahrennae tawn laipalah pâhlung mahoeh. Lungmanae hai tawn awh mahoeh telah ati.
8 Och till detta folk skall du säga Så säger HERREN: Se, jag förelägger eder vägen till livet och vägen till döden.
Hahoi tamimaya koevah na dei han, BAWIPA ni hettelah a dei. Khenhaw! duenae lamthung hoi hringnae lamthung hah na hmalah ka hruek.
9 Den som stannar kvar i denna stad, han skall dö genom svärd eller hunger eller pest, men den som går ut och giver sig åt kaldéerna, som belägra eder, han skall få leva och vinna sitt liv såsom ett byte.
Hete khopui thung kaawm e pueng tahloi hoi thoseh, takang hoi thoseh, lacik hoi thoseh, a due awh han. Hateiteh, a tâco teh nangmouh ka ven e Khaldean taminaw koevah ka kâpoenaw dueng a hring awh han. A hringnae teh ahnimouh koe poe e phu lah ao han.
10 Ty jag har vänt mitt ansikte mot denna stad, till dess olycka och icke till dess lycka, säger HERREN. Den skall bliva given i den babyloniske konungens hand, och han skall bränna upp den i eld.
Hete khopui hawi nahanelah tho laipalah, a ro nahanelah ka noe e doeh toe. Babilon siangpahrang kut dawk poe lah ao vaiteh, ahni ni hmai hoi a sawi han, telah BAWIPA ni a dei.
11 Och till Juda konungs hus skall du säga: Hören HERRENS ord:
Judah siangpahrang imthungnaw kong dawk BAWIPA e lawk hah thai awh haw.
12 I av Davids hus, så säger HERREN: »Fällen var morgon rätt dom, och rädden den plundrade ur förtryckarens hand, för att icke min vrede må bryta fram såsom en eld och brinna så, att ingen kan utsläcka den» -- detta för deras onda väsendes skull.
Oe! Devit imthungnaw, BAWIPA ni hettelah a dei. Hnintangkuem lawkkatang hoi lawkkâceng awh nateh, pacekpahlek e naw kut thung hoi hnephnap kâhmo e naw hah ngang awh, telah nahoeh pawiteh, ka lungkhueknae hah hmai patetlah tâcawt vaiteh, na yon kecu dawk apinihai padout thai laipalah a kak payon han doeh.
13 Se, jag skall vända mig mot dig, du som bor i dalen, du bergfäste på slätten, säger HERREN, ja, mot eder som sägen: »Vem kan falla över oss, och vem kan tränga in i våra boningar?»
Khenhaw! tanghling dawk kho kasaknaw, nangmouh tanghling dawk kho ka sak e apimaw kaimouh ka o nah koevah, ka kâen han katetnaw, na taran awh han telah BAWIPA ni a dei.
14 Jag skall hemsöka eder efter edra gärningars frukt, säger HERREN. Ja, jag skall tända upp en eld i deras skog, och den skall förtära allt där runt omkring.
Hateiteh, na sakyoe e hoi kamcu lah ka rek awh han. Atu raw vah, ratu dawk hmai ka tâco sak vaiteh, a tengpam pueng koung a kak han telah BAWIPA ni a dei.