Jeremia 21
1 Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN, när konung Sidkia sände till honom Pashur, Malkias son, och prästen Sefanja, Maasejas son, och lät säga:
Zedekiah siangpahrang mah Malkiah capa Pashur hoi Maaseiah ih capa qaima Zephaniah to Jeremiah khaeah patoeh naah, Angraeng ih lok Jeremiah khaeah angzoh. Nihnik mah,
2 »Fråga HERREN för oss, då nu Nebukadressar, konungen i Babel, har angripit oss; kanhända vill HERREN handla med oss i enlighet med alla sina förra under, så att denne lämnar oss i fred.
Babylon siangpahrang Nebuchadnezzar loe kaicae tuk hanah amsak boeh pongah, misanawk hnukbang ah angnawn o thai han hoi kaicae kheah Angraeng mah dawnrai hmuen to sak hanah na hni paeh, tiah a naa hoi.
3 Jeremia svarade dem: Så skolen I säga till Sidkia:
Toe Jeremaih mah nihnik khaeah, Zedekiah khaeah thui pae hoih,
4 Så säger HERREN, Israels Gud Se, de vapen i eder hand, med vilka I utanför muren striden mot konungen i Babel och kaldéerna, som belägra eder, dem skall jag vända om och skall famla dem inne i denna stad.
Israel Angraeng Sithaw mah, Khenah, sipae tasa bangah nangcae takui khoep, Babylon siangpahrang hoi Khaldian kaminawk tukhaih, na ban ih maiphaw maicanawk to nangmacae nuiah kam laemsak let han, nihcae to hae vangpui thungah ka pakhueng han.
5 Och jag skall själv strida mot eder med uträckt hand och stark arm, vrede och harm och stor förtörnelse.
Kai mah roe mah, palungphuihaih hoiah ban ka phok han, thui laek ai palungphuihaih hoi ka ban thacakhaih hoiah nang to kang tuk han.
6 Och jag skall slå dem som bo i denna stad, både människor och djur; i svår pest skola de dö.
Hae vangpui thungah kaom kaminawk, kami hoi moinawk boih ka thuitaek han; nihcae loe zit kaom kasae nathaih hoiah dueh o boih tih.
7 Och därefter, säger HERREN, skall jag låta Sidkia, Juda konung, och hans tjänare och folket, dem som i denna stad äro kvar efter pesten svärdet och hungersnöden, falla i Nebukadressars, den babyloniske konungens, hand och i deras fienders hand, i de mäns hand, som stå efter deras liv. Och han skall slå dem med svärdsegg; han skall icke skona dem och icke hava någon misskund eller något förbarmande.
To pacoengah Judah siangpahrang Zedekiah, anih ih tamnanawk, anih ih kaminawk hoi hae vangpui ih kasae nathaih thung hoiah maw, sumsen hoiah maw, khokhahaih thung hoiah maw anghmat kaminawk loe, Babylon siangpahrang Nebuchadnezzar ih ban hoi nihcae hinghaih pakrong a misanawk ban ah ka paek han; anih mah loe paquem mak ai, tahmenhaih tawn mak ai, palungnathaih tawn ai ah sumsen hoiah hum tih, tiah thuih, tiah a naa.
8 Och till detta folk skall du säga Så säger HERREN: Se, jag förelägger eder vägen till livet och vägen till döden.
To pacoengah kaminawk khaeah, Angraeng mah, Khenah, nangcae hmaa ah hinghaih loklam hoi duekhaih loklam to ka suek.
9 Den som stannar kvar i denna stad, han skall dö genom svärd eller hunger eller pest, men den som går ut och giver sig åt kaldéerna, som belägra eder, han skall få leva och vinna sitt liv såsom ett byte.
Hae vangpui thungah kaom mi kawbaktih doeh sumsen, khokhahaih, kasae nathaih hoiah dueh o tih; toe nangcae takui khoep khaldian kaminawk khaeah kacawn kami loe hing tih; lomh ih hmuen baktiah a hinghaih to loih tih.
10 Ty jag har vänt mitt ansikte mot denna stad, till dess olycka och icke till dess lycka, säger HERREN. Den skall bliva given i den babyloniske konungens hand, och han skall bränna upp den i eld.
Hae vangpui nuiah hoihaih sah ai, sethaih sak han ih ni ka poek boeh, tiah Angraeng mah thuih; nihcae to Babylon siangpahrang ban ah ka paek han, anih mah hmai hoiah qoeng tih, tiah thuih, tiah a naa.
11 Och till Juda konungs hus skall du säga: Hören HERRENS ord:
To pacoengah, Judah siangpahrang imthung takoh khaeah, Angraeng ih lok hae tahngai oh, tiah thui paeh;
12 I av Davids hus, så säger HERREN: »Fällen var morgon rätt dom, och rädden den plundrade ur förtryckarens hand, för att icke min vrede må bryta fram såsom en eld och brinna så, att ingen kan utsläcka den» -- detta för deras onda väsendes skull.
Aw David imthung takoh, Angraeng mah, Akhawnbang kruek katoeng hmuen to sah oh, naeh ih kami to pacaekthlaek kaminawk ih ban thung hoiah pahlong oh, to tih ai nahaeloe na sak o ih zaehaih pongah, palung ka phuihaih hmai baktiah amngaeh ueloe, mi mah doeh paduek thai ai ah kangh moeng tih.
13 Se, jag skall vända mig mot dig, du som bor i dalen, du bergfäste på slätten, säger HERREN, ja, mot eder som sägen: »Vem kan falla över oss, och vem kan tränga in i våra boningar?»
Khenah, Aw azawn ah kaom kaminawk, azawn ah kaom thlung, nang to misa ah kang suek boeh, tiah Angraeng mah thuih; nangcae mah, Mi mah maw kaicae hae tuh tih? Mi mah maw kaicae ohhaih ahmuen thungah akun tih, tiah na thuih o.
14 Jag skall hemsöka eder efter edra gärningars frukt, säger HERREN. Ja, jag skall tända upp en eld i deras skog, och den skall förtära allt där runt omkring.
Na sakhaih hoi katingah kang thuitaek han, tiah Angraeng mah thuih; nangcae ih taw to hmai ka thlaek han, na taengah kaom hmuennawk to hmai mah kang boih tih, tiah thuih, tiah a naa.
