Jeremia 13

1 Så sade HERREN till mig: »Gå bort och köp dig en linnegördel, och sätt den omkring dina länder, men låt den icke komma i vatten.»

Thus, said Yahweh unto me, —Go and buy for thyself a linen girdle, and put upon thy loins, —but in water, shalt thou not place it.

2 Och jag köpte en gördel, såsom HERREN hade befallt, och satte den omkring mina länder.

So I bought a girdle according to the word of Yahweh, —and put upon my loins.

3 Då kom HERRENS ord till mig för andra gången; han sade:

Then came the word of Yahweh unto me second time saying:

4 »Tag gördeln som du har köpt, och som du bär omkring dina länder, och stå upp och gå bort till Frat, och göm den där i en stenklyfta.»

Take the girdle which thou hast bought which is upon thy loins, —and arise go to the Euphrates, and hide it there in a hole of the cliff.

5 Och jag gick bort och gömde den vid Frat, såsom HERREN hade bjudit mig.

So I went, and hid it, by the Euphrates, as Yahweh had commanded me.

6 Sedan, en lång tid därefter, sade HERREN till mig: »Stå upp och gå bort till Frat, och hämta därifrån den gördel som jag bjöd dig gömma där.»

And it came to pass, at the end of many days, —that Yahweh said unto me, —Arise go to the Euphrates, and take from thence the girdle, which I commanded thee to hide there.

7 Och jag gick bort till Frat och grävde upp gördeln och hämtade fram den från det ställe där jag hade gömt den. Och se, gördeln var fördärvad, så att den icke mer dugde till något.

So I went to the Euphrates, and digged, and took the girdle out of the place where I had hidden it, —and lo! the girdle was spoiled, it was good for nothing,

8 Då kom HERRENS ord till mig; han sade:

Then came the word of Yahweh unto me saying:

9 Så säger HERREN: På samma sätt skall jag sända fördärv över Judas och Jerusalems stora högmod.

Thus, saith Yahweh, —After this manner, will I spoil the pride of Judah and the great pride of Jerusalem.

10 Detta onda folk, som icke vill höra mitt ord, utan vandrar i sitt hjärtas hårdhet och följer efter andra gudar och tjänar och tillbeder dem, det skall bliva såsom denna gördel vilken icke duger till något.

This wicked people who are refusing to hear my words, who are walking in the stubbornness of their heart, and have gone after other gods, to serve them and to bow down to them, yea let them be like this girdle, which is good for nothing.

11 Ty likasom en mans gördel sluter sig tätt omkring hans länder, så lät jag hela Israels hus och hela Juda hus sluta sig till mig, säger HERREN, på det att de skulle vara mitt folk och bliva mig till berömmelse, lov och ära; men de ville icke höra.

For as a girdle cleaveth unto the loins of a man, so caused I to cleave unto me—the whole house of Israel and the whole house of Judah Declareth Yahweh, to become mine—For a people, and For a name, and For a praise and For an adorning, —but they hearkened not.

12 Säg därför till dem detta ord: Så säger HERREN, Israels Gud: Alla vinkärl äro till för att fyllas med vin. Och när de då säga till dig: »Skulle vi icke veta att alla vinkärl äro till för att fyllas med vin?»,

Therefore shalt thou say unto them this word—Thus, saith Yahweh God of Israel, Every jar, is to be filled with wine; and they will say unto thee, Do we not, know well, that every jar, is to be filled with wine?

13 så svara dem: Så säger HERREN: Se, jag skall fylla detta lands alla inbyggare, konungarna som sitta på Davids tron, och prästerna och profeterna, ja, alla Jerusalems invånare, så att de bliva druckna.

Then shalt thou say unto them—Thus, saith Yahweh—Behold me! filling all the inhabitants of this land Even the kings that are sitting for David upon his throne and the priests and the prophets, and all the inhabitants of Jerusalem—with drunkenness;

14 Och jag skall krossa dem, den ene mot den andre, både fäder och barn, säger HERREN. Jag skall icke hava någon misskund, icke skona och icke förbarma mig, så att jag avstår från att fördärva dem.

and I will dash them every man against his brother even the fathers and the sons together, Declareth Yahweh, —I will not pity, Neither will I spare, Neither will I have compassion, that I should not destroy them.

15 Hören och lyssnen härtill, varen icke övermodiga; ty HERREN har talat.

Hear ye and give ear, be not haughty, —For Yahweh, hath spoken.

16 Given HERREN, eder Gud, ära, förrän han låter mörkret komma, och förrän edra fötter snubbla på bergen, när det skymmer; ty det ljus I förbiden skall han byta i dödsskugga och göra till töcken.

Give ye to Yahweh your God—glory, Before he cause darkness, and Before your feet stumble upon the twilight mountains; Lest, when ye wait for light, He turn it into the shadow of death, And change it for thick darkness.

17 Men om I icke hören härpå, så måste min själ i lönndom sörja över sådant övermod, och mitt öga måste bitterligen gråta och flyta i tårar, därför att HERRENS hjord då bliver bortförd i fångenskap.

But if ye will not hear it, In secret places, shall my soul weep Because of the pride, And mine eye, shall flow over, and run down with tears, Because captive hath been taken the flock of Yahweh.

18 Säg till konungen och konungamodern: Sätten eder lågt ned, ty den härlighetens krona som prydde edert huvud har fallit av eder.

Say thou to the king and to the queen-mother, Abase yourselves—Sit down, —For descended have your Head-tires, your Crown of adornment.

19 Städerna i Sydlandet äro tillslutna, och ingen finnes, som öppnar dem; hela Juda är bortfört i fångenskap, ja, bortfört helt och hållet.

The cities of the South, are shut And there is none to open, —Judah hath been carried away captive, She hath altogether been carried away captive in full number.

20 Lyften upp edra ögon och sen huru de komma norrifrån. Var är nu hjorden som var dig given, den hjord som var din ära?

Lift up your eyes and see Them who are coming in from the North, —Where is The flock that was given thee, Thy beautiful flock?

21 Vad vill du säga, när han sätter till herrar över dig män som du själv har lärt att komma till dig såsom älskare? Skulle du då icke gripas av vånda såsom en kvinna i barnsnöd?

What wilt thou say when he shall bring punishment upon thee, Since, thou thyself, hast accustomed them to be over thee as friends in chief? Shall not, pangs, seize thee, as of a woman in childbirth?

22 Men om du säger i ditt hjärta: »Varför har det gått mig så?», så vet: for din stora missgärnings skull blev ditt mantelsläp upplyft och dina fötter nesligt blottade.

But if thou say in thy heart, Wherefore have these things befallen me? For the greatness of thine iniquity have Thy skirts been turned aside Thy heels suffered violence!

23 Kan väl en etiopier förvandla sin hud eller en panter sina fläckar? Då skullen också I kunna göra något gott, I som ären så övade i ondska.

Can the Ethiopian change, his skin, Or the leopard his spots? Even, ye, may be able to do right, Who are accustomed to do wrong.

24 Välan, jag vill förskingra dem såsom strå som far bort för öknens vind.

Therefore have I scattered them, As broken straw passing away, by the wind of the desert.

25 Detta skall vara din lott och din beskärda del från mig, säger HERREN, därför att du har förgätit mig och förlitat dig på lögn.

This is thy lot Thy measured portion from me, Declareth Yahweh; For that thou didst forget me, And confide in falsehood:

26 Därför skall jag ock draga upp ditt mantelsläp över ditt ansikte, så att man får se din skam.

Therefore, even I myself, have drawn away thy skirts, over thy face, And thy shame hath been seen,

27 Din otukt, ditt vrenskande, ditt skändliga otuktsväsen -- på höjderna, på fältet har jag sett dina styggelser. Ve dig, Jerusalem! Du kommer icke att bliva ren -- på huru lång tid ännu?

Thine adulteries and thy neighings, thine unchaste wickedness, Upon the hills in the field, I have seen thine abominations! Woe to thee, O Jerusalem, Wilt thou not become pure? After how long yet?