Jeremia 13
1 Så sade HERREN till mig: »Gå bort och köp dig en linnegördel, och sätt den omkring dina länder, men låt den icke komma i vatten.»
Thus says Jehovah to me, Go, and buy thee a linen sash, and put it upon thy loins, and do not put it in water.
2 Och jag köpte en gördel, såsom HERREN hade befallt, och satte den omkring mina länder.
So I bought a sash according to the word of Jehovah, and put it upon my loins.
3 Då kom HERRENS ord till mig för andra gången; han sade:
And the word of Jehovah came to me the second time, saying,
4 »Tag gördeln som du har köpt, och som du bär omkring dina länder, och stå upp och gå bort till Frat, och göm den där i en stenklyfta.»
Take the sash that thou have bought, which is upon thy loins, and arise, go to the Euphrates, and hide it there in a cleft of the rock.
5 Och jag gick bort och gömde den vid Frat, såsom HERREN hade bjudit mig.
So I went, and hid it by the Euphrates, as Jehovah commanded me.
6 Sedan, en lång tid därefter, sade HERREN till mig: »Stå upp och gå bort till Frat, och hämta därifrån den gördel som jag bjöd dig gömma där.»
And it came to pass after many days, that Jehovah said to me, Arise, go to the Euphrates, and take the sash from there, which I commanded thee to hide there.
7 Och jag gick bort till Frat och grävde upp gördeln och hämtade fram den från det ställe där jag hade gömt den. Och se, gördeln var fördärvad, så att den icke mer dugde till något.
Then I went to the Euphrates, and dug, and took the sash from the place where I had hid it. And, behold, the sash was rotten. It was good for nothing.
8 Då kom HERRENS ord till mig; han sade:
Then the word of Jehovah came to me, saying,
9 Så säger HERREN: På samma sätt skall jag sända fördärv över Judas och Jerusalems stora högmod.
Thus says Jehovah, After this manner I will mar the pride of Judah, and the great pride of Jerusalem.
10 Detta onda folk, som icke vill höra mitt ord, utan vandrar i sitt hjärtas hårdhet och följer efter andra gudar och tjänar och tillbeder dem, det skall bliva såsom denna gördel vilken icke duger till något.
This evil people, who refuse to hear my words, who walk in the stubbornness of their heart, and have gone after other gods to serve them, and to worship them, shall even be as this sash, which is good for nothing.
11 Ty likasom en mans gördel sluter sig tätt omkring hans länder, så lät jag hela Israels hus och hela Juda hus sluta sig till mig, säger HERREN, på det att de skulle vara mitt folk och bliva mig till berömmelse, lov och ära; men de ville icke höra.
For as the sash clings to the loins of a man, so I have caused to cling to me the whole house of Israel and the whole house of Judah, says Jehovah, that they may be to me for a people, and for a name, and for a praise, and for a glory, but they would not hear.
12 Säg därför till dem detta ord: Så säger HERREN, Israels Gud: Alla vinkärl äro till för att fyllas med vin. Och när de då säga till dig: »Skulle vi icke veta att alla vinkärl äro till för att fyllas med vin?»,
Therefore thou shall speak to them this word. Thus says Jehovah, the God of Israel: Every bottle shall be filled with wine. And they shall say to thee, Do we not certainly know that every bottle shall be filled with wine?
13 så svara dem: Så säger HERREN: Se, jag skall fylla detta lands alla inbyggare, konungarna som sitta på Davids tron, och prästerna och profeterna, ja, alla Jerusalems invånare, så att de bliva druckna.
Then thou shall say to them, Thus says Jehovah: Behold, I will fill all the inhabitants of this land, even the kings who sit upon David's throne, and the priests, and the prophets, and all the inhabitants of Jerusalem, with drunkenness.
14 Och jag skall krossa dem, den ene mot den andre, både fäder och barn, säger HERREN. Jag skall icke hava någon misskund, icke skona och icke förbarma mig, så att jag avstår från att fördärva dem.
And I will dash them one against another, even the fathers and the sons together, says Jehovah. I will not pity, nor spare, nor have compassion, that I should not destroy them.
15 Hören och lyssnen härtill, varen icke övermodiga; ty HERREN har talat.
Hear ye, and give ear, be not proud, for Jehovah has spoken.
16 Given HERREN, eder Gud, ära, förrän han låter mörkret komma, och förrän edra fötter snubbla på bergen, när det skymmer; ty det ljus I förbiden skall han byta i dödsskugga och göra till töcken.
Give glory to Jehovah your God, before he causes darkness, and before your feet stumble upon the dark mountains. And, while ye look for light, he turns it into the shadow of death, and makes it gross darkness.
17 Men om I icke hören härpå, så måste min själ i lönndom sörja över sådant övermod, och mitt öga måste bitterligen gråta och flyta i tårar, därför att HERRENS hjord då bliver bortförd i fångenskap.
But if ye will not hear it, my soul shall weep in secret for your pride. And my eye shall weep greatly, and run down with tears, because Jehovah's flock is taken captive.
18 Säg till konungen och konungamodern: Sätten eder lågt ned, ty den härlighetens krona som prydde edert huvud har fallit av eder.
Say thou to the king and to the queen-mother: Humble yourselves. Sit down, for your coronets have come down, even the crown of your glory.
19 Städerna i Sydlandet äro tillslutna, och ingen finnes, som öppnar dem; hela Juda är bortfört i fångenskap, ja, bortfört helt och hållet.
The cities of the South are shut up, and there is none to open them. Judah is carried away captive, all of it. It is wholly carried away captive.
20 Lyften upp edra ögon och sen huru de komma norrifrån. Var är nu hjorden som var dig given, den hjord som var din ära?
Lift up your eyes, and behold those who come from the north. Where is the flock that was given thee, thy beautiful flock?
21 Vad vill du säga, när han sätter till herrar över dig män som du själv har lärt att komma till dig såsom älskare? Skulle du då icke gripas av vånda såsom en kvinna i barnsnöd?
What will thou say when he shall set over thee as head those whom thou thyself have taught to be friends to thee? Shall not sorrows take hold of thee as of a woman in travail?
22 Men om du säger i ditt hjärta: »Varför har det gått mig så?», så vet: for din stora missgärnings skull blev ditt mantelsläp upplyft och dina fötter nesligt blottade.
And if thou say in thy heart, Why have these things come upon me? For the greatness of thine iniquity thy skirts are uncovered, and thy heels suffer violence.
23 Kan väl en etiopier förvandla sin hud eller en panter sina fläckar? Då skullen också I kunna göra något gott, I som ären så övade i ondska.
Can the Ethiopian change his skin, or the leopard his spots? Then ye also may do good, who are accustomed to do evil.
24 Välan, jag vill förskingra dem såsom strå som far bort för öknens vind.
Therefore I will scatter them as the stubble that passes away by the wind of the wilderness.
25 Detta skall vara din lott och din beskärda del från mig, säger HERREN, därför att du har förgätit mig och förlitat dig på lögn.
This is thy lot, the portion measured to thee from me, says Jehovah, because thou have forgotten me, and trusted in falsehood.
26 Därför skall jag ock draga upp ditt mantelsläp över ditt ansikte, så att man får se din skam.
Therefore I will also uncover thy skirts upon thy face, and thy shame shall appear.
27 Din otukt, ditt vrenskande, ditt skändliga otuktsväsen -- på höjderna, på fältet har jag sett dina styggelser. Ve dig, Jerusalem! Du kommer icke att bliva ren -- på huru lång tid ännu?
I have seen thine abominations, even thine adulteries, and thy neighings, the lewdness of thy whoredom, on the hills, in the field. Woe to thee, O Jerusalem! Thou will not be made clean. How long shall it yet be?
