Jakobsbrevet 1
1 Jakob, Guds och Herrens, Jesu Kristi, tjänare, hälsar de tolv stammar som bo kringspridda bland folken.
An Jakobo, ma jatich Nyasaye kendo jatich Ruoth Yesu Kristo, Andikonu, un dhoudi apar gariyo mokere e pinje duto: Amosou.
2 Mina bröder, hållen det för idel glädje, när I kommen i allahanda frestelser,
Jowetena ka uyudo tembe mayoreyore to kwanreuru ka johawi kendo beduru gi mor mar adier
3 och veten, att om eder tro håller provet, så verkar detta ståndaktighet.
nikech ungʼeyo ni tem mitemogo yieu miyo ubedo jokinda.
4 Och låten ståndaktigheten hava med sig fullkomlighet i gärning, så att I ären fullkomliga, utan fel och utan brist i något stycke.
To kinda nyaka chop kare chuth eka unyalo doko motegno ma ok uremo gimoro.
5 Men om någon av eder brister i vishet, så må han utbedja sig sådan från Gud, som giver åt alla villigt och utan hårda ord, och den skall bliva honom given.
Ka ngʼato kuomu ochando rieko to okwa Nyasaye, ma jachiwo maber ne ji duto kendo nomiye maonge kiawa.
6 Men han bedje i tro, utan att tvivla; ty den som tvivlar är lik havets våg, som drives omkring av vinden och kastas hit och dit.
To ka ukwayo to nyaka ubed gi yie ma ok uriwo gi kiawa, nikech ngʼat mariwo gi kiawa chalo gi apaka mar nam ma yamo riembo kendo tago.
7 En sådan människa må icke tänka att hon skall få något från Herren --
Ngʼat ma kamano kik par ni onyalo kwayo Ruoth gimoro mi oyudi,
8 en människa med delad håg, en som går ostadigt fram på alla sina vägar.
nikech en ngʼat ma pache nyadiriyo kendo ma timbene duto yomyom.
9 Den broder som lever i ringhet berömme sig av sin höghet.
To owadwa modhier onego obed mamor ka Nyasaye otingʼe malo.
10 Den åter som är rik berömme sig av sin ringhet, ty såsom gräsets blomster skall han förgås.
To ngʼat man-gi mwandu bende onego bed mamor ka Nyasaye odwoke piny, nikech ja-mwandu biro lal nono mana ka maua moti e thim.
11 Solen går upp med sin brännande hetta och förtorkar gräset, och dess blomster faller av, och dess fägring förgår; så skall ock den rike förvissna mitt i sin ävlan.
Nikech ka chiengʼ rieny maliet to owangʼo maua kod thiepene kendo gilwar piny kendo berne rumo. Kamano bende e kaka ja-mwandu biro lal nono, kata mana kotiyo tijene.
12 Salig är den man som är ståndaktig i frestelsen; ty när han har bestått sitt prov, skall han få livets krona, vilken Gud har lovat åt dem som älska honom.
Ngʼat matimo kinda kiteme en ngʼat mogwedhi, nikech kochungʼ motegno mi oloyo temno, to obiro yudo osimbo mar ngima, ma Nyasaye osesingore ni nomi joma ohere.
13 Ingen säge, när han bliver frestad, att det är från Gud som hans frestelse kommer; ty såsom Gud icke kan frestas av något ont, så frestar han icke heller någon.
To ka itemo ngʼato to kik owach niya, “Nyasaye tema.” Nikech Nyasaye ok nyal tem gi gik maricho, to en owuon bende ok otem ji
14 Nej, närhelst någon frestas, så är det av sin egen begärelse som han drages och lockas.
makmana ngʼato ka ngʼato itemo mana ka gombone owuon maricho oywaye kendo tere e richo.
15 Sedan, när begärelsen har blivit havande, föder hon synd, och när synden har blivit fullmogen, framföder hon död.
Bangʼe ka gombo maricho osemako ich to onywolo richo; to richo kosedoko motegno to onywolo tho.
16 Faren icke vilse, mina älskade bröder.
Jowetena mageno, kik ngʼato wuondu.
17 Idel goda gåvor och idel fullkomliga skänker komma ned ovanifrån, från himlaljusens Fader, hos vilken ingen förändring äger rum och ingen växling av ljus och mörker.
Mich moro amora maber kendo malongʼo aa malo e polo, koa kuom Wuoro manochweyo ler marieny e polo, kendo ma ok lokre ka tipo ma osiko kalokore.
18 Efter sitt eget beslut födde han oss till liv genom sanningens ord, för att vi skulle vara en förstling av de varelser han har skapat.
En ema noyiero owuon mondo onywolwa kokonyore gi wach mar adiera, mondo wabed kaka olemo mokwongo chiek e kind chwechne duto.
19 Det veten I, mina älskade bröder. Men var människa vare snar till att höra och sen till att tala och sen till vrede.
Jowetena mageno, winjuru wachni malongʼo ni: Ji duto onego bed mapiyo e winjo wach, kik urikni e wuoyo kendo kik ubed joma igi wangʼ piyo,
20 Ty en mans vrede kommer icke åstad vad rätt är inför Gud.
nikech mirima ok mi wabed joma kare kaka Nyasaye dwaro ni wabedi.
21 Skaffen därför bort all orenhet och all ondska som finnes kvar, och mottagen med saktmod det ord som är plantat i eder, och som kan frälsa edra själar.
Kuom mano, lonyuru oko kit kethruok gi richo duto, ma kindegi opongʼo piny kendo bolreuru kurwako wach mopidhi e chunyu, manyalo konyou.
22 Men varen ordets görare, och icke allenast dess hörare, eljest bedragen I eder själva.
To kik uchik mana itu ni winjo wach kende, nono to uwuondoru kendu uwegi to timuru mana gima Muma puonjo.
23 Ty om någon är ordets hörare, men icke dess görare, så är han lik en man som betraktar sitt ansikte i en spegel:
Ngʼato angʼata mawinjo awinja wach to ok tim gima wach owacho, chalo gi ngʼama ngʼiyo lela wangʼe e rangʼi,
24 när han har betraktat sig däri, går han sin väg och förgäter strax hurudan han var.
to bangʼ kosengʼiyore maber to owuok odhi adhiya mi wiye wil gi kite gisano.
25 Men den som skådar in i den fullkomliga lagen, frihetens lag, och förbliver därvid och icke är en glömsk hörare, utan en verklig görare, han varder salig i sin gärning.
To ngʼat manono adimba Chik malongʼo mar Nyasaye mamiyo dhano bedo thuolo, komedo timo kamano kinde ka kinde, ma ok wiye owil gi gima osewinjo, to osiko otimo gima Chik owacho, ibiro gwedhe e gimoro amora motimo.
26 Om någon menar sig tjäna Gud och icke tyglar sin tunga, utan bedrager sitt hjärta, så är hans gudstjänst intet värd.
Ka ngʼato angʼata okawore ni en jalemo, to ok orito lewe motegno to owuondore kende, kendo lemone onge tiende.
27 En gudstjänst, som är ren och obesmittad inför Gud och Fadern, är det att vårda sig om fader- och moderlösa barn och änkor i deras bedrövelse, och att hålla sig obefläckad av världen.
Kit lemo ma Nyasaye Wuonwa oyiego ni ler kendo onge ketho en mondo wakony nyithi kiye gi mon ma chwogi otho e chandruokgi, kendo mondo ngʼato ka ngʼato oritre kik timbe maricho mag piny ywaye.
