Jakobsbrevet 4
1 Varav uppkomma strider, och varav tvister bland eder? Månne icke av de lustar som föra krig i eder lemmar?
Where do wars and fightings among you come from? Don’t they come from your pleasures that war in your members?
2 I ären fulla av begärelser, men haven dock intet; I dräpen och hysen avund, men kunnen dock intet vinna; och så tvisten och striden I. I haven intet, därför att I icke bedjen.
You lust, and don’t have. You murder and covet, and can’t obtain. You fight and make war. You don’t have, because you don’t ask.
3 Dock, I bedjen, men I fån intet, ty I bedjen illa, nämligen för att kunna i edra lustar förslösa vad I fån.
You ask, and don’t receive, because you ask with wrong motives, so that you may spend it on your pleasures.
4 I trolösa avfällingar, veten I då icke att världens vänskap är Guds ovänskap? Den som vill vara världens vän, han bliver alltså Guds ovän.
You adulterers and adulteresses, don’t you know that friendship with the world is hostility toward God? Whoever therefore wants to be a friend of the world makes himself an enemy of God.
5 Eller menen I att detta är ett tomt ord i skriften: »Med svartsjuk kärlek trängtar den Ande som han har låtit taga sin boning i oss»?
Or do you think that the Scripture says in vain, “The Spirit who lives in us yearns jealously”?
6 Men så mycket större är den nåd han giver; därför heter det: »Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka giver han nåd.»
But he gives more grace. Therefore it says, “God resists the proud, but gives grace to the humble.”
7 Så varen nu Gud underdåniga, men stån emot djävulen, så skall han fly bort ifrån eder.
Be subject therefore to God. Resist the devil, and he will flee from you.
8 Nalkens Gud, så skall han nalkas eder. Renen edra händer, I syndare, och gören edra hjärtan rena, I människor med delad håg.
Draw near to God, and he will draw near to you. Cleanse your hands, you sinners. Purify your hearts, you double-minded.
9 Kännen edert elände och sörjen och gråten. Edert löje vände sig i sorg och eder glädje i bedrövelse.
Lament, mourn, and weep. Let your laughter be turned to mourning and your joy to gloom.
10 Ödmjuken eder inför Herren, så skall han upphöja eder.
Humble yourselves in the sight of the Lord, and he will exalt you.
11 Förtalen icke varandra, mina bröder. Den som förtalar en broder eller dömer sin broder, han förtalar lagen och dömer lagen. Men dömer du lagen, så är du icke en lagens görare, utan dess domare.
Don’t speak against one another, brothers. He who speaks against a brother and judges his brother, speaks against the law and judges the law. But if you judge the law, you are not a doer of the law but a judge.
12 En är lagstiftaren och domaren, han som kan frälsa och kan förgöra. Vem är då du som dömer din nästa?
Only one is the lawgiver, who is able to save and to destroy. But who are you to judge another?
13 Hören nu, I som sägen: »I dag eller i morgon vilja vi begiva oss till den och den staden, och där vilja vi uppehålla oss ett år och driva handel och skaffa oss vinning» --
Come now, you who say, “Today or tomorrow let’s go into this city and spend a year there, trade, and make a profit.”
14 I veten ju icke vad som kan ske i morgon. Ty vad är edert liv? En rök ären I, som synes en liten stund, men sedan försvinner.
Yet you don’t know what your life will be like tomorrow. For what is your life? For you are a vapor that appears for a little time and then vanishes away.
15 I borden fastmera säga: »Om Herren vill, och vi får leva, skola vi göra det, eller det.»
For you ought to say, “If the Lord wills, we will both live, and do this or that.”
16 Men nu talen I stora ord i eder förmätenhet. All sådan stortalighet är ond.
But now you glory in your boasting. All such boasting is evil.
17 Alltså, den som förstår att göra vad gott är, men icke gör det, för honom bliver detta till synd.
To him therefore who knows to do good and doesn’t do it, to him it is sin.
