< Jakobsbrevet 4 >
1 Varav uppkomma strider, och varav tvister bland eder? Månne icke av de lustar som föra krig i eder lemmar?
From where are wars and fightings among you? Is it not from here: from your pleasures warring in your body-parts?
2 I ären fulla av begärelser, men haven dock intet; I dräpen och hysen avund, men kunnen dock intet vinna; och så tvisten och striden I. I haven intet, därför att I icke bedjen.
Ye desire and do not have, so ye murder. And ye envy and cannot obtain, so ye fight and make war. Ye do not have, because ye do not ask.
3 Dock, I bedjen, men I fån intet, ty I bedjen illa, nämligen för att kunna i edra lustar förslösa vad I fån.
Ye ask, and do not receive, because ye ask wrongly, so that ye may spend on your pleasures.
4 I trolösa avfällingar, veten I då icke att världens vänskap är Guds ovänskap? Den som vill vara världens vän, han bliver alltså Guds ovän.
Ye adulterers and adulteresses, know ye not that the friendship of the world is hatred of God? Whoever therefore wants to be a friend of the world becomes an enemy of God.
5 Eller menen I att detta är ett tomt ord i skriften: »Med svartsjuk kärlek trängtar den Ande som han har låtit taga sin boning i oss»?
Or think ye that the scripture says vainly, The Spirit that he caused to dwell in us yearns with jealousy?
6 Men så mycket större är den nåd han giver; därför heter det: »Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka giver han nåd.»
But he gives greater grace. Therefore it says, God is opposed to the arrogant, but gives grace to the lowly.
7 Så varen nu Gud underdåniga, men stån emot djävulen, så skall han fly bort ifrån eder.
Be subordinate therefore to God, but resist the devil and he will flee from you.
8 Nalkens Gud, så skall han nalkas eder. Renen edra händer, I syndare, och gören edra hjärtan rena, I människor med delad håg.
Approach God and he will approach you. Cleanse the hands, ye sinners, and purify the hearts, ye double-minded.
9 Kännen edert elände och sörjen och gråten. Edert löje vände sig i sorg och eder glädje i bedrövelse.
Be ye sorrowful, and mourn, and weep. Let your laughter be turned into mourning, and your joy into a downcast look.
10 Ödmjuken eder inför Herren, så skall han upphöja eder.
Be ye made lower in the sight of the Lord, and he will lift you up.
11 Förtalen icke varandra, mina bröder. Den som förtalar en broder eller dömer sin broder, han förtalar lagen och dömer lagen. Men dömer du lagen, så är du icke en lagens görare, utan dess domare.
Speak not against each other, brothers. He who speaks against a brother and judges his brother, speaks against law and judges law. But if thou judge law, thou are not a doer of law, but a judge.
12 En är lagstiftaren och domaren, han som kan frälsa och kan förgöra. Vem är då du som dömer din nästa?
There is one lawgiver who is able to save and to destroy, but thou, who are thou who judge the other man?
13 Hören nu, I som sägen: »I dag eller i morgon vilja vi begiva oss till den och den staden, och där vilja vi uppehålla oss ett år och driva handel och skaffa oss vinning» --
Go now, men who say, Today and tomorrow we will go into this city, and will operate one year there, and will engage in trade and will get gain-
14 I veten ju icke vad som kan ske i morgon. Ty vad är edert liv? En rök ären I, som synes en liten stund, men sedan försvinner.
men who know not of the morrow. For what is your life? For it will be a vapor that appears for a little while, and then also vanishes away-
15 I borden fastmera säga: »Om Herren vill, och vi får leva, skola vi göra det, eller det.»
in place of your saying, If the Lord should will, then we will live and do this or that.
16 Men nu talen I stora ord i eder förmätenhet. All sådan stortalighet är ond.
But now ye boast in your arrogance. All such boasting is evil.
17 Alltså, den som förstår att göra vad gott är, men icke gör det, för honom bliver detta till synd.
He therefore who knows to do good, and is not doing it, to him it is sin.