Jakobsbrevet 3
1 Mina bröder, icke många av eder må träda upp såsom lärare; I bören veta att vi skola få en dess strängare dom.
Do not be eager, my brethren, for many among you to become teachers; for you know that we teachers shall undergo severer judgement.
2 I många stycken fela vi ju alla; om någon icke felar i sitt tal, så är denne en fullkomlig man, som förmår tygla hela sin kropp.
For we often stumble and fall, all of us. If there is any one who never stumbles in speech, that man has reached maturity of character and is able to curb his whole nature.
3 När vi lägga betsel i hästarnas mun, för att de skola lyda oss, då kunna vi därmed styra också hela deras övriga kropp.
Remember that we put the horses' bit into their mouths to make them obey us, and so we turn their whole bodies round.
4 Ja, till och med skeppen, som äro så stora, och som drivas av starka vindar, styras av ett helt litet roder åt det håll dit styrmannen vill.
So too with ships, great as they are, and often driven along by strong gales, yet they can be steered with a very small rudder in whichever direction the caprice of the man at the helm chooses.
5 Så är ock tungan en liten lem och kan likväl berömma sig av stora ting. Betänken huru en liten eld kan antända en stor skog.
In the same way the tongue is an insignificant part of the body, but it is immensely boastful. Remember how a mere spark may set a vast forest in flames.
6 Också tungan är en eld; såsom en värld av orättfärdighet framstår den bland våra lemmar, tungan som befläckar hela kroppen och sätter »tillvarons hjul» i brand, likasom den själv är antänd av Gehenna. (Geenna g1067)
And the tongue is a fire. That world of iniquity, the tongue, is placed within us spotting and soiling our whole nature, and setting the whole round of our lives on fire, being itself set on fire by Gehenna. (Geenna g1067)
7 Ty väl är det så, att alla varelsers natur, både fyrfotadjurs och fåglars och kräldjurs och vattendjurs, låter tämja sig, och verkligen har blivit tamd, genom människors natur.
For brute nature under all its forms--beasts and birds, reptiles and fishes--can be subjected and kept in subjection by human nature.
8 Men tungan kan ingen människa tämja; ett oroligt och ont ting är den, och full av dödande gift.
But the tongue no man or woman is able to tame. It is an ever-busy mischief, and is full of deadly poison.
9 Med den välsigna vi Herren och Fadern, och med den förbanna vi människorna, som äro skapade till att vara Gud lika.
With it we bless the Lord and Father, and with it we curse men, who are made in God's likeness.
10 Ja, från en och samma mun utgå välsignelse och förbannelse. Så bör det icke vara, mina bröder.
Out of the same mouth there proceed blessing and cursing. My brethren, this ought not to be.
11 Icke giver väl en källa från en och samma åder både sött och bittert vatten?
In a fountain, are fresh water and bitter sent forth from the same opening?
12 Mina bröder, icke kan väl ett fikonträd bära oliver eller ett vinträd fikon? Lika litet kan en salt källa giva sött vatten.
Can a fig-tree, my brethren, yield olives, or a vine yield figs? No; and neither can salt water yield sweet.
13 Finnes bland eder någon vis och förståndig man, så må han, i visligt saktmod, genom sin goda vandel låta se de gärningar som hövas en sådan man.
Which of you is a wise and well-instructed man? Let him prove it by a right life with conduct guided by a wisely teachable spirit.
14 Om I åter i edra hjärtan hysen bitter avund och ären genstridiga, då mån I icke förhäva eder och ljuga, i strid mot sanningen.
But if in your hearts you have bitter feelings of envy and rivalry, do not speak boastfully and falsely, in defiance of the truth.
15 Sådan »vishet» kommer icke ned ovanifrån, utan är av jorden och tillhör de »själiska» människorna, ja, de onda andarna.
That is not the wisdom which comes down from above: it belongs to earth, to the unspiritual nature, and to evil spirits.
16 Ty där avund och genstridighet råda, där råder oordning och allt vad ont är.
For where envy and rivalry are, there also are unrest and every vile deed.
17 Men den vishet som kommer ovanifrån är först och främst ren, vidare fridsam, foglig och mild, full av barmhärtighet och andra goda frukter, fri ifrån tvivel, fri ifrån skrymtan.
The wisdom from above is first of all pure, then peaceful, courteous, not self-willed, full of compassion and kind actions, free from favouritism and from all insincerity.
18 Och rättfärdighetens frukt kommer av en sådd i frid, dem till del som hålla frid. Se Själisk i Ordförkl.
And peace, for those who strive for peace, is the seed of which the harvest is righteousness.
