Jakobsbrevet 2
1 Mina bröder, menen icke att tron på vår Herre Jesus Kristus, den förhärligade, kan stå tillsammans med att hava anseende till personen.
Братя мои, да не държите вярата на прославения наш Господ Исус Христос с лицеприятие.
2 Om till exempel i eder församling inträder en man med guldring på fingret och i präktiga kläder, och jämte honom inträder en fattig man i smutsiga kläder,
Защото, ако влезе в синагогата ви човек с златен пръстен и с хубави дрехи, а влезе и сиромах с оплескани дрехи,
3 och I då vänden edra blickar till den som bär de präktiga kläderna och sägen till honom: »Sitt du här på denna goda plats», men däremot sägen till den fattige: »Stå du där», eller: »Sätt dig därnere vid min fotapall» --
и погледете с почит към оня, който е с хубави дрехи, та речете: Ти седни тука на добро място; а на сиромаха речете: Ти стой там, или: Седни до подножието ми,
4 haven I icke då kommit i strid med eder själva och blivit domare som döma efter orätta grunder?
не правите ли различия помежду си, и не ставате ли пристрастни съдии?
5 Hören, mina älskade bröder: Har icke Gud utvald just dem som i världens ögon äro fattiga till att bliva rika i tro, och att få till arvedel det rike han har lovat åt dem som älska honom?
Слушайте любезни ми братя: Не избра ли Бог ония, които от сиромаси в светски неща, богати с вяра и наследници на царството, което е обещал на тия, които Го любят?
6 I åter haven visat förakt för den fattige. Är det då icke de rika som förtrycka eder, och är det icke just de, som draga eder inför domstolarna?
А вие опозорихте сиромаха. Нали богатите ви угнетяват и сами ви влачат по съдилища?
7 Är det icke de, som smäda det goda namn som är nämnt över eder?
Нали те хулят почтеното име, с което се именувате?
8 Om I, såsom skriften bjuder, fullgören den konungsliga lagen: »Du skall älska din nästa såsom dig själv», då gören I visserligen väl.
Обаче, ако изпълнявате царският закон, според писанието: Да обичаш ближният си като себе си, добре правите.
9 Men om I haven anseende till personen, så begån I synd och bliven av lagen överbevisade om att vara överträdare.
Но ако гледате на лице, грях правите, и от закона се осъждате като престъпници.
10 Ty om någon håller hela lagen i övrigt, men felar i ett, så är han skyldig till allt.
Защото, който опази целия закон, а сгреши в едно нещо, бива виновен във всичко.
11 Densamme som sade: »Du skall icke begå äktenskapsbrott», han sade ju ock: »Du skall icke dräpa.» Om du nu visserligen icke begår äktenskapsbrott, men dräper, så är du dock en lagöverträdare.
Понеже Оня, Който е рекъл: Не прелюбодействувай, рекъл е и: Не убивай, тъй че, ако не прелюбодействуваш, а пък убиваш, станал си престъпник на закона.
12 Talen och handlen så, som det höves människor vilka skola dömas genom frihetens lag.
Така говорете и така постъпвайте като човеци, които ще бъдат осъдени по закона на свободата.
13 Ty domen skall utan barmhärtighet drabba den som icke har visat barmhärtighet; barmhärtighet åter kan frimodigt träda fram inför domen.
Защото съдът е немилостив към този, който е показал милост. Милостта тържествува над съда.
14 Mina bröder, vartill gagnar det, om någon säger sig hava tro, men icke har gärningar? Icke kan väl tron frälsa honom?
Каква полза братя мои, че има вяра, а няма дела? Може ли такава вяра да го спаси?
15 Om någon, vare sig en broder eller en syster, saknade kläder och vore utan mat för dagen
Ако някой брат или някоя сестра са голи и останали без ежедневна храна,
16 och någon av eder då sade till denne: »Gå i frid, kläd dig varmt, och ät dig mätt» -- vartill gagnade detta, såframt han icke därjämte gåve honom vad hans kropp behövde?
и някой от вас им рече: Идете си с мир, дано бъдете стоплени и нахранени, а не им дадете потребното за тялото, каква полза?
17 Så är ock tron i sig själv död, om den icke har med sig gärningar.
Така и вярата, ако няма дела, сама по себе си е мъртва.
18 Nu torde någon säga: »Du har ju tro?» -- »Ja, och jag har också gärningar; visa mig du din tro utan gärningar, så vill jag genom mina gärningar visa dig min tro.»
Но ще рече някой: Ти имаш вяра, а пък аз имам дела; ако можеш, покажи ми вярата си без дела, и аз ще ти покажа вярата си от моите дела.
19 Du tror att Gud är en. Däri gör du rätt; också de onda andarna tro det och bäva.
Ти вярваш, че има само един Бог, добре правиш; и бесовете вярват и треперят.
20 Men vill du då förstå, du fåkunniga människa, att tron utan gärningar är till intet gagn!
Обаче искаш ли да познаеш, о суетни човече, че вяра без дела е безплодна?
21 Blev icke Abraham, vår fader, rättfärdig av gärningar, när han frambar sin son Isak på altaret?
Авраам, нашият отец, не оправда ли се чрез дела като принесе сина си Исаака на жертвеника?
22 Du ser alltså att tron samverkade med hans gärningar, och av gärningarna blev tron fullkomnad,
Ти виждаш, че вярата действуваше заедно с делата му, и че от делата се усъвършенствува вярата;
23 och så fullbordades det skriftens ord som säger: »Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet»; och han blev kallad »Guds vän».
и изпълни се писанието, което казва: Аврам повярва в Бога; и това му се вмени за правда и се нарече Божий приятел.
24 I sen alltså att det är av gärningar som en människa bliver rättfärdig, och icke av tro allenast.
Виждате, че чрез дела се оправдава човек, а не само чрез вяра.
25 Och var det icke på samma sätt med skökan Rahab? Blev icke hon rättfärdig av gärningar, när hon tog emot sändebuden och sedan på en annan väg släppte ut dem?
Така също блудницата Раав не оправда ли се чрез дела, когато прие пратеници и ги изпрати бърже през друг път?
26 Ja, såsom kroppen utan ande är död, så är ock tron utan gärningar död.
Защото, както тялото отделено от духа е мъртво, така и вярата отделена от дела е мъртва.
