Jakobsbrevet 1
1 Jakob, Guds och Herrens, Jesu Kristi, tjänare, hälsar de tolv stammar som bo kringspridda bland folken.
Pathian le Topa Jesus Christ i naseam keima James in mun tatuam ah a ki thethang minam sawm le ni te nukset in kong paupui hi.
2 Mina bröder, hållen det för idel glädje, när I kommen i allahanda frestelser,
Ka suapui te awng, ze-etna a tatuam na thuak uh ciang in, lungdamna bebek hi, ci ngaisun tavun;
3 och veten, att om eder tro håller provet, så verkar detta ståndaktighet.
Na upna uh ze-etna in thuakzawkna hong piangsak hi.
4 Och låten ståndaktigheten hava med sig fullkomlighet i gärning, så att I ären fullkomliga, utan fel och utan brist i något stycke.
Ahihang note kisapna bangma nei ngawl in, na picin thei natu uh thuakzawkna in a picing nasep hong seam tahen.
5 Men om någon av eder brister i vishet, så må han utbedja sig sådan från Gud, som giver åt alla villigt och utan hårda ord, och den skall bliva honom given.
Note sung pan khatpo in ciimna a kisam le, zawnsak vawt ngawl in; mi theampo tung ah ngotak in a pia Pathian tung ah ngen tahen.
6 Men han bedje i tro, utan att tvivla; ty den som tvivlar är lik havets våg, som drives omkring av vinden och kastas hit och dit.
Ahihang uplakna nei ngawl in upna taw ngen tahen. Banghangziam cile uplakna a nei te sia tuipi sung ah hui i mut tuihual taw kibang hi.
7 En sådan människa må icke tänka att hon skall få något från Herren --
Banghangziam cile tua pa in Topa tung pan in na khatpo nga tu khi hi, ci ngaisun heak tahen.
8 en människa med delad håg, en som går ostadigt fram på alla sina vägar.
Thinka nei mihing te sia a pai na theampo ah kho ngei ngawl hi.
9 Den broder som lever i ringhet berömme sig av sin höghet.
Dinmun niam napi lapsangna a nga ahile, lungdam tahen:
10 Den åter som är rik berömme sig av sin ringhet, ty såsom gräsets blomster skall han förgås.
Ahihang mihau pa sia khiaksuk na a thuak le, lungdam tahen: banghangziam cile ama sia lopa pak pul bang in bo kik tu hi.
11 Solen går upp med sin brännande hetta och förtorkar gräset, och dess blomster faller av, och dess fägring förgår; så skall ock den rike förvissna mitt i sin ävlan.
Banghangziam cile, ni sia a sa mama in a sua ciang in lopa sia hul a, a pak pul hi, taciang a hoina zong bo hi: tasia bangma in mihau pa zong ama pai na mun lampi theampo ah hul in bo tu hi.
12 Salig är den man som är ståndaktig i frestelsen; ty när han har bestått sitt prov, skall han få livets krona, vilken Gud har lovat åt dem som älska honom.
Ze-etna a thuak zo pa sia mihing thuphatoai a hihi: banghangziam cile ama sia ze-etna a thuak zawkciang in, nuntakna kham lukhu nga tu hi, tasia sia Topa in Ama a it te kamciam a piaksa a hihi.
13 Ingen säge, när han bliver frestad, att det är från Gud som hans frestelse kommer; ty såsom Gud icke kan frestas av något ont, så frestar han icke heller någon.
Kuama in zong ze-etna a thuak uh ciang in Pathian in hong ze-et hi, ci heak tahen: banghangziam cile Pathian sia siatna taw hong ze-et thei ngawl bangma in, Ama in zong kuama ze-et ngawl hi:
14 Nej, närhelst någon frestas, så är det av sin egen begärelse som han drages och lockas.
Ahihang ama cilesa deina in kai vawk a, a zolbawl ciang in ze-etna thuak hi.
15 Sedan, när begärelsen har blivit havande, föder hon synd, och när synden har blivit fullmogen, framföder hon död.
Taciang cilesa deina in naupai a, mawna hong piang hi: taciang mawna a khanthin ciang in, thina hong piang hi.
16 Faren icke vilse, mina älskade bröder.
Ka it suapui te awng, ngaisun khial heak vun.
17 Idel goda gåvor och idel fullkomliga skänker komma ned ovanifrån, från himlaljusens Fader, hos vilken ingen förändring äger rum och ingen växling av ljus och mörker.
Letsong pha le a picing te theampo sia khuavak te i Pa kung pan in hongpai hi a, tunglam pan hongpai a hihi, Ama tung ah kikhealna om ngawl a, kikheal na lim beak zong om ngawl hi.
18 Efter sitt eget beslut födde han oss till liv genom sanningens ord, för att vi skulle vara en förstling av de varelser han har skapat.
Bitphua theampo sung pan in eite sia anpal masabel te i hi thei natu in thuman kammal zang a, Ama deina bang in eite hong piangsak hi.
19 Det veten I, mina älskade bröder. Men var människa vare snar till att höra och sen till att tala och sen till vrede.
Tua ahikom, ka it suapui te awng, kuama po sia thu ngai na lam ah zuanngang tahen a, pau tu le thin-uk natu lam ah zuanhai tahen:
20 Ty en mans vrede kommer icke åstad vad rätt är inför Gud.
Banghangziam cile mihing thin-ukna in Pathian i thutang suana nasep seam thei ngawl hi.
21 Skaffen därför bort all orenhet och all ondska som finnes kvar, och mottagen med saktmod det ord som är plantat i eder, och som kan frälsa edra själar.
Tua ahikom a niin le hazatna a valkai te nusia vun a, a ki suan Pathian kammal, na thaa uh a ngum thei sia thinneam na taw sang tavun.
22 Men varen ordets görare, och icke allenast dess hörare, eljest bedragen I eder själva.
Ahihang noma le noma ki theam a, Pathian thu sia a zabek te hi ngawl in, a seam te hi tavun.
23 Ty om någon är ordets hörare, men icke dess görare, så är han lik en man som betraktar sitt ansikte i en spegel:
Banghangziam cile Pathian thu sia a zak bek za a, a seam ngawl te sia, limlang sung ah ama hi babang a maitang a en pa taw kibang hi:
24 när han har betraktat sig däri, går han sin väg och förgäter strax hurudan han var.
Banghangziam cile ama le ama ki en a, taciang mundang ah a pai kik ciang in ama sia bangbang mihing khi ziam, ci mangil kik pai hi.
25 Men den som skådar in i den fullkomliga lagen, frihetens lag, och förbliver därvid och icke är en glömsk hörare, utan en verklig görare, han varder salig i sin gärning.
Ahihang a kuama po in suatakna thukham picing sia en a, tua sung ah a om suak peuma, thu ngai napi a mangil kik lel hi ngawl in, a seam le, tua pa sia a sepna sung ah thuphatoai a hihi.
26 Om någon menar sig tjäna Gud och icke tyglar sin tunga, utan bedrager sitt hjärta, så är hans gudstjänst intet värd.
Note sung ah mi khatpo sia biakna lam hanciam mama bang hi napi, a lei a keam bale, ama thinsung a theam a hihi, hisia pa biakna sia a luithathong a hihi.
27 En gudstjänst, som är ren och obesmittad inför Gud och Fadern, är det att vårda sig om fader- och moderlösa barn och änkor i deras bedrövelse, och att hålla sig obefläckad av världen.
Pathian le Pa mai ah a thiangtho le a niin ngawl biakna i ci sia in, pa nei ngawl te le meingong haksatna thuak te ve a, hi leitung i niin bang ngawl in ama le ama ki kepthiamna a hihi.
