Jakobsbrevet 1
1 Jakob, Guds och Herrens, Jesu Kristi, tjänare, hälsar de tolv stammar som bo kringspridda bland folken.
yakubu gran rji na baci yesu kristi he ni gji wlon don ha bi wa ba shankado mi ci yi
2 Mina bröder, hållen det för idel glädje, när I kommen i allahanda frestelser,
ban ba wawuu ni ngyri mrlivyayi mu niton wa bi ku niyaa
3 och veten, att om eder tro håller provet, så verkar detta ståndaktighet.
to ridi ahitsa yosron mbi ni ngji vurson
4 Och låten ståndaktigheten hava med sig fullkomlighet i gärning, så att I ären fullkomliga, utan fel och utan brist i något stycke.
ndu vurontien ndu ma ndi ndu yi sen ngbendble ndi na wakpe haman
5 Men om någon av eder brister i vishet, så må han utbedja sig sådan från Gud, som giver åt alla villigt och utan hårda ord, och den skall bliva honom given.
iri mi nita ni wato ka bre rji wa ani nno ni yalwace ana whicn ni bi wa ba bre wua na ani nno ba
6 Men han bedje i tro, utan att tvivla; ty den som tvivlar är lik havets våg, som drives omkring av vinden och kastas hit och dit.
ama ndu mye ni yosron ana ni sron ha naidji waa a nitie sron ha ahe na lukurmi u teku wa nghunghu ni fu kadidan
7 En sådan människa må icke tänka att hon skall få något från Herren --
ndu idji kima na ya ridi wawuu ni fe kpe ni rji na
8 en människa med delad håg, en som går ostadigt fram på alla sina vägar.
ahi idji u sion ha ana tie kpe tsratra me na
9 Den broder som lever i ringhet berömme sig av sin höghet.
ndu vayi u ya wruwo nisan nitu ndu ma ribranma
10 Den åter som är rik berömme sig av sin ringhet, ty såsom gräsets blomster skall han förgås.
idji u wo (arziki) wa a heni ndu tsitsama ani kle na fure ngega u miji
11 Solen går upp med sin brännande hetta och förtorkar gräset, och dess blomster faller av, och dess fägring förgår; så skall ock den rike förvissna mitt i sin ävlan.
don irj ni hwu waka klu ngongon me na giga
12 Salig är den man som är ståndaktig i frestelsen; ty när han har bestått sitt prov, skall han få livets krona, vilken Gud har lovat åt dem som älska honom.
lulu he nitu idjji wa ani vusron ni tsara don anita vusrom ni tsra ani fe rawani u vrliwa ba yo nyi ni biwa ba son rija
13 Ingen säge, när han bliver frestad, att det är från Gud som hans frestelse kommer; ty såsom Gud icke kan frestas av något ont, så frestar han icke heller någon.
ndu njiori na tre ndi ba tra wawuu ndi a rji mba tra wawuu na ba na tra rji ni meme na wawuu ni tuma ana tra njori na
14 Nej, närhelst någon frestas, så är det av sin egen begärelse som han drages och lockas.
u dji ni fe tsra ma nitu tie meme ma kima wa ani gyru nda kawu kaskan
15 Sedan, när begärelsen har blivit havande, föder hon synd, och när synden har blivit fullmogen, framföder hon död.
wa kptre meme ma whrji nee aningyji latre latre nita babran ani ngyi kuwu
16 Faren icke vilse, mina älskade bröder.
mrli vayi na ndu njio gyruyiria
17 Idel goda gåvor och idel fullkomliga skänker komma ned ovanifrån, från himlaljusens Fader, hos vilken ingen förändring äger rum och ingen växling av ljus och mörker.
inno ndindima wawuu rhji ni rji a gji rji ni tie ukpan ana kasran na ahena whie (inuwa)
18 Efter sitt eget beslut födde han oss till liv genom sanningens ord, för att vi skulle vara en förstling av de varelser han har skapat.
a cu ndu wawuugyji ta nitu tre njanji ni ndu ta kati whie ma mumlan
19 Det veten I, mina älskade bröder. Men var människa vare snar till att höra och sen till att tala och sen till vrede.
bito wayi mrlivayi wa mikpayi ymea ndu ko nha srenton gbagbla nda na tre gbagblana nda na tie nfu gbagbla na
20 Ty en mans vrede kommer icke åstad vad rätt är inför Gud.
don infu ndji na kpe ndindi u rji yena
21 Skaffen därför bort all orenhet och all ondska som finnes kvar, och mottagen med saktmod det ord som är plantat i eder, och som kan frälsa edra själar.
na kima ka ndu bi meme mataga ndi kpatre wa rji yo nisron ndjia wa ani kpata cuwoa
22 Men varen ordets görare, och icke allenast dess hörare, eljest bedragen I eder själva.
tre ndu ni tre rji na wowuu megena na bi gyru ton mbi
23 Ty om någon är ordets hörare, men icke dess görare, så är han lik en man som betraktar sitt ansikte i en spegel:
indji nita ni wotre nda na tie ndu na ahe na indji wa aya shishi ma ni madubi
24 när han har betraktat sig däri, går han sin väg och förgäter strax hurudan han var.
aya shishi ma nda hii kpama gbagbla me nda kpa rlisu ka shishi ma he ni he
25 Men den som skådar in i den fullkomliga lagen, frihetens lag, och förbliver därvid och icke är en glömsk hörare, utan en verklig görare, han varder salig i sin gärning.
u indrji wa a ya du ndi ndi ma cen me wa a kpata cuwoa nda hu ba ndindi me nda he na indji wa ruwo nda kpa rli sua na indji kima ni tie lulu ni kpe wa anibie
26 Om någon menar sig tjäna Gud och icke tyglar sin tunga, utan bedrager sitt hjärta, så är hans gudstjänst intet värd.
indji wa ta mren ndi wawu hi ndji u adini nda na vunyu mana ani gyru tuma mu adini ma hi u megen (banza)
27 En gudstjänst, som är ren och obesmittad inför Gud och Fadern, är det att vårda sig om fader- och moderlösa barn och änkor i deras bedrövelse, och att hålla sig obefläckad av världen.
adini wa a tsra tsra mea nda na meme ni shishi baci tie ndu zo bi wa bana he ni tie na ni biwa bana he ni lilon na ni mi yamba nda ndu ndji son hama ni latre ni ngbungblu
