< Jesaja 9 >

1 Dock, natt skall icke förbliva där nu ångest råder. I den förgångna tiden har har han låtit Sebulons och Naftalis land vara ringa aktat, men i framtiden skall han låta det komma till ära, trakten utmed Havsvägen, landet på andra sidan Jordan, hedningarnas område.
But there shall be no gloom to her who was in anguish. In the former time he brought into contempt the land of Zebulun and the land of Naphtali, but in the latter time he has made it glorious, by the way of the sea, beyond the Jordan, Galilee of the Gentiles.
2 Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus; ja, över dem som bo i dödsskuggans land skall ett ljus skina klart.
The people who walked in darkness have seen a great light. Those who dwelt in the land of the shadow of death, upon them the light has shone.
3 Du skall göra folket talrikt, du skall göra dess glädje stor; inför dig skola de glädja sig, såsom man glädes under skördetiden, såsom man fröjdar sig, när man utskiftar byte.
Thou have multiplied the nation. Thou have increased their joy. They joy before thee according to the joy in harvest, as men rejoice when they divide the spoil.
4 Ty du skall bryta sönder deras bördors ok och deras skuldrors gissel och deras plågares stav, likasom i Midjans tid.
For the yoke of his burden, and the staff of his shoulder, the rod of his oppressor, thou have broken as in the day of Midian.
5 Och skon som krigaren bar i stridslarmet, och manteln som sölades i blod, allt sådant skall brännas upp och förtäras av eld.
For all the armor of the armed man in the tumult, and the garments rolled in blood, shall be for burning, for fuel of fire.
6 Ty ett barn varder oss fött, en son bliver oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila; och hans namn skall vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.
For to us a child is born, to us a son is given. And the government shall be upon his shoulder. And his name shall be called Wonderful, Counselor, Mighty God, Father of Eternity, Prince of Peace.
7 Så skall herradömet varda stort och friden utan ände över Davids tron och över hans rike; så skall det befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet, från nu och till evig tid. HERREN Sebaots nitälskan skall göra detta.
Of the increase of his government and of peace there shall be no end, upon the throne of David, and upon his kingdom, to establish it, and to uphold it with justice and with righteousness from henceforth even forever. The zeal of Jehovah of hosts will perform this.
8 Ett ord sänder Herren mot Jakob, och det slår ned i Israel,
The Lord sent a word into Jacob, and it has lighted upon Israel.
9 och allt folket får förnimma det, Efraim och Samarias invånare, de som säga i sitt övermod och i sitt hjärtas stolthet:
And all the people shall know, even Ephraim and the inhabitant of Samaria, who say in pride and in arrogance of heart,
10 »Tegelmurar hava fallit, men med huggen sten bygga vi upp nya; mullbärsfikonträd har man huggit ned, men cederträd sätta vi i deras ställe.»
The bricks are fallen, but we will build with hewn stone, the sycamores are cut down, but we will put cedars in their place.
11 Och HERREN uppreser mot dem Resins ovänner och uppeggar deras fiender,
Therefore Jehovah will set up on high against him the adversaries of Rezin, and will stir up his enemies,
12 araméerna från den ena sidan och filistéerna från den andra, och de äta upp Israel med glupska gap. Vid allt detta vänder hans vrede icke åter, hans hand är ännu uträckt.
the Syrians in front, and the Philistines behind, and they shall devour Israel with open mouth. For all this his anger is not turned away, but his hand is stretched out still.
13 Men folket vänder ej åter till honom som slår dem; Herren Sebaot söka de icke.
Yet the people have not turned to him who smote them, nor have they sought Jehovah of hosts.
14 Därför avhugger HERREN på Israel både huvud och svans, han hugger av både palmtopp och sävstrå, allt på en dag --
Therefore Jehovah will cut off from Israel head and tail, palm-branch and rush, in one day.
15 de äldste och högst uppsatte de äro huvudet, och profeterna, de falska vägvisarna, de äro svansen.
The elder and the honorable man, he is the head. And the prophet who teaches lies, he is the tail.
16 Ty detta folks ledare föra det vilse, och de som låta leda sig gå i fördärvet.
For those who lead this people cause them to err, and those who are led by them are destroyed.
17 Därför kan Herren icke glädja sig över dess unga män, ej heller hava förbarmande med dess faderlösa och änkor; ty de äro allasammans gudlösa ogärningsmän, och var mun talar dårskap. Vid allt detta vänder hans vrede icke åter, hans hand är ännu uträckt.
Therefore the Lord will not rejoice over their young men, nor will he have compassion on their fatherless and widows. For everyone is profane and an evildoer, and every mouth speaks folly. For all this his anger is not turned away, but his hand is stretched out still.
18 Ty ogudaktigheten förbränner såsom en eld, den förtär tistel och törne; den tänder på den tjocka skogen, så att den går upp i höga virvlar av rök.
For wickedness burns as the fire. It devours the briers and thorns. Yea, it kindles in the thickets of the forest, and they roll upward in a column of smoke.
19 Genom HERREN Sebaots förgrymmelse har landet råkat i brand, och folket är likasom eldsmat; den ene skonar icke den andre.
Through the wrath of Jehovah of hosts is the land burnt up, and the people are as the fuel of fire; no man spares his brother.
20 Man river åt sig till höger och förbliver dock hungrig, man tager för sig till vänster och bliver dock ej mätt; envar äter köttet på sin egen arm:
And he shall snatch on the right hand, and be hungry. And he shall eat on the left hand, and they shall not be satisfied. They shall eat every man the flesh of his own arm-
21 Manasse äter Efraim, och Efraim Manasse, och båda tillhopa vända sig mot Juda. Vid allt detta vänder hans vrede icke åter, hans hand är ännu uträckt.
Manasseh, Ephraim, and Ephraim, Manasseh, and together they shall be against Judah. For all this his anger is not turned away, but his hand is stretched out still.

< Jesaja 9 >