< Jesaja 62 >

1 För Sions skull vill jag icke tiga, och för Jerusalems skull vill jag ej unna mig ro, förrän dess rätt går upp såsom solens sken och dess frälsning lyser såsom ett brinnande bloss.
Dili gayod ako magpakahilom alang sa kaayohan sa Zion ug sa Jerusalem, hangtod nga ang iyang pagkamatarong modan-ag, ug ang iyang kaluwasan nga daw sulo nga nagsiga.
2 Och folken skola se din rätt och alla konungar din härlighet; och du skall få ett nytt namn, som HERRENS mun skall bestämma.
Makita sa kanasoran ang imong pagkamatarong, ug makita sa mga hari ang imong himaya. Pagatawagon ka sa bag-ong ngalan nga gipili ni Yahweh.
3 Så skall du vara en härlig krona i HERRENS hand, en konungslig huvudbindel i din Guds hand.
Mahimo usab kamong maanyag nga korona diha sa kamot ni Yahweh, ug usa ka purongpurong sa pagkahari diha sa kamot sa inyong Dios.
4 Du skall icke mer kallas »den övergivna», ej heller skall ditt land mer kallas »ödemark», utan du skall få heta »hon som jag har min lust i», och ditt land skall få heta »äkta hustrun»; ty HERREN har sin lust i dig, och ditt land har fått sin äkta man.
Dili na kamo pagatawagon ug, “Sinalikway”; o tawagon sa inyong yuta ug, “Biniyaan.” Sa tinuod, pagatawagon kamo nga “Ang akong kalipay anaa kanila,” ug ang inyong yuta motawag kaninyo nga “Minyo,” kay ang kalipay ni Yahweh anaa kaninyo, ug ang inyong yuta pagaminyoan.
5 Ty såsom när en ung man bliver en jungrus äkta herre, så skola dina barn bliva dina äkta herrar, och såsom en brudgum fröjdar sig över sin brud, så skall din Gud fröjda sig över dig.
Sa pagkatinuod, ingon nga ang batan-ong lalaki mangasawa sa batan-ong babaye, busa pangasaw-on kamo sa inyong mga anak nga lalaki, ug maingon sa usa ka pamanhonon nga magakalipay sa iyang pangasaw-onon, ang inyong Dios magmaya uban kaninyo.
6 På dina murar, Jerusalem, har jag ställt väktare; varken dag eller natt få de någonsin tystna. I som skolen ropa till HERREN, given eder ingen ro.
Nagbutang ako ug tigbantay sa inyong mga kota, O Jerusalem; dili sila magpakahilom sa adlaw ug sa gabii. Kinahanglan dili ka mohunong sa pagpahinumdom kang Yahweh.
7 Och given honom ingen ro förrän han åter har byggt upp Jerusalem och låtit det bliva ett ämne till lovsång på jorden.
Ayaw gayod siya papahulaya hangtod nga matukod niya pagbalik ang Jerusalem ug mahimo kining usa ka pagdayeg sa yuta.
8 HERREN har svurit vid sin högra hand och sin starka arm: Jag skall icke mer giva din säd till mat åt dina fiender, och främlingar skola icke dricka ditt vin, frukten av din möda.
Nanumpa si Yahweh pinaagi sa iyang tuong kamot ug pinaagi sa kusog sa iyang bukton, “Sa pagkatinuod dili ko na gayod ihatag ang inyong pagkaon ngadto sa inyong mga kaaway. Dili na imnon sa mga langyaw ang inyong bag-ong bino, kay gihagoan man ninyo kini.
9 Nej, de som insamla säden skola ock äta den och skola lova HERREN, och de som inbärga vinet skola dricka det i min helgedoms gårdar.
Kay kadtong nag-ani sa mga trigo maoy mokaon niini ug modayeg kang Yahweh, ug kadtong nagpupo sa mga ubas maoy moinom sa bino sa hawanan sa akong balaan nga templo.”
10 Dragen ut, dragen ut genom portarna, bereden väg för folket; banen, ja, banen en farväg rensen den från stenar, resen upp ett baner för folken.
Adto, pag-adto sa ganghaan! Andama ang agianan alang sa katawhan! Himoa kini, paghimo ug lapad nga dalan! Hawani sa mga bato! Pagpataas ug bandila alang sa kanasoran!
11 Hör, HERREN höjer ett rop, och det når till jordens ända: Sägen till dottern Sion: Se, din frälsning kommer. Se, han har med sig sin lön, och hans segerbyte går framför honom.
Tan-awa, nagpahibalo si Yahweh ngadto sa kinatumyan sa kalibotan, “Sultihi ang anak nga babaye sa Zion: Tan-awa, ang inyong manluluwas moabot na! Tan-awa, dala niya ang iyang ganti, ug nag-una kaniya ang iyang bayad.”
12 Och man skall kalla dem »det heliga folket», »HERRENS förlossade»; och dig själv skall man kalla »den mångbesökta staden», »staden, som ej varder övergiven».
Tawgon ka nila, “Ang balaang katawhan; ang tinubos ni Yahweh,” ug “Pinangita; usa ka siyudad nga dili biniyaan.”

< Jesaja 62 >