Jesaja 50
1 Så säger HERREN: Var är eder moders skiljebrev, det, varmed jag skulle hava förskjutit henne? Eller finnes bland mina borgenärer någon som jag har sålt eder åt? Nej, genom edra missgärningar bleven I sålda, och för edra överträdelsers skull blev eder moder förskjuten.
Ainsi parle Yahweh: Où est la lettre de divorce de votre mère, par laquelle je l’ai répudiée? Ou bien, quel est celui de mes créanciers auquel je vous ai vendus? C’est à cause de vos iniquités que vous avez été vendus, à cause de vos péchés que votre mère a été renvoyée.
2 Varför var ingen tillstädes, när jag kom? Varför svarade ingen, när jag ropade? Har då min arm blivit för kort, så att den ej kan förlossa, eller finnes hos mig ingen kraft till att hjälpa? Med min näpst uttorkar jag ju havet, och strömmarna gör jag till torrt land, så att fiskarna ruttna och dö av törst, eftersom vattnet är borta;
Je suis venu: pourquoi n’y avait-il personne? J’ai appelé: pourquoi personne n’a-t-il répondu? Ma main est-elle donc trop courte pour délivrer, ou bien n’ai-je pas assez de force pour sauver? Voici que, par ma menace, je dessèche la mer, je change les fleuves en désert; leurs poissons pourrissent faute d’eau, et ils périssent de soif.
3 själva himmelen kläder jag i mörker och giver den sorgdräkt att bära.
Je revêts les cieux d’obscurité, et je les couvre d’un sac.
4 Herren, HERREN har givit mig en tunga med lärdom, så att jag förstår att genom mina ord hugsvala den trötte; han väcker var morgon mitt öra, han väcker det till att höra på lärjungesätt.
Le Seigneur Yahweh m’a donné la langue des disciples, pour que je sache fortifier par ma parole celui qui est abattu. Il éveille, chaque matin, il éveille mon oreille, pour que j’écoute en disciple.
5 Ja, Herren, HERREN har öppnat mitt öra, och jag har ej varit gensträvig, jag har ej vikit tillbaka.
Le Seigneur Yahweh m’a ouvert l’oreille; et moi, je n’ai pas résisté, je ne me suis pas retiré en arrière.
6 Jag höll fram min rygg åt dem som slogo mig och mina kinder åt dem som ryckte mig i skägget; jag skylde icke mitt ansikte mot smädelse och spott.
J’ai livré mon dos à ceux qui me frappaient, et mes joues à ceux qui m’arrachaient la barbe; je n’ai pas dérobé mon visage aux outrages et aux crachats.
7 Men Herren, HERREN hjälper mig, därför kände jag ej smädelsen, därför gjorde jag min panna hård såsom sten; jag visste ju, att jag ej skulle komma på skam.
Le Seigneur Yahweh m’est venu en aide; c’est pourquoi l’outrage ne m’a pas abattu; c’est pourquoi j’ai rendu ma face semblable à un caillou; et je savais que je ne serais pas confondu.
8 Den som dömer mig fri är nära, vem vill då gå till rätta med mig? Må han träda fram jämte mig. Vem vill vara min anklagare? Må han komma hit till mig.
Il est proche, celui qui me justifie: qui plaidera contre moi? Comparaissons ensemble! Qui est mon adversaire: qu’il s’approche de moi!
9 Se, Herren, HERREN hjälper mig; vem vill då döma mig skyldig? Se, de skola allasammans falla sönder såsom en klädnad; mal skall förtära dem.
Le Seigneur Yahweh m’est venu en aide: qui est-ce qui me condamnerait? Ah! ils tomberont tous en lambeaux comme un vêtement; la teigne les dévorera!
10 Vem bland eder, som fruktar HERREN och hör hans tjänares röst? Om han än vandrar i mörkret och icke ser någon ljusning, så förtröste han dock på HERRENS namn och stödje sig vid sin Gud.
Qui d’entre vous craint Yahweh, et écoute la voix de son Serviteur? Quiconque marche dans les ténèbres, privé de lumière, qu’il se confie dans le nom de Yahweh, et qu’il s’appuie sur son Dieu!
11 Men se, I alla som tänden upp en brand och väpnen eder med glödande pilar, I hemfallen själva åt lågorna från eder brand och åt pilarna som I haven antänt. Av min hand skall detta vederfaras eder; i kval skolen I komma att ligga.
Mais vous tous qui allumez un feu, et qui vous armez de flèches embrasées, allez dans les flammes de votre feu, et au milieu des flèches que vous avez enflammées! C’est par ma main que ces choses vous arriveront; vous serez couchés dans la douleur!
