Jesaja 49

1 Hören på mig, I havsländer, och akten härpå, I folk, som bon i fjärran. HERREN kallade mig, när jag ännu var i moderlivet, han nämnde mitt namn, medan jag låg i min moders sköte.

Tamagra hageri amu'nompi me'nea mopafima nemaniza vahe'mota nentahinkeno, afete moparegama mani'naza vahe'motanena tamagesa anteta antahiho, anta'nimofo arimpafi mani'nogeno Ra Anumzamo'a Agri eri'za vahe mani'nuegu nagrira kea hu'neankino, kasema nenantegeno'a nagia ahente ama hu'ne.

2 Och han gjorde min mun lik ett skarpt svärd och gömde mig under sin hands skugga; han gjorde mig till en vass pil och dolde mig i sitt koger.

Hagi bainati kazinkna huno nagira eri nesaneno, Agra azanteti refitentege'na mani'noe. Kevema tro huteno kaneno eri fatgo huno ahe'arema retro huno kevegupi eririaza huno nazeri frakine.

3 Och han sade till mig: »Du är min tjänare, Israel, genom vilken jag vill förhärliga mig.»

Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, nagrira nasami'ne, Israeliga Nagri eri'za vahe mani'nanankina, nagra hankaveni'ane masazani'anena kagrite eri ama hanuge'za, maka vahe'mo'za kegahaze.

4 Men jag tänkte: »Förgäves har jag mödat mig, fruktlöst och fåfängt har jag förtärt min kraft; dock, min rätt är hos HERREN och min lön hos min Gud.»

Hianagi nagra amanage hu'na hu'noe, nagra tusi maragu'zati'na eri'zana eri'noanagi, ana eri'zamo'a amne zankna higeno, ne'zama'a forera osu'ne. Hianagi ana eri'zama eri'noana Ra Anumzamo keno antahino hu'neankino, agrake ana eri'zantera mizana namigahie.

5 Och nu säger HERREN, han som danade mig till sin tjänare, när jag ännu var i moderlivet, på det att jag måtte föra Jakob tillbaka till honom, så att Israel icke rycktes bort -- ty jag är ärad i HERRENS ögon, och min Gud har blivit min starkhet --

Hagi Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Nagri eri'za vahe mani'nenka Jekopu naga Israeli vahera Nagrite zamavarenka esane huno'ma, nenrera arimpafima tro'ma hunente'nea Ra Anumzamo'a nagrira ra nagi nenamino, nagri Anumzamo'a hankavea nami'ne.

6 han säger: Det är för litet för dig, då du är min tjänare, att allenast upprätta Jakobs stammar och föra tillbaka de bevarade av Israel; jag vill sätta dig till ett ljus för hednafolken, för att min frälsning må nå till jordens ända.

Ana hu'neankino Ra Anumzamo'a nagrikura amanage hu'ne, Nagri eri'za vahe mani'nenka Israeli vahe'ma Jekopu naga'ma zamazeri frakuge'za ofri mani'nazama'a zamazeri hankavetio hu'na osi eri'za kami'noe. Hianagi e'i ana eri'zankera omne'neanki, menina Nagra kazeri ante'ama hu'na ra eri'za kamisugenka, mago tavikna hunka mani'nenka, maka ama mopafi vahera zamaza hananke'na, ete zamagu'vazi'na zamavaregahue.

7 Så säger HERREN, Israels förlossare, hans Helige, till den djupt föraktade som är en styggelse för människor, en träl under tyranner: Konungar skola se det och stå upp, furstar skola se det och buga sig för HERRENS skull, som har bevisat sig trofast, för Israels Heliges skull, som har utvalt dig.

Vahe'mo'zama azeri haviza nehu'za kokankoka vahe'mo'zama agomatenentazageno kva vahe'mokizmi eri'zama eneria nekura Israeli vahetema Ruotge'ma hu'neno, zamagu'ma vazi'nea Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Kini vahe'mo'za kagrira kagesga hu'za onetisageno, kva vahe'mo'za kagri kagiafi eme kepri hugahaze. Na'ankure Israeli vahete'ma ruotage'ma hu'nea Anumzana, hugahuema huno hu'neaza nehia Ra Anumzamo kagrira ko huhamprigante'ne.

8 Så säger HERREN: Jag bönhör dig i behaglig tid, och jag hjälper dig på frälsningens dag; jag skall bevara dig och fullborda i dig förbundet med folket, så att du skall upprätta landet och utskifta de förödda arvslotterna

Ra Anumzamo eri'za vahe'agura amanage huno hu'ne, Nagrama knama huhampri'noa kna zupa nasunku hugante'na, nunamunka'a antahinegami'na kaza hu'noe. Ana hu'negu maka ama mopafi vahetera, kagra mago huhagerafi huvempa keni'a mani'nenankena, kegava hugante'nena kagriteti maka ama mopafi vahe'enena huhagerafigahue. Ana nehananke'na Israeli mopa ete eri'soe hanuge'za, erisantima hare'naza mopa'zamima menima, vahe'ma omani'naza mopa'zamia ete eri'za manigahaze.

9 och säga till de fångna: »Dragen ut», till dem som sitta i mörkret: »Kommen fram.» De skola finna bete utmed vägarna, ja, betesplatser på alla kala höjder;

Hagi kinama hu'za hanimpima mani'naza vahekura, kinafintira atiramita fru huta viho hunka nehunka, karanka havege agonaramimpina ne'zamo'a ampore'nena neneta vugahaze hunka zamasamio.

10 de skola varken hungra eller törsta, ökenhettan och solen skola icke skada dem, ty deras förbarmare skall leda dem och skall föra dem till vattenkällor.

Zamagakura nosu'za, tinkura nofrisnageno, zagehakura ofrigahaze. Na'ankure asunku'ma hunezmantea Anumzamo kampu'i tintamima me'nere zamavareno vutere hugahie.

11 Och jag skall göra alla mina berg till öppna vägar, och mina farvägar skola byggas höga.

Nagra agonaramini'a aherava nehe'na mopa ante marerinugeno, rankana fore hugahie.

12 Se, där komma de fjärran ifrån, ja, somliga från norr och andra från väster, somliga ock från sinéernas land.

Anama hanuge'za Nagri vahe'mo'za afete moparegati egahaze. Mago'a vahera noti kazigati ne-esnage'za, mago'a vahera zage fre kazigati ne-esnage'za, mago'a vahera Aswani ran kumateti'ene egahaze.

13 Jublen, I himlar, och fröjda dig, du jord, och bristen ut i jubel, I berg; ty HERREN tröstar sitt folk och förbarmar sig över sina betryckta.

Anami monaramimota, ranke huta muse zagamera nehinkeno, ama mopamoka muse nehugeno, agona ramimokanena muse zagame huo. Na'ankure Ra Anumzamo'a hazenkema eri'za mani'naza vahe'a asunku huzamanteno zamazeri so'e hugahie.

14 Men Sion säger: »HERREN har övergivit mig, Herren har förgätit mig.»

Hianagi Saioni kumate vahe'mo'za hu'za, Ra Anumzamo'a agekaniranteno amefi huneramie hu'za nehaze.

15 Kan då en moder förgäta sitt barn, så att hon icke har förbarmande med sin livsfrukt? Och om hon än kunde förgäta sitt barn, så skulle dock jag icke förgäta dig.

Hianagi Ra Anumzamo'a anankemofo nona'a amanage hu'ne, Mago a'mo'ma mofavrema anteno avre'neno amima nemisnia mofavrea agerakanintegahifi? Agrama kasente'nesia mofavregura asunkura hunteno aza osugahio? Hianagi Nagra maka zupa namefira huozamigahue.

16 Se, på mina händer har jag upptecknat dig; dina murar stå alltid inför mina ögon.

Hagi kamema'ane kaginena naza agusare eri vakaki'na krentogeno me'nege'na, maka zupa nege'na antahinegamue.

17 Redan hasta dina söner fram, under det dina förstörare och härjare draga bort ifrån dig.

Mofavre nagakamo'za ete ne-esnage'za, kagri'ma eme kazeri havizama hu'naza vahe'mo'za katre'za koro fregahaze.

18 Lyft upp dina ögon och se dig omkring: alla komma församlade till dig. Så sant jag lever, säger HERREN, du skall få ikläda dig dem alla såsom en skrud och lik en brud omgjorda dig med dem.

Kavua keganti kegama hunka kesnanana, maka mofavre nagaka'amo'za eri atru hute'za kagritega ne-esnagenka zamagegahane. Nagra kasefa hu'na mani'noa Ra Anumzamo'na huama nehuankinka, mago a'mo ve nontega vuku avasase hiaza hunka, zamavare kagrarega nezmantenka tusi muse hugahane.

19 Ty om du förut låg i ruiner och var ödelagd, ja, om ock ditt land var förhärjat, så skall du nu i stället bliva för trång för dina inbyggare, och dina fördärvare skola vara långt borta.

Tamagerfa huno mopa tamimo'a havizantfa higeno, Jerusalemi kumapina vahera omanitfa hu'ne. Hianagi etema esnaza mofavre nagakamo'za Jerusalemi kumara eme mani titipa hanageno kankamuna omanena, kagri'ma ha' eme hugante'za kazeri havizama hu'naza vahe'mo'za tvaonka'arera ome'za afete manigahaze.

20 Den tid stundar, då du skall få höra sägas av barnen som föddes under din barnlöshet: »Platsen är mig för trång, giv rum, så att jag kan bo här.»

Afete kotegama kina nompima umanine'za kasezmante'naza mofavre nagakamo'za esu'za amanage hu'za eme kasamigahaze, ama kumamo'a osi hianki, kenka mago'a kankamunku eri fore hugeta anampi manisnune hu'za hugahaze.

21 Då skall du säga i ditt hjärta: »Vem har fött dessa åt mig? Jag var ju barnlös och ofruktsam, landsflyktig och fördriven; vem har då fostrat dessa? Se, jag var lämnad ensam kvar; varifrån komma då dessa?»

Anagema hanagenka kagu'afina amanage hunka antahigahane, nagra naravo mani'na mofavrea kase ozmante'noanki, ama mofavre nagara iza nami'ne? Ha' vahe'mo'za eme kina hunante'za navre'za vazage'na nagrake umani'noanki, igati ama mofavre nagara e'naze? hunka hugahane.

22 Så säger Herren, HERREN: Se, jag skall upplyfta min hand till tecken åt folken och resa upp mitt baner till tecken åt folkslagen; då skola de bära dina söner hit i sin famn och föra dina döttrar fram på sina axlar.

Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Nagra mago avame'za nazampina erisga hu'nesnuge'za, ru mopafi vahe'mo'za nege'za, ne' mofavretamia zamazampi nevre'za, mofa'netamia zamazo'nare zamavarente'za eme kamigahaze.

23 Och konungar skola vara dina barns vårdare och furstinnor deras ammor, de skola falla ned inför dig med ansiktet mot jorden och slicka dina fötters stoft. Och du skall förnimma, att jag är HERREN och att de som förbida mig icke komma på skam.

Kini vahe'mo'zane kuini a'nemo'za tamagri eri'za vahe mani'neza maka zantamintera kegava hugahaze. Kagiafi eme zamarena nere'za kepri hu'za husga hunegante'za kagiareti kugupa hami'za negahaze. Anama hanagenka nagri'ma kenka antahinkama hananana, Nagrake Ra Anumzana mani'noankino, iza'o nagrite'ma amentinti nehuno amuha'ma hania vahe'mo'a agazegura osugahie.

24 Kan man taga ifrån hjälten hans byte eller rycka fångarna ifrån den som har segerns rätt?

Hanki hankavenentake ha' vahe'mo'zama rohu'ma eme zamare'za eri'za vanaza fenozana, iza ome zamaheno hanarege, vahe'ma kina ome huzmantenaku zamavare'za vanaza vahera, iza ome zamagura vazino zamavaregahie?

25 Och om än så vore, säger HERREN, om man än kunde taga ifrån hjälten hans fångar och rycka bytet ur den väldiges hand, så skulle jag dock själv stå emot dina motståndare, och själv skulle jag frälsa dina barn.

Hianagi Ra Anumzamo'a Jerusalemi kumakura amanage hie, Ha' vahekamo'zama hankavenentake sondia vahekama nezmavre'za feno zantaminema rohu'ma re'za eri'za vu'naza zantamina ete erigahue. Ana nehu'na tamagri'ma ha'ma eme huramantesia vahera hahunezmante'na, mofavre nagaka'a zamagu'vazi'na ete zamavaregahue.

26 Ja, jag skall tvinga dina förtryckare att äta sitt eget kött, och av sitt eget blod skola de bliva druckna såsom av druvsaft. Och allt kött skall då förnimma, att jag, HERREN, är din frälsare och att den Starke i Jakob är din förlossare.

Ana nehu'na kagri ha' vahetamina hanuge'za zamagra'a zamavufaga nene'za, waini tima neneno neginagi hiaza hu'za, zamagra'a korana nene'za neginagi hugahaze. E'inama hania zana maka ama mopafi vahe'mo'zama nege'za, Nagrikura hu'za Jekopu nagamofona hankavenentake Anumzana Agrake Ra Anumzana mani'neankino naga'a zamagu'vazino ete nezamavarea Anumza mani'ne hu'za ke'za antahi'za hugahaze.