< Jesaja 33 >

1 Ve dig, du fördärvare, som själv har gått fri ifrån fördärvet! Ve dig, du härjare, som själv har undgått förhärjning! När du har fyllt ditt mått att fördärva, drabbas du själv av fördärvet; när du har fullbordat till härjande drabbas du själv av förhärjning.
Hagi tamagrama vahe'ma zamazeri havizama nehaza vahe'mota tamagrira zahufa tamazeri havizana osu'nazanki kva hiho. Vahe'ma komoru hunka ha' vahe zamazampima zamavarenentana vahera kagrira komoru hu'za ha' vahe zamazampi kavre antegahaze. Hagi kagrama vahe'ma zamazeri havizama huvagama retesnanke'za, henka kagrira kazeri haviza hugahaze. Kagrama vahe'ma komoru hunka ha' vahe zamazampima zamavarente vagama retesnanke'za, henka kagrira komoru hu'za ha' vahe zamazampina kavre antegahaze.
2 HERRE, var oss nådig, dig förbida vi. Var dessas arm var morgon; ja, var vår frälsning i nödens tid.
Ra Anumzamoka kasunku huranto. Na'ankure kagrama tazama hanankura kavega anteta mani'none. Maka nanterana tazeri hankavenetinka, knafima une fresnunkenka Kagra tagu'vazio.
3 För ditt väldiga dån fly folken bort; när du reser dig upp, förskingras folkslagen.
Hagi kagrama kageru'ma nerankeno'a monagegna nehige'za, vahe'mo'za koro nefragenka, Kagrama o'netinke'za ama mopafi vahe'mo'za panani hu'za nefraze.
4 Och man får skövla och taga byte efter eder, såsom gräsmaskar skövla; såsom gräshoppor störta fram, så störtar man över det.
Hagi anama hanke'zama atre'za fraza vahe'mokizmi fenozana, tusi kenutami'moza eme atru hu'za hozafi ne'zama neza eri fanane nehazaza hu'za ana fenozana eri vagaregahaze.
5 HERREN är hög, ty han bor i höjden; han uppfyller Sion med rätt och rättfärdighet.
Ra Anumzamo'a mika vahera zamagatereno monafinka mani'ne. Ana hu'neankino Jerusalemi kumapina knare'ma huno refko'ma hu avu'ava zama'areti'ene, fatgo avu'ava zama'areti ante avitegahie.
6 Ja, trygga tider skola komma för dig! Vishet och kunskap bereda Sion frälsning i rikt mått, och HERRENS fruktan skall vara deras skatt.
Ana nehuno manitama vanaza kna'afina, Agra maka zupa hankave'areti tamagura nevazino, muse huno neramavreno, antahi'zana neramino, knare antahintahi zanena tamagrira tamigahie. Hagi Ra Anumzamofonku'ma koro'ma hu'zamo'a agritera mareri feno zankna huno me'ne.
7 Hör, deras hjältar klaga därute, fredsbudbärarna gråta bitterligen.
Hagi keho, Jerusalemi kumapi harfa sondia vahe'mo'za kumamofo karampi vano nehu'za, zavi krafa nehaze. Ana nehazage'za vahe'ma zamazeri mago zamarimpa hunakuma eri'zama eneriza vahe'mo'za tusi krafa hu'za zavi ate'naze.
8 Vägarna äro öde, ingen går mer på stigarna. Han bryter förbund, han aktar städer ringa, människor räknar han för intet.
Hagi ranra kamo'a amne megeno, ana kampima vanoma nehaza vahe'mo'za vano osu'naze. Hara osugahune hu'zama huhagerafi'naza naneke'a eri netre'za, mago'a vahe kumamofona huhaviza nehu'za, vahera zamage fenkami atre'naze.
9 Landet ligger sörjande och försmäktar, Libanon blyges och står förvissnat, Saron har blivit likt en hedmark, Basans och Karmels skogar fälla sina löv.
Hagi mopamo'a zavi krafa nehuno hagege huno havizantfa hu'ne. Ana nehigeno Lebanoni zafa tanopamo'a agazegu nehuno hagege higeno, Saroni agupo mopamo'a hagege kokankna nehigeno, Basani kokampine Kameli agonafima me'nea zafaramimofo anina'amo'a harari hurami vagare'ne.
10 Men nu vill jag stå upp, säger HERREN, nu vill jag resa mig upp, nu vill jag upphäva mig.
Hianagi Ra Anumzamo'a amanage huno hu'ne, Nagra menina oti'na hankave'nia erinte ama' hanuge'za husga hunenante'za Nagri nagi'a ahentesga hugahaze.
11 Med halm gån I havande, och strå föden I; edert raseri är en eld, som skall förtära eder själva.
Tamagra Nagri'ma ha'ma renenantaza vahe'mota havigema nehaza zamo'a, tamu'enema nehiaza nehazankita, kasentesazana traza rampa kasentesageno, tamagrama zamasimu'ma antesaza zamo'a tevegna huno tamagrira te fanane hugahie.
12 Folken skola förbrännas och bliva till aska, ja, likna avhugget törne, som brinner upp i eld.
Tamagrira tevemo te tanefa nesena, ave've traza tevefi krazageno teno ta'nefa aseaza hugahaze.
13 Så hören nu, I som fjärran ärer, vad jag har gjort; förnimmen min makt, I som nära ären.
Hagi Nagrama eri fore'ma hu'noa erizankura afete'ma mani'naza vahe'mota tamagesa nentahinkeno, tvaonte'ma mani'naza vahe'mota Nagri hankavegura keta antahita nehuta huama hiho.
14 Syndarna i Sion bliva förskräckta, bävan griper de gudlösa. »Vem av oss kan härda ut vid en förtärande eld, vem av oss kan bo vid en evig glöd?»
Kumi vahe'ma Saionima nemaniza vahe'mo'za tusi koro nehanage'za, Anumzamofoma amage'ma nontaza vahe'mo'za zamahirahiku nehu'za tagra inankna huta maka'zama tefanenema nehia tevefina manigahune hu'za nehaze? Hagi iza tevavama huno nevia tevefina manigahie hu'za hugahaze.
15 Den som vandrar i rättfärdighet och talar, vad rätt är, den som föraktar, vad som vinnes genom orätt och våld, och den som avhåller sina händer från att taga mutor, den som tillstoppar sina öron för att icke höra om blodsgärningar och tillsluter sina ögon för att icke se, vad ont är,
Hianagi iza'zo fatgoma hu'za kama vanoma nehu'za, tamage kegema nehu'za, mago'a zante'ma masavema hu'za zami'naza zagoma e'nori'za, vahe'ma aheno korama eri taginogu'ma kema eme anankisaza kea nontahiza, kefozama huzanku'ma zamavuma ke amnema nehaza vahe'mo'za,
16 han skall bo på höjderna, klippfästen skola vara hans värn, sitt bröd skall han få, och vatten skall han hava beständigt.
knare hu'za asgama hunerega manisga hu'za manigahaze. Ana nehu'za zamagra agonafi hankavenentake fraki kuma me'nefi mani'nesnage'za, mika zupa bretia eme zamisage'za nenenageno timo'enena knare huno me'nesnige'za negahaze.
17 Ja, dina ögon skola skåda en konung i hans härlighet, de skola blicka ut över ett vidsträckt land.
Hagi Masa'nentake huno konariri'ane kini nera tamagra tamufinti kegahaze. Ana nehutma kegavama hania mopamo'ma maseno afete'ma vuno eno hu'neama'a kegahaze.
18 Då skall ditt hjärta tänka tillbaka på förskräckelsens tid: »Var är nu skatteräknaren, var är nu skattevägaren, var är den som räknade tornen?»
Hagi ko'ma tamagrite'ma fore'ma hu'nea knazankura ete tamagesa antahintahi nehuta tamagu'afina amanage hutma tamagra'a tamagenoka hugahaze. Inantega tagripinti'ma takesi zagoma eri'za nehampriza vahera mani'naze? Hagi tagri kumapima ha' vaheku'ma mani'neza kegavama nehaza zaza nontamima hampari'naza kva vahetamina iga mani'naze?
19 Du slipper då att se det fräcka folket, folket, vars obegripliga språk man ej kunde förstå, vars stammande tungomål ingen kunde tyda.
Hagi vahe'ma zamazeri koro nehu'za hazenkema nehu'za ru vahe zamageru'ma antahi ama' osuga nanekema nehaza vahera, zamavugosafina onketfa hugahaze.
20 Men skåda på Sion, våra högtiders stad, låt dina ögon betrakta Jerusalem: det är en säker boning, ett tält, som icke flyttas bort, ett vars pluggar aldrig ryckas upp och av vars streck intet enda brister sönder.
Hagi kesga huta Saioni agonare tamavua keho, ana kumatera ne'zama kreta neneta musema hanaza kuma huhamprinte'ne. Ana hu'neankino Jerusalemi kumate'ma masaza vahetera mago zamo'a zamazeri havizana osanige'za, knare huza mani'nesageta kegahaze. Mago seli nomo oti hanavetinege'za tagana vaziza reonamagige, zafa'a eri okasige, nofi'amo ruru ovaziankna huno Jurusalemi kuma'mo'a oti hankavetigahie.
21 Ja, vi hava där HERREN, den väldige; han är för oss såsom floder och breda strömmar; ingen roddflotta kommer där fram, och det väldigaste skepp kan ej fara däröver.
Hianagi Hihamu Hankave'ane Ra Anumzamo'a anantega Agra ranra tine ne'onse tinkna huno mani'nenigeno ne'onse ventegi, ranra venteramimo'za ana timpina omegahaze.
22 Ty HERREN är vår domare, HERREN är vår härskare, HERREN är vår konung, han frälsar oss.
Na'ankure Ra Anumzamo'a keagatima refko hania nera agra'a nemanino, Agra kasegea neramino, kinitia mani'neankino, Agra'a tagura vazigahie.
23 Dina tåg hänga slappa, de hålla ej masten stadig, ej seglet spänt. Men då skall rövat gods utskiftas i myckenhet, ja, också de lama skola då taga byte.
Hagi tamagri ha' vahe'mo'za amanahu hu'naze, mago ventemofoma amu'nompi zafamo oti fatgo osu'negeno selima anaki nofitamimo'a ru kreko vako nehigeno selia ruta oreankna hu'naze. E'ina hu'nazankita tamagra vuta feno zazamia ome refko huta enerisnage'za, zamagia keni zamaza keni vahe'mo'za henka vu'za ome kesnazana mago'a fenozana me'nesnige'za zamagranena eri'za vugahaze.
24 Och ingen av invånarna skall säga: »Jag är svag», ty folket, som där bor, har fått sin missgärning förlåten.
Hagi Jerusalemi kumapima nemaniza vahera Ra Anumzamo'a kumitamia atre ramantegahie. Ana hugahiankino magomo'e huno nagra kri eri'noe huno osugahie.

< Jesaja 33 >