< Jesaja 3 >
1 Ty se, Herren, HERREN Sebaot skall taga bort ifrån Jerusalem och Juda allt slags stöd och uppehälle -- all mat till uppehälle och all dryck till uppehälle --
Ecce dominator Dominus exercituum auferet a Ierusalem, et a Iuda validum et fortem, omne robur panis, et omne robor aquae:
2 hjältar och krigsmän, domare och profeter, spåmän och äldste,
fortem, et virum bellatorem, iudicem, et prophetam, et ariolum, et senem:
3 underhövitsmän och högtuppsatta män, rådsherrar och slöjdkunnigt folk och män som äro förfarna i besvärjelsekonst.
Principem super quinquaginta, et honorabilem vultu, et consiliarium, et sapientem de architectis, et prudentem eloquii mystici.
4 Och jag skall giva dem ynglingar till furstar, och barnsligt självsvåld skall få råda över dem.
Et dabo pueros principes eorum, et effeminati dominabuntur eis.
5 Av folket skall den ene förtrycka den andre, var och en sin nästa; den unge skall sätta sig upp mot den gamle, den ringe mot den högt ansedde.
Et irruet populus, vir ad virum, et unusquisque ad proximum suum: tumultuabitur puer contra senem, et ignobilis contra nobilem.
6 När då så sker, att någon fattar tag i en annan i hans faders hus och säger: »Du äger en mantel, du skall bliva vår styresman; tag du hand om detta vacklande rike» --
Apprehendet enim vir fratrem suum domesticum patris sui dicens: Vestimentum tibi est, princeps esto noster, ruina autem haec sub manu tua.
7 då skall denne svara och säga: »Jag kan icke skaffa bot; i mitt hus finnes varken bröd eller mantel. Mig skolen I icke sätta till styresman över folket.»
Respondebitque in die illa, dicens: Non sum medicus, et in domo mea non est panis, neque vestimentum: nolite constituere me principem populi.
8 Ty Jerusalem vacklar, och Juda faller, då de nu med sitt tal och sina gärningar stå emot HERREN och äro gensträviga mot hans härlighets blickar.
Ruit Ierusalem, et Iudas concidit: quia lingua eorum et adinventiones eorum contra Dominum, ut provocarent oculos maiestatis eius.
9 Deras uppsyn vittnar emot dem; och likasom Sodoms folk bedriva de sina synder uppenbart och dölja dem icke. Ve över deras själar, ty själva hava de berett sig olycka!
Agnitio vultus eorum respondit eis: et peccatum suum quasi Sodoma praedicaverunt, nec absconderunt: vae animae eorum, quoniam reddita sunt eis mala.
10 Om den rättfärdige mån I tänka att det skall gå honom väl, ty sådana skola äta sina gärningars frukt.
Dicite iusto quoniam bene, quoniam fructum adinventionum suarum comedet.
11 Men ve över den ogudaktige! Honom skall det gå illa, ty efter hans gärningar skall hans vedergällning bliva.
Vae impio in malum: retributio enim manuum eius fiet ei.
12 Mitt folks behärskare är ett barn, och kvinnor råda över det. Mitt folk, dina ledare föra dig vilse och fördärva den väg, som du skulle gå.
populum meum exactores sui spoliaverunt, et mulieres dominatae sunt eis. Popule meus, qui te beatum dicunt, ipsi te decipiunt, et viam gressuum tuorum dissipant.
13 Men HERREN står redo att gå till rätta, han träder fram för att döma folken;
Stat ad iudicandum Dominus, et stat ad iudicandos populos.
14 HERREN vill gå till doms med sitt folks äldste och med dess furstar. »I haven skövlat vingården; rov från de fattiga är i edra hus.
Dominus ad iudicium veniet cum senibus populi sui, et principibus eius: vos enim depasti estis vineam meam, et rapina pauperis in domo vestra.
15 Huru kunnen I så krossa mitt folk och söndermala de fattiga?» Så säger Herren, HERREN Sebaot.
Quare atteritis populum meum, et facies pauperum commolitis, dicit Dominus Deus exercituum?
16 Och HERREN säger: Eftersom Sions döttrar äro så högmodiga, och gå med rak hals och spela med ögonen, och gå där och trippa och pingla med sina fotringar,
Et dixit Dominus: Pro eo quod elevatae sunt filiae Sion, et ambulaverunt extento collo, et nutibus oculorum ibant, et plaudebant, ambulabant, pedibus suis, et composito gradu incedebant:
17 därför skall Herren låta Sions döttrars hjässor bliva fulla av skorv, och HERREN skall blotta deras blygd.
Decalvabit Dominus verticem filiarum Sion, et Dominus crinem earum nudabit.
18 På den dagen skall Herren taga bort all deras ståt: fotringar, pannband och halsprydnader,
In die illa auferet Dominus ornamentum calceamentum,
19 örhängen, armband och slöjor,
et lunulas, et torques, et monilia, et armillas, et mitras,
20 huvudprydnader, fotstegskedjor, gördlar, luktflaskor och amuletter,
et discriminalia, et periscelidas, et murenulas, et olfactoriola, et inaures,
21 fingerringar och näsringar,
et annulos, et gemmas in fronte pendentes,
22 högtidsdräkter, kåpor, mantlar och pungar,
et mutatoria, et palliola, et linteamina, et acus,
23 speglar, fina linneskjortor, huvudbindlar och flor.
et specula, et sindones, et vittas, et theristra.
24 Och där skall vara stank i stället för vällukt, rep i stället för bälte, skalligt huvud i stället för krusat hår, hölje av säcktyg i stället för högtidsmantel, märken av brännjärn i stället för skönhet.
Et erit pro suavi odore foetor, et pro zona funiculus, et pro crispanti crine calvitium, et pro fascia pectorali cilicium.
25 Dina män skola falla för svärd och dina hjältar i krig:
Pulcherrimi quoque viri tui gladio cadent, et fortes tui in praelio.
26 hennes portar skola klaga och sörja, och övergiven skall hon sitta på marken.
Et moerebunt atque lugebunt portae eius, et desolata in terra sedebit.