< Jesaja 15 >
1 Utsaga om Moab. Ja, med Ar-Moab är det ute den natt då det förstöres. Ja, med Kir-Moab är det ute den natt då det förstöres.
The burden of Moab [From father]: for in a night, Ar of Moab [From father] is laid waste, and brought to nothing; for in a night Kir of Moab [From father] is laid waste, and brought to nothing.
2 Habbait och Dibon stiga upp på offerhöjderna för att gråta; uppe i Nebo och Medeba jämrar sig Moab; alla huvuden där äro skalliga, alla skägg avskurna.
They have gone up to Bayith, and to Dibon, to the high places, to weep. Moab [From father] wails over Nebo and over Medeba. Baldness is on all of their heads. Every beard is cut off.
3 På dess gator bär man sorgdräkt, så ock på dess tak; på dess torg jämra sig alla och flyta i tårar.
In their streets, they clothe themselves in sackcloth. In their streets and on their housetops, everyone wails, weeping abundantly.
4 Hesbon och Eleale höja klagorop, så att det höres ända till Jahas. Därför skria ock Moabs krigare; hans själ våndas i honom.
Heshbon cries out with Elealeh. Their voice is sh'ma ·heard obeyed· even to Jahaz. Therefore the armed men of Moab [From father] cry aloud. Their souls tremble within them.
5 Mitt hjärta klagar över Moab, ty hans flyktingar fly ända till Soar, till Eglat-Selisia; uppför Halluhits höjd stiger man under gråt, och på vägen till Horonaim höjas klagorop över förstörelsen.
My heart cries out for Moab [From father]! Her nobles flee to Zoar [Small], to Eglath Shelishiyah; for they go up by the ascent of Luhith with weeping; for on the way to Horonaim, they raise up a cry of destruction.
6 Nimrims vatten bliva torr ökenmark, gräset förtorkas, brodden vissnar, intet grönt lämnas kvar.
For the waters of Nimrim will be desolate; for the grass has withered away, the tender grass fails, there is no green thing.
7 Återstoden av sitt förvärv, sitt sparda gods, bär man därför nu bort över Pilträdsbäcken.
Therefore they will carry away the abundance they have gotten, and that which they have stored up, over the brook of the willows.
8 Ja, klagoropen ljuda runtom i Moabs land; till Eglaim når dess jämmer och till Beer-Elim dess jämmer.
For the cry has gone around the borders of Moab [From father]; its wailing to Eglaim, and its wailing to Beer Elim.
9 Dimons vatten äro fulla av blod. Ja, ännu något mer skall jag låta komma över Dimon; ett lejon över Moabs räddade, över det som bliver kvar av landet.
For the waters of Dimon are full of blood; for I will bring yet more on Dimon, a lion on those of Moab [From father] who escape, and on the remnant of the land.