Hosea 1

1 Detta är HERRENS ord som kom till Hosea, Beeris son, i Ussias, Jotams, Ahas' och Hiskias, Juda konungars, tid, och i Jerobeams, Joas' sons, Israels konungs, tid.

The word of Jehovah that came to Hosea the son of Beeri, in the days of Uzziah, Jotham, Ahaz, and Hezekiah, kings of Judah, and in the days of Jeroboam the son of Joash, king of Israel.

2 När HERREN först begynte tala genom Hosea, sade HERREN till honom: »Gå åstad och skaffa dig en trolös hustru och barn -- av en trolös moder; ty i trolös avfällighet löper landet bort ifrån HERREN.

When Jehovah spoke at the first by Hosea, Jehovah said to Hosea, Go, take to thee a wife of whoredom and children of whoredom, for the land commits great whoredom, departing from Jehovah.

3 Då gick han åstad och tog Gomer, Diblaims dotter; och hon blev havande och födde honom en son.

So he went and took Gomer the daughter of Diblaim, and she conceived, and bore him a son.

4 Och HERREN sade till honom: »Giv denne namnet Jisreel; ty när ännu en liten tid har förgått, skall jag hemsöka Jisreels blodskulder på Jehus hus och göra slut på konungadömet i Israels hus.

And Jehovah said to him, Call his name Jezreel, for yet a little while, and I will avenge the blood of Jezreel upon the house of Jehu, and will cause the kingdom of the house of Israel to cease.

5 Och det skall ske på den dagen att jag skall bryta sönder Israels båge i Jisreels dal.»

And it shall come to pass at that day, that I will break the bow of Israel in the valley of Jezreel.

6 Och hon blev åter havande och födde en dotter. Då sade han till honom: »Giv denna namnet Lo-Ruhama; ty jag vill icke vidare förbarma mig över Israels hus, så att jag förlåter dem.

And she conceived again, and bore a daughter. And Jehovah said to him, Call her name Lo-ruhamah, for I will no more have mercy upon the house of Israel, that I should in any way pardon them.

7 Men över Juda hus vill jag förbarma mig, och jag skall giva dem frälsning genom HERREN, deras Gud; icke genom båge och svärd och vad till kriget hör skall jag frälsa dem, icke genom hästar och ryttare.

But I will have mercy upon the house of Judah, and will save them by Jehovah their God, and will not save them by bow, nor by sword, nor by battle, by horses, nor by horsemen.

8 Och när hon hade avvant Lo-Ruhama, blev hon åter havande och födde en son.

Now when she had weaned Lo-ruhamah, she conceived, and bore a son.

9 Då sade han: »Giv denne namnet Lo-Ammi; ty I ären icke mitt folk, ej heller vill jag höra eder till.»

And Jehovah said, Call his name Lo-ammi, for ye are not my people, and I will not be yours.

10 Men antalet av Israels barn skall bliva såsom havets sand, som man icke kan mäta, ej heller räkna; och det skall ske, att i stället för att det sades till dem: »I ären icke mitt folk», skola de kallas »den levande Gudens barn».

Yet the number of the sons of Israel shall be as the sand of the sea, which cannot be measured nor numbered. And it shall come to pass that, in the place where it was said to them, Ye are not my people, it shall be said to them, The sons of the living God.

11 Och Juda barn och Israels barn skola samla sig tillhopa, och skola sätta över sig ett gemensamt huvud, och skola draga upp ur landet; ty stor skall Jisreels dag vara. D. ä. hon som icke finner förbarmande. D. ä. icke mitt folk. Hos 2,1 hör egentligen hit, men återfinns nedan. --Red för den elektroniska utgåvan.

And the sons of Judah and the sons of Israel shall be gathered together, and they shall appoint themselves one head, and shall go up from the land, for great shall be the day of Jezreel.