Hosea 1
1 Detta är HERRENS ord som kom till Hosea, Beeris son, i Ussias, Jotams, Ahas' och Hiskias, Juda konungars, tid, och i Jerobeams, Joas' sons, Israels konungs, tid.
Wach Jehova Nyasaye mane obiro ne Hosea wuod Beeri e ndalo loch Uzia, gi Jotham gi Ahaz kod Hezekia, ruodhi mag Juda, e ndalo loch Jeroboam wuod Jehoash ruodh Israel.
2 När HERREN först begynte tala genom Hosea, sade HERREN till honom: »Gå åstad och skaffa dig en trolös hustru och barn -- av en trolös moder; ty i trolös avfällighet löper landet bort ifrån HERREN.
Kane Jehova Nyasaye ochako miyo Hosea wachne monego owachi, Jehova Nyasaye nowachone niya, “Dhiyo ikend dhako ma jachode kendo inywol kode nyithindo mag dwanyruokne, nikech piny oseketho kotimo richo mar chode marachie moloyo mi giseweyo Jehova Nyasaye.”
3 Då gick han åstad och tog Gomer, Diblaims dotter; och hon blev havande och födde honom en son.
Omiyo Hosea nodhi mokendo Gomer nyar Diblaim, mine omako ich monywolone wuowi.
4 Och HERREN sade till honom: »Giv denne namnet Jisreel; ty när ännu en liten tid har förgått, skall jag hemsöka Jisreels blodskulder på Jehus hus och göra slut på konungadömet i Israels hus.
Eka Jehova Nyasaye nowachone Hosea niya, “Chak nyathi nying ni Jezreel nikech achiegni kumo dhood Jehu kuom nek mane otimore Jezreel kendo adhi tieko pinyruoth mar Israel.
5 Och det skall ske på den dagen att jag skall bryta sönder Israels båge i Jisreels dal.»
E odiechiengno abiro ketho atungʼ mar pinyruodh Israel e Holo mar Jezreel.”
6 Och hon blev åter havande och födde en dotter. Då sade han till honom: »Giv denna namnet Lo-Ruhama; ty jag vill icke vidare förbarma mig över Israels hus, så att jag förlåter dem.
Gomer ne omako ich kendo mi onywolo nyathi ma nyako. Eka Jehova Nyasaye nowachone Hosea niya, “Luonge ni Lo-Ruhama nimar ok abi achak anyis hera ni dhood Israel kata mana ngʼwononegi.
7 Men över Juda hus vill jag förbarma mig, och jag skall giva dem frälsning genom HERREN, deras Gud; icke genom båge och svärd och vad till kriget hör skall jag frälsa dem, icke genom hästar och ryttare.
Kata kamano, abiro nyiso herana ne dhood Juda kendo abiro resogi to ok abi resogi gi atungʼ, kata ligangla kata gige lweny kata gi farese kata gi jomoidho farese, to an Jehova Nyasaye ma Nyasachgi ema anaresgi.”
8 Och när hon hade avvant Lo-Ruhama, blev hon åter havande och födde en son.
Bangʼ kane Gomer oseweyo dhodho Lo-Ruhama, nonywolo nyathi machielo ma wuowi.
9 Då sade han: »Giv denne namnet Lo-Ammi; ty I ären icke mitt folk, ej heller vill jag höra eder till.»
Eka Jehova Nyasaye nowacho niya, “Luonge ni Lo-Ami nimar ok un joga, An bende ok An Nyasachu.
10 Men antalet av Israels barn skall bliva såsom havets sand, som man icke kan mäta, ej heller räkna; och det skall ske, att i stället för att det sades till dem: »I ären icke mitt folk», skola de kallas »den levande Gudens barn».
“To kata obedo kamano, jo-Israel nobed mathoth ka kwoyo manie dho nam ma ok nyal pim kata kwano. Kama ne owachnegi ni, ‘Ok un joga,’ ibiro luongogi ni ‘yawuot Nyasaye mangima.’
11 Och Juda barn och Israels barn skola samla sig tillhopa, och skola sätta över sig ett gemensamt huvud, och skola draga upp ur landet; ty stor skall Jisreels dag vara. D. ä. hon som icke finner förbarmande. D. ä. icke mitt folk. Hos 2,1 hör egentligen hit, men återfinns nedan. --Red för den elektroniska utgåvan.
Jo-Juda gi jo-Israel nochak riwre kendo giniyier jatelo achiel kendo giniwuogi ka gia e pinje mane ginie wasumbini nimar odiechiengʼ mar Jezreel nobed maduongʼ miwuoro.”
