Hebreerbrevet 1
1 Sedan Gud fordom många gånger och på många sätt hade talat till fäderna genom profeterna,
On many past occasions and in many different ways, God spoke to our fathers through the prophets.
2 har han nu, på det yttersta av denna tid, talat till oss genom sin Son, som han har insatt till arvinge av allt, genom vilken han ock har skapat världen. (aiōn g165)
But in these last days He has spoken to us by His Son, whom He appointed heir of all things, and through whom He made the universe. (aiōn g165)
3 Och eftersom denne är hans härlighets återsken och hans väsens avbild och genom sin makts ord bär allt, har han -- sedan han hade utfört en rening från synderna -- satt sig på Majestätets högra sida i höjden.
The Son is the radiance of God’s glory and the exact representation of His nature, upholding all things by His powerful word. After He had provided purification for sins, He sat down at the right hand of the Majesty on high.
4 Och han har blivit så mycket större än änglarna som det namn han har ärvt är förmer än deras.
So He became as far superior to the angels as the name He has inherited is excellent beyond theirs.
5 Ty till vilken av änglarna har han någonsin sagt: »Du är min Son, jag har i dag fött dig»? eller: »Jag skall vara hans Fader, och han skall vara min Son»?
For to which of the angels did God ever say: “You are My Son; today I have become Your Father”? Or again: “I will be His Father, and He will be My Son”?
6 Likaså säger han, med tanke på den tid då han åter skall låta den förstfödde inträda i världen: »Och alla Guds änglar skola tillbedja honom.»
And again, when God brings His firstborn into the world, He says: “Let all God’s angels worship Him.”
7 Och medan han om änglarna säger: »Han gör sina änglar till vindar och sina tjänare till eldslågor»,
Now about the angels He says: “He makes His angels winds, His servants flames of fire.”
8 säger han om Sonen: »Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen, och rättvisans spira är ditt rikes spira. (aiōn g165)
But about the Son He says: “Your throne, O God, endures forever and ever, and justice is the scepter of Your kingdom. (aiōn g165)
9 Du har älskat rättfärdighet och hatat orättfärdighet; därför, o Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder»;
You have loved righteousness and hated wickedness; therefore God, Your God, has anointed You above Your companions with the oil of joy.”
10 så ock: »Du, Herre, lade i begynnelsen jordens grund, och himlarna äro dina händers verk;
And: “In the beginning, O Lord, You laid the foundations of the earth, and the heavens are the work of Your hands.
11 de skola förgås, men du förbliver; de skola alla nötas ut såsom en klädnad,
They will perish, but You remain; they will all wear out like a garment.
12 och såsom en mantel skall du hoprulla dem; såsom en klädnad skola de ock bytas om. Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände.»
You will roll them up like a robe; like a garment they will be changed; but You remain the same, and Your years will never end.”
13 Och till vilken av änglarna har han någonsin sagt: »Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall»?
Yet to which of the angels did God ever say: “Sit at My right hand until I make Your enemies a footstool for Your feet”?
14 Äro de icke allasammans tjänsteandar, som sändas ut till tjänst för deras skull som skola få frälsning till arvedel?
Are not the angels ministering spirits sent to serve those who will inherit salvation?
