< Hebreerbrevet 9 >

1 Nu hade visserligen också det förra förbundet sina gudstjänststadgar och sin jordiska helgedom.
Now that first covenant did indeed have regulations for divine service and the earthly sanctuary.
2 Ty i tabernaklet inrättades ett främre rum, vari stodo ljusstaken och bordet med skådebröden; och detta rum kallas »det heliga».
Yes, a tabernacle was set up: the first part, which is called the Holy Place, in which were the lamp stand, the table and the showbread;
3 Men bakom den andra förlåten var ett annat rum i tabernaklet, ett som kallas »det allraheligaste»,
and behind the second curtain an area called the Holy of Holies,
4 med ett gyllene rökelsealtare och förbundets ark, på alla sidor överdragen med guld. I denna förvarades ett gyllene ämbar med mannat, så ock Arons stav, som hade grönskat, och därtill förbundets tavlor.
having a golden censer and the ark of the covenant overlaid on all sides with gold—in it were a golden jar holding the manna, Aaron's rod that budded, and the stone tablets of the covenant;
5 Därovanpå stodo härlighetskeruber, som överskyggde nådastolen. Men om vart särskilt av dessa föremål är nu icke tillfälle att tala.
while above it were cherubim of glory overshadowing the mercy seat (this is not the place to go into detail about them).
6 Så blev detta inrättat. Och i det främre tabernakelrummet gå prästerna ständigt in och förrätta vad som hör till gudstjänsten,
Now when these things had been thus prepared, the priests continually went into the first part, performing the divine services,
7 men i det andra går allenast översteprästen in en gång om året, och då aldrig utan blod; och han frambär blodet för sig själv och för folkets ouppsåtliga synder.
but into the second one only the high priest could go, once a year and only with blood, which he offered for himself and for the people's sins of ignorance;
8 Därmed giver den helige Ande till känna att vägen till det allraheligaste ännu icke har blivit uppenbarad, så länge det främre tabernakelrummet fortfarande äger bestånd.
the Holy Spirit was making clear that the way into the Most Holy Place was not yet open to the public while the first tabernacle was still in existence.
9 Ty detta är en sinnebild som avser den nuvarande tiden, och i enlighet härmed frambäras gåvor och offer, vilka dock icke kunna fullkomna, efter samvetets krav, den som förrättar sin gudstjänst,
It was a figure during the time then present, a time when both gifts and sacrifices were being offered that were incapable of clearing the conscience of the worshiper—
10 utan allenast äro utvärtes stadgar -- de såväl som föreskrifterna om mat och dryck och allahanda tvagningar -- stadgar pålagda intill dess tiden vore inne för en bättre ordning.
they were only about foods and drinks and various ceremonial washings and physical regulations, things imposed until the time of restructuring.
11 Men Kristus kom såsom överstepräst för det tillkommande goda; och genom det större och fullkomligare tabernakel som icke är gjort med händer, det är, som icke tillhör den skapelse som nu är,
But Christ entered once for all into the real Holy Places, having obtained eternal redemption—He had come as High Priest of the good things that are about to be, with the greater and more perfect tabernacle not made with hands, that is to say, not of this creation,
12 gick han, icke med bockars och kalvars blod, utan med sitt eget blod, en gång för alla in i det allraheligaste och vann en evig förlossning. (aiōnios g166)
and with His own blood, not that of goats and calves. (aiōnios g166)
13 Ty om redan blod av bockar och tjurar och aska av en ko, stänkt på dem som hava blivit orenade, helgar till utvärtes renhet,
For if the blood of bulls and goats, and the ashes of a heifer sprinkling those who had been ceremonially defiled, restored ceremonial purity to the body,
14 huru mycket mer skall icke Kristi blod -- då han nu genom evig ande har framburit sig själv såsom ett felfritt offer åt Gud -- rena våra samveten från döda gärningar till att tjäna den levande Guden! (aiōnios g166)
how much more will the blood of Christ, who through the Holy Spirit offered Himself unblemished to God, cleanse your conscience from dead works to serve the living God? (aiōnios g166)
15 Så är han medlare för ett nytt förbund, på det att de som voro kallade skulle få det utlovade eviga arvet, därigenom att en led döden till förlossning ifrån överträdelserna under det förra förbundet. (aiōnios g166)
For this reason He is mediator of a new covenant, so that those who have been called may receive the promised eternal inheritance—since a death has occurred for the redemption of the transgressions under the first covenant. (aiōnios g166)
16 Ty där ett testamente finnes, där måste det styrkas att den som har gjort testamentet är död.
Now where there is a will, the death of the one who made it must be established;
17 Först genom döden bliver ju ett testamente giltigt, varemot det icke äger gällande kraft, så länge den som har gjort det ännu lever.
because a will is in force after men are dead, since it never takes effect while the one who made it lives.
18 Därför har icke heller det förra förbundet blivit invigt utan blod.
Therefore, not even the first covenant was inaugurated without blood;
19 Ty sedan alla buden, såsom de lyda i lagen, hade blivit av Moses kungjorda för allt folket, tog han blod av kalvar och bockar, tillika med vatten och röd ull och isop, och bestänkte såväl själva boken som allt folket
because when every commandment of the Law had been proclaimed by Moses to all the people, he took the blood of calves and goats, with water and scarlet wool and hyssop, and sprinkled both the scroll itself and all the people,
20 och sade: »Detta är förbundets blod, det förbunds som Gud har stadgat för eder.»
saying, “This is the blood of the covenant which God has decreed to you.”
21 Likaledes stänkte han ock blod på tabernaklet och på alla de ting som hörde till gudstjänsten.
Then he sprinkled both the tabernacle and all the vessels of the divine service with the blood in the same way.
22 Så renas enligt lagen nästan allting med blod, och utan att blod utgjutes gives ingen förlåtelse.
In fact, according to the Law nearly everything is cleansed with blood, and without shedding of blood there is no remission.
23 Alltså var det nödvändigt att avbilderna av de himmelska tingen renades genom sådana medel; men de himmelska tingen själva måste renas genom bättre offer än dessa.
So then, it was necessary for the copies of the things in the heavens to be cleansed with such, but the heavenly things themselves with better sacrifices than those.
24 Ty Kristus har icke gått in i ett allraheligaste som är gjort med händer, och som allenast är en efterbildning av det sannskyldiga, utan han har gått in i själva himmelen, för att nu träda fram inför Guds ansikte, oss till godo.
For Christ did not enter into Holy Places made by hands, mere copies of the true ones, but into Heaven itself, now to appear in God's presence on our behalf;
25 Ej heller har han gått ditin, för att många gånger offra sig själv, såsom översteprästen år efter år går in i det allraheligaste, med blod som icke är hans eget.
but not in order to offer Himself repeatedly, like the high priest who entered the Most Holy Place year by year with another's blood
26 Han hade annars måst lida många gånger allt ifrån världens begynnelse. I stället har han uppenbarats en enda gång, nu vid tidernas ände, för att genom offret av sig själv utplåna synden. (aiōn g165)
—otherwise He would have had to suffer many times since the creation of the world; but now, once for all at the end of the ages, He has been revealed to nullify sin by the sacrifice of Himself. (aiōn g165)
27 Och såsom det är människorna förelagt att en gång dö och sedan dömas,
Also, inasmuch as men are destined to die but once, after which the judgment,
28 så skall Kristus, sedan han en gång har blivit offrad för att bära mångas synder, för andra gången, utan synd, låta sig ses av dem som bida efter honom, till frälsning. Grundtexten har i v. 15 f. samma uttryck för testamente och förbund.
so the Christ also, having been offered once for all to bear the sins of many—He will appear a second time to those who are eagerly waiting for Him, apart from sin, into salvation.

< Hebreerbrevet 9 >