< Hebreerbrevet 5 >

1 Ty var och en som skall bliva överstepräst uttages bland människor och tillsättes för att till människors bästa göra tjänst inför Gud, genom att frambära gåvor och offer för synder.
Jadolo maduongʼ moro amora iyiero e kind oganda kendo iwale mondo obedo jachungʼ mar oganda kuom weche ma wuoyo kuom Nyasaye, mondo ochiw mich gi misengini migologo richo.
2 Och han kan hava undseende med de okunniga och vilsefarande, just därför att han själv är behäftad med svaghet
Onyalo dembo joma kia gi joma orwenyo, nikech en owuon bende nyawo obembe.
3 och, för denna sin svaghets skull, måste offra för sina egna synder likaväl som för folkets.
Mano emomiyo en bende nyaka ochiw misango ni richone owuon, kaachiel gi richo mag oganda bende.
4 Och ingen tager sig själv denna värdighet, utan han måste, såsom Aron, kallas därtill av Gud.
Ngʼato ok ketre e duongʼ mar bedo jadolo kende owuon, to Nyasaye ema nyaka luonge mana kaka noluongo Harun bende.
5 Så tog sig icke heller Kristus själv äran att bliva överstepräst, utan den äran tillföll honom genom den som sade till honom: »Du är min Son, jag har i dag fött dig»,
Omiyo Kristo bende ne ok okawo duongʼ mar bedo jadolo maduongʼ kende owuon. To Nyasaye nowachone niya, “In Wuoda, kawuono asedoko Wuonu.”
6 likasom han ock på ett annat ställe säger: »Du är en präst till evig tid, efter Melkisedeks sätt.» (aiōn g165)
Owacho bende kamachielo niya, “In Jadolo nyaka chiengʼ koluwo kit dolo mar Melkizedek.” (aiōn g165)
7 Och med starkt rop och tårar frambar han, under sitt kötts dagar, böner och åkallan till den som kunde frälsa honom från döden; och han blev bönhörd och tagen ur sin ångest.
E ndalo mane Yesu ngima e pinyni, nolamo kosayo Nyasaye mane nyalo rese e tho, koywak malit kendo ka pi wangʼe chwer, mi Nyasaye nowinjo ywakne nikech dembruokne.
8 Så lärde han, fastän han var »Son», lydnad genom sitt lidande;
Kata obedo ni ne en Wuod Nyasaye to nopuonjore winjo chik Nyasaye nikech sandruok ma noneno,
9 och när han hade blivit fullkomnad, blev han, för alla dem som äro honom lydiga, upphovet till evig frälsning (aiōnios g166)
kendo bangʼ ka nosekete kare chuth to nodoko wuon warruok mochwere ma ji duto mawinjo wachne yudo. (aiōnios g166)
10 och hälsades av Gud såsom överstepräst »efter Melkisedeks sätt».
Bende Nyasaye nokete jadolo maduongʼ koluwo kit dolo mar Melkizedek.
11 Härom hava vi mycket att säga, mycket som är svårt att göra tydligt i ord, eftersom I haven blivit så tröga till att höra.
Wan gi weche mathoth ma wanyalo wacho kuom wach ma tiende tekni, to winjo maru ni chien.
12 Ty fastän det kunde vara på tiden att I själva voren lärare, behöves det snarare att man nu åter undervisar eder i de allra första grunderna av Guds ord; det har kommit därhän med eder, att I behöven mjölk i stället för stadig mat.
Chutho, kata obedo ni sani koro onego bed ni un jopuonj, to pod udwaro ngʼat machielo mondo ochak opuonju nonro michako ngʼeyogo adiera mar wach Nyasaye. Kar chamo chiemo motegno to pod umadho chak kende!
13 Men om någon är sådan att han ännu måste leva av mjölk, då är han oskicklig att förstå en undervisning om rättfärdighet; han är ju ännu ett barn.
To ngʼato angʼata ma madho chak kende pod en nyathi mayom, omiyo oonge gi lony kuom puonj mar tim makare.
14 Ty den stadiga maten tillhör de fullmogna, dem som genom vanan hava sina sinnen övade till att skilja mellan gott och ont.
Joma otegno to nyalo chamo chiemo motegno, nikech gisetiyo kodgi amingʼa mi gibedo gi lony mar fwenyo pogruok man e kind ber gi rach.

< Hebreerbrevet 5 >