Hebreerbrevet 4
1 Eftersom nu ett löfte att få komma in i hans vila ännu står kvar, må vi alltså med fruktan se till, att icke någon bland eder en gång befinnes hava blivit efter på vägen.
Ulwakuva, tunogiewa ukhuva miho, ukuva mugaati mulyufwe sapilondiwa umunu yumo avyakhiva ivoneka eilemwa ukhufikha kuludeva ulyakukyanya ulwa Nguluve.
2 Ty det glada budskapet hava vi mottagit såväl som de; men för dem blev det löftesord de fingo höra till intet gagn, eftersom det icke genom tron hade blivit upptaget i dem som hörde det.
Ulwakuva lweli, tupulike eilimenyu ilya lugatalukho ilya Nguluve ilyuvatuvulile ufwe ndava Islaeli uvuvale nalyo, hange ilimenyu ielyo salyavatange vavo vapulikhe uvusavakhongine nulwidiko ulwa.
3 Vi som hava kommit till tro, vi få ju komma in i vilan. Det heter också: »Så svor jag då i min vrede: De skola icke komma in i min vila», och detta fastän hans verk stodo där färdiga allt ifrån den tid då världen var skapad.
Ufwe yufwe, tweedike ulweolieko-ufwe fwe tulimugaati tulingila mundugataluko lula, nduvuinchova, “Nduvunaijyiegile munduvipo lwango, Vusavalingiela mundugataluko lwango.” Anchovile ile, ulwakuva imbombo nchoni inchavombiwe ncha silile ukhuhuma kuvutengulilo uwakhilunga.
4 Ty om den sjunde dagen heter det någonstädes så: »Och Gud vilade på sjunde dagen från alla sina verk»;
Ulwakuva unchovile badebe khusiku iyalekhela khumo, “UNguluve agaatalwike ilijuuva eilya lekhela khumo akhanchileka imbombo nchoni.”
5 här åter heter det: »De skola icke komma in i min vila.»
Ulwakhuma munchovile, “Vusavalingiela ndugaataluko ulwamwene.”
6 Eftersom det alltså står kvar att några skola få komma in i den, och eftersom de som först mottogo det glada budskapet för sin ohörsamhets skull icke kommo ditin,
Ulwakhuva eiwo, ukhuhuma ndugaataluko ulwa Nguluve pwu kuvale avasigiile ukwingiela, ukhuhuma kuvanya Islaeli avingi uvuvapulike eilimenyu ielinonu ilyalugaataluko lyamwene ilyakwingiela savaingeele ulwakhuva savapulikhagaa,
7 så bestämmer han genom ordet »i dag» åter en viss dag, nu då han så lång tid därefter säger hos David, såsom förut är nämnt: »I dag, om I fån höra hans röst, mån I icke förhärda edra hjärtan.»
UNguluve hange aviekhile ilijuuva ilienge elyutwita “Ilelo.” Umwene aviekhile ilijuuva ile ukhugeendela khwa Ndaveti, uvianchovile kunsiekhe untali khugala agaanchoviwe kuvutengulilo, '“Ilelo mungapulikage ilimenyu lya mwene, mlekhe ukhunchivieka inumbu nchenyo ukhuva ng'afu.”
8 Ty om Josua hade fört dem in i vilan, så skulle Gud icke hava talat om en annan, senare dag.
Ingave uYoshua avapile ulugataluko, uNguluve pwusakhale inchova kulijuuva ilienge khavili.
9 Alltså står en sabbatsvila ännu åter för Guds folk.
Ulwakhuva yiesigile isabato iyalugaataluko khuvanu ava Nguluve.
10 Ty den som har kommit in i hans vila, han har funnit vila från sina verk, likasom Gud från sina.
Ulwakuva uveingile mundugaatalukho ulwa Nguluve vie mwene agaatalwikhe ukhukongana ni mbombo inchamwene, nduvu uNguluve avombile khumwene.
11 Så låtom oss nu med all flit sträva efter att få komma in i den vilan, för att ingen må, såsom de, falla och bliva ett varnande exempel på ohörsamhet.
Pwutuvinchage nukhunogwa ukwingiela mundugaataluko lula.
12 Ty Guds ord är levande och kraftigt och skarpare än något tveeggat svärd, och tränger igenom, så att det åtskiljer själ och ande, märg och ben; och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar.
Ulwakuva ilimenyu lya Nguluve lyumi hange lilina makha mundu yitema khunu na khunu. Khange linyanya ukhuluteilila ukhuwesa ukhugaava inumbula inchamepo, ni mono inchili mugaati mufilungielo fya mwene.
13 Intet skapat är fördolt för honom, utan allt ligger blottat och uppenbart för hans ögon; och inför honom skola vi göra räkenskap.
Iliwesya ukhuvomba amasaage ga wiegaane wa numbula ya mwene. Khisikuli ikhivumbikhe ikyefihili khumiho gaa Nguluve. Ulwakhuva khila khinu khilipavuvalafu khivonekha khumiho khumunu uvalala ivonesya imbaleelo.
14 Eftersom vi nu hava en stor överstepräst, som har farit upp genom himlarna, nämligen Jesus, Guds Son, så låtom oss hålla fast vid bekännelsen.
Pavulongolo tulava nu untekhenchi umbaha uvingile khukyanya, uYesu umwana va Nguluve, khumakha twibatelile ulweidiko lwetu.
15 Ty vi hava icke en sådan överstepräst som ej kan hava medlidande med våra svagheter, utan en som har varit frestad i allting, likasom vi, dock utan synd.
Ulwakuva asikuli untekhenchi umbaha uvisiwesya ukwitwika iekhisa nu uvudekhedekhe weitu, ulwakhuva umwene vyalikhugeilwa khunjila nchoni nduufwe, apange umwene uvyalivuvule imbivi.
16 Låtom oss därför med frimodighet gå fram till nådens tron, för att vi må undfå barmhärtighet och finna nåd, till hjälp i rätt tid.
Pwu twinchage namakha pakhinyalwangula ikyantwa ikyaluhungu, pwutwupilile ikhisa nukwupilila uluhungu ulwakhututanga unsiekhe wuu tulemilwe.
