Hebreerbrevet 10

1 Ty lagen innehåller en skugga av det tillkommande goda, men framställer icke tingen i deras verkliga gestalt; därför kan den aldrig genom de offer som ständigt frambäras, år efter år på samma sätt, fullkomna dem som framträda med sådana.

For the law, having in a shadow of the destined good things, not the very image of the things, they can never, with the same sacrifices which year by year they offer evermore, make them who approach, perfect;

2 Annars skulle man väl hava upphört att offra, då ju de som så förrättade sin gudstjänst icke mer kunde veta med sig någon synd, sedan de en gång hade blivit renade.

Else would they not, in that case, have ceased being offered, by reason of those rendering the divine service having no further conscience at all of sins, being once for all purified?

3 Men just i offren ligger en årlig påminnelse om synd.

But, in them, is a recalling to mind of sins, year by year,

4 Ty omöjligt är att tjurars och bockars blod skulle kunna borttaga synder.

For it is impossible for blood of bulls and goats to be taking away sins.

5 Därför säger han vid sitt inträde i världen: »Slaktoffer och spisoffer begärde du icke, men en kropp beredde du åt mig;

Wherefore, coming into the world, he saith: Sacrifice and offering, thou willedst not, but, a body, hast thou fitted for me, —

6 i brännoffer och syndoffer fann du icke behag.

In whole-burnt-offerings and sacrifices for sins, thou didst not delight:

7 Då sade jag: 'Se, jag kommer -- i bokrullen är skrivet om mig -- för att göra din vilja, o Gud.'»

Then, said I—Lo! I am come, —in the heading of the scroll, it is written concerning me, —to do, O God, thy will.

8 Sedan han först har sagt: »Slaktoffer och spisoffer, brännoffer och syndoffer begärde du icke, och i sådana fann du icke behag» -- och dock frambäras de efter lagen --

Higher up, saying—Sacrifices, and offerings, and whole-burnt-offerings, and sacrifices for sins, thou willedst not, neither delightedst in, —the which, according to the law, are offered,

9 säger han vidare: »Se, jag kommer för att göra din vilja.» Så tager han bort det förra, för att sätta det andra i stället.

Then, hath he said—Lo! I am come! to do, thy will: —he taketh away the first, that, the second, he may establish:

10 Och i kraft av denna »vilja» hava vi blivit helgade, därigenom att Jesu Kristi »kropp» en gång för alla har blivit offrad.

By which will, we have been made holy, through the offering of the body of Jesus Christ, once for all.

11 Och alla andra präster stå dag efter dag i sin tjänst och frambära gång på gång enahanda offer, som dock aldrig kunna borttaga synder;

And, every priest, indeed, standeth daily publicly ministering, and the same sacrifices ofttimes offering, the which never can clear away sins;

12 men sedan denne har framburit ett enda offer för synderna, sitter han för beständigt på Guds högra sida

But this priest, having offered one sacrifice for sins evermore, sat down on the right hand of God:

13 och väntar nu allenast på att »hans fiender skola bliva lagda honom till en fotapall».

As for the rest, waiting—until his foes be made his footstool;

14 Ty med ett enda offer har han för beständigt fullkomnat dem som bliva helgade.

For, by one offering, hath he perfected for evermore, them who are being made holy.

15 Härom vittnar jämväl den helige Ande för oss. Ty sedan Herren hade sagt:

But even the Holy Spirit beareth us witness; for, after having said—

16 »Detta är det förbund som jag skall sluta med dem i kommande dagar», säger han: »Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan, och i deras sinnen skall jag skriva dem»;

This is the covenant which I will covenant unto them after these days, saith the Lord, —Giving my laws upon their hearts, upon their understandings also, will I inscribe them,

17 och vidare: »Deras synder och deras orättfärdiga gärningar skall jag aldrig mer komma ihåg.»

[He] also [saith] —of their sins, and of their lawlessnesses, I will in nowise be mindful any more.

18 Men där förlåtelse för dessa är given, där behöves icke mer något offer för synd.

But, wherever a remission of these is, there is, no further, offering, for sins.

19 Eftersom vi nu, mina bröder, hava en fast tillförsikt att få gå in i det allraheligaste i och genom Jesu blod,

Having therefore, brethren, freedom of speech for the entrance through the Holy place, by the blood of Jesus,

20 i det att han åt oss har invigt en ny och levande väg ditin genom förlåten -- det är genom sitt kött --

Which entrance he hath consecrated for us, as a way recent and living, through the veil, that is, his flesh, —

21 och eftersom vi hava en stor överstepräst över Guds hus,

And having a great priest over the house of God,

22 så låtom oss med uppriktiga hjärtan gå fram i full trosvisshet, bestänkta till våra hjärtan och därigenom renade från ett ont samvete, och till kroppen tvagna med rent vatten.

Let us approach with a genuine heart, in full assurance of faith, having been sprinkled, as to our hearts, from an evil conscience, and bathed, as to our bodies, with pure water;

23 Låtom oss oryggligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har givit oss löftet, han är trofast.

Let us hold fast the confession of the hope without wavering, —for, faithful, is he that hath promised;

24 Och låtom oss akta på varandra för att uppliva varandra till kärlek och goda gärningar;

And let us attentively consider one another, to provoke unto love and noble works, —

25 låtom oss icke övergiva vår församlingsgemenskap, såsom somliga hava för sed, utan må vi förmana varandra -- detta så mycket mer som I sen huru »dagen» nalkas.

Not forsaking the assembling of ourselves together, according to the custom of some, but exhorting, and by so much the more as this, by as much as ye behold, the day, drawing near.

26 Ty om vi med berått mod synda, sedan vi hava undfått kunskapen om sanningen, så återstår icke mer något offer för våra synder,

For, if, by choice, we be sinning, after the receiving of the full-knowledge of the truth, no longer, for sins, is there left over, a sacrifice,

27 utan allenast en förskräcklig väntan på dom och glöden av en eld som skall förtära motståndarna.

But some fearful reception of judgment and fiery jealousy, about to devour the opposers.

28 Den som föraktar Moses' lag, han skall »efter två eller tre vittnens utsago» dödas utan barmhärtighet;

Any one having set aside a law of Moses, apart from compassions, upon [the testimony of] two or three witnesses, dieth:

29 huru mycket svårare straff tron I icke då att den skall anses värd, som förtrampar Guds Son och aktar förbundets blod för orent -- det i vilket han har blivit helgad -- och som smädar nådens Ande!

Of how much sorer punishment, suppose ye, shall he be accounted worthy, who hath trampled underfoot the Son of God, and, the blood of the covenant, hath esteemed, a profane thing, by which he had been made holy, and, unto the Spirit of favour, hath offered wanton insult?

30 Vi veta ju vem han är som sade: »Min är hämnden; jag skall vedergälla det», och åter: »Herren skall döma sitt folk.»

For we know him that hath said—To me, belongeth avenging, I, will recompense; and again—The Lord will judge his people.

31 Det är förskräckligt att falla i den levande Gudens händer.

A fearful thing [it is] to fall into the hands of a Living God!

32 Men kommen ihåg den förgångna tiden, då I, sedan ljuset hade kommit till eder, ståndaktigt uthärdaden mången lidandets kamp

But be calling to mind the former days, in which, once ye were illuminated, a great combat of sufferings, ye endured; —

33 och dels själva genom smälek och misshandling bleven gjorda till ett skådespel för världen, dels leden med andra som fingo genomgå sådant.

Partly, indeed, because, both with reproaches and tribulations, ye were being made a spectacle, but, partly, because, into fellowship with them who were so involved, ye were brought; —

34 Ty I haven delat de fångnas lidanden och med glädje underkastat eder att bliva berövade edra ägodelar. I vissten nämligen att I haven en egendom som är bättre och bliver beståndande.

For, even with them who were in bonds, ye sympathised, and, unto the seizure of your goods, with joy, ye bade welcome, —knowing that ye have yourselves, for a better possession and an abiding.

35 Så kasten nu icke bort eder frimodighet, som ju har med sig stor lön.

Do not, then, cast away your freedom of speech, —the which hath a great recompense.

36 I behöven nämligen ståndaktighet för att kunna göra Guds vilja och få vad utlovat är.

For, of endurance, ye have need, in order that, the will of God having done, Ye may bear away, the promise.

37 Ty »ännu en helt liten tid, så kommer den som skall komma, och han skall icke dröja;

For, yet a little while, how short! how short! The Coming One will be here, and will not tarry;

38 och min rättfärdige skall leva av tro. Men om någon drager sig undan, så finner min själ icke behag i honom».

But, my righteous one, by faith, shall live, and, if he draw back, my soul delighteth not in him.

39 Dock, vi höra icke till dem som draga sig undan, sig själva till fördärv; vi höra till dem som tro och så vinna sina själar.

We, however, are not of a drawing back unto destruction, but, of faith, unto an acquisition of life.