Hebreerbrevet 10
1 Ty lagen innehåller en skugga av det tillkommande goda, men framställer icke tingen i deras verkliga gestalt; därför kan den aldrig genom de offer som ständigt frambäras, år efter år på samma sätt, fullkomna dem som framträda med sådana.
Nemo shinomaantsi weyiru sheeng keew ara (c'isha) b́ teshi bako b́tookon arikeewaliye b́teshi, mansh worwot worwoton jam aawo bo shukeet woshwotsi de'er Ik'ok t'iinet ashuwots s'een woshosh b́jamon falratse.
2 Annars skulle man väl hava upphört att offra, då ju de som så förrättade sin gudstjänst icke mer kunde veta med sig någon synd, sedan de en gång hade blivit renade.
Nemo boon s'ayintsk'ro falituwe wotink'ere Ik'o mangiyosh t'iinet ashuwots jango, morrotse bos'ayintsotsnat morr deshawok'on bogitsotse boosh b́danetwotse wosh t'intso k'ayk'riyank'onee b́teshi.
3 Men just i offren ligger en årlig påminnelse om synd.
Woshmanotsmó dúre dúr morro bín bogaawitwotsiye.
4 Ty omöjligt är att tjurars och bockars blod skulle kunna borttaga synder.
Minz wurwotsnat eyishuwots s'atso morro k'aaúbazo falratse.
5 Därför säger han vid sitt inträde i världen: »Slaktoffer och spisoffer begärde du icke, men en kropp beredde du åt mig;
Mansh Krstos datsumaanats b́ woor hank'o etre, «Woshonat imo geeratsne, Atsonmó taash k'anirnee,
6 i brännoffer och syndoffer fann du icke behag.
Mis'et woshonat Morr t'afiyosh shukeet woshon Geneeúweratsne,
7 Då sade jag: 'Se, jag kommer -- i bokrullen är skrivet om mig -- för att göra din vilja, o Gud.'»
Taa manoor, ‹Ik'o Izar Izewero! mas'aafotse t jangosh guut'etsok'on ni alo s'eentsosh waare› » ti eti.
8 Sedan han först har sagt: »Slaktoffer och spisoffer, brännoffer och syndoffer begärde du icke, och i sådana fann du icke behag» -- och dock frambäras de efter lagen --
Bíwere shin ekeewots nemok'on kúúh keweekno bowotiyalor «Woshonat imon, mis'et woshonat morri k'awntso oorowe etosh shukeyiru wosho geeratsne, manotsnowere gene'úweratsne» bí eti,
9 säger han vidare: »Se, jag kommer för att göra din vilja.» Så tager han bort det förra, för att sätta det andra i stället.
Aaninwere, «Hamb, taa n shuntso s'eentsosh waare» bíeti, mank'oon gitlo man naari wosho beyok b́shato shegrshosh shintsi naar wotts wosho k'aaúbazre.
10 Och i kraft av denna »vilja» hava vi blivit helgade, därigenom att Jesu Kristi »kropp» en gång för alla har blivit offrad.
Mannowere «n shuna» etiru keewok'on Iyesus Krstos meetson iknoto aaniy b́ iwishirawok'on wosho wotat b́ t'intsotse s'ayinronee.
11 Och alla andra präster stå dag efter dag i sin tjänst och frambära gång på gång enahanda offer, som dock aldrig kunna borttaga synder;
Kahniyo ik ikon morro k'aaúbazo falraw woshmanotsi uni aawo t'intsfetst aaw aawo need'dek'tni b́finefoni.
12 men sedan denne har framburit ett enda offer för synderna, sitter han för beständigt på Guds högra sida
Krstosmó jam aawosh wotit wosh ikman b́t'intsiyakon Ik'o niho k'aniaaromaants beewtsere.
13 och väntar nu allenast på att »hans fiender skola bliva lagda honom till en fotapall».
Haniyakon bín shit'irwots bí ali shirots bowotefetsoshe b́kotiri,
14 Ty med ett enda offer har han för beständigt fullkomnat dem som bliva helgade.
Manb́wotwere S'ayintsmanotsnowere wosh ikatse tuutson dúre dúrosh s'eenwotsi b́woshtsotsnee.
15 Härom vittnar jämväl den helige Ande för oss. Ty sedan Herren hade sagt:
S'ayin shayironwere keewan jango noosh gawitwe, shin shinonowere,
16 »Detta är det förbund som jag skall sluta med dem i kommande dagar», säger han: »Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan, och i deras sinnen skall jag skriva dem»;
«Aawu manotsiyere il Bonton t taaret taaro haniye etfe doonzoni, T nemone it nibots beezitwe, bo tookotsowere guut'etuwe.»
17 och vidare: »Deras synder och deras orättfärdiga gärningar skall jag aldrig mer komma ihåg.»
Manats dabtnwere «Bo fints gond finonat morron haniyere hakon gawratse» etfe.
18 Men där förlåtelse för dessa är given, där behöves icke mer något offer för synd.
Mansha morr jamo oorowe etehakon morr s'ayintsosh t'intset wosho haniyere okoon t'intso geyiratse.
19 Eftersom vi nu, mina bröder, hava en fast tillförsikt att få gå in i det allraheligaste i och genom Jesu blod,
Eshnee, ti eshwotso! Iyesus s'atsatse tuutsona jamoniyere bogts S'ayints Ik' moots kindosh nonfaliyt agito daatsdek'rone,
20 i det att han åt oss har invigt en ny och levande väg ditin genom förlåten -- det är genom sitt kött --
Nokinditwere b́ magarajiyon, etonwere b́ meetsatse tuutson noosh b́ k'eshts handronat kashomaants jiishts weerone.
21 och eftersom vi hava en stor överstepräst över Guds hus,
Ik'i mootse al detsts kahni eeno detsfone.
22 så låtom oss med uppriktiga hjärtan gå fram i full trosvisshet, bestänkta till våra hjärtan och därigenom renade från ett ont samvete, och till kroppen tvagna med rent vatten.
Mansh eshe nogitso gond gawoniyere b́ s'ayinetwok'o nonibats fakde'er, no atsonowere s'ayin aatson mashde'er, nib s'ayinonat arik wotts imnetiyo deshde'er Ik'ok t'iinone.
23 Låtom oss oryggligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har givit oss löftet, han är trofast.
Jangiyets keewo noosh imtso amanek b́ wottsotse jangat nokeewirwo jangiyetsatse hake baka noerawon kup'shde deshde'one.
24 Och låtom oss akta på varandra för att uppliva varandra till kärlek och goda gärningar;
Shunoonat sheeng keewon k'ande'er nobetwok'o iko ikosh gawiwe,
25 låtom oss icke övergiva vår församlingsgemenskap, såsom somliga hava för sed, utan må vi förmana varandra -- detta så mycket mer som I sen huru »dagen» nalkas.
jam aawo gonkeyaar no atsatsewo kup'shwoone bako, ik ikwots bok'alfok'o nokakwewo k'azk'ayonee, ikinwor, doonzo weyi aawo b́ karntsok'o gawde'e iki bogshde'er k'aluworee.
26 Ty om vi med berått mod synda, sedan vi hava undfått kunskapen om sanningen, så återstår icke mer något offer för våra synder,
Ariko dan nodek'iyakon danfetsr morro nofiniyal haniyere okoon morrosh t'iinet wosho b́jamon aaliye.
27 utan allenast en förskräcklig väntan på dom och glöden av en eld som skall förtära motståndarna.
And ooritwonmó shinomaantsi wotitwo shatits angshonat k'efirwotsi mitsit shatits taawoniye.
28 Den som föraktar Moses' lag, han skall »efter två eller tre vittnens utsago» dödas utan barmhärtighet;
Muse gedts nemó titsetwats, git ash wee keez ashuwots bíats bogawitka wotiyal maac' k'ewalo b́k'iritwok'o wotowe.
29 huru mycket svårare straff tron I icke då att den skall anses värd, som förtrampar Guds Son och aktar förbundets blod för orent -- det i vilket han har blivit helgad -- och som smädar nådens Ande!
Eshe, Ik'o naayi gac'tso, bín b́s'ayints taaron waats s'atso k'awntsalk woshtso, s'aati shayiro c'ashtso, aawk'o bog fayeek'úna bísh wotiti arefa itsha?
30 Vi veta ju vem han är som sade: »Min är hämnden; jag skall vedergälla det», och åter: »Herren skall döma sitt folk.»
«Weer weersho tikee, taaye wotit k'awntso dashetwe» ettso koni b́wottsok'o danfone, mank'o, «Doonzo bí ashuwotsats angshitwe».
31 Det är förskräckligt att falla i den levande Gudens händer.
Beyat beyiru Ik'o kishats diho ayide'er shatitkee.
32 Men kommen ihåg den förgångna tiden, då I, sedan ljuset hade kommit till eder, ståndaktigt uthärdaden mången lidandets kamp
Shááno itsh b́shaniyakon ay gondo bek'aat bojangosh it k'amts manotsi bali aawwotsi gawwore.
33 och dels själva genom smälek och misshandling bleven gjorda till ett skådespel för världen, dels leden med andra som fingo genomgå sådant.
K'atsoor ash shinatse c'asheertee, gondonowere bek'rte, k'atsoorowere man naari gondbek'o boats b́bodts ashuwotsnton tooh itwottsotse gondo bek'rte.
34 Ty I haven delat de fångnas lidanden och med glädje underkastat eder att bliva berövade edra ägodelar. I vissten nämligen att I haven en egendom som är bättre och bliver beståndande.
It tipetswotssh maac'o k'ewerte, k'antsonat uni aawosh beet gaalo itdetstsok'o itdantsosh it detstso itatse dek'eworowere k'amdek'at man genee'uwon dek'rtee.
35 Så kasten nu icke bort eder frimodighet, som ju har med sig stor lön.
Eshe een shilmatiyo bín itdaatsitwo bíyats it amantsman juuk'ayere.
36 I behöven nämligen ståndaktighet för att kunna göra Guds vilja och få vad utlovat är.
Ik'i ettso s'eentsr Ik'o itsh imosh b́ taarts keewo daatsosh k'amar kordek'o itsh geyife.
37 Ty »ännu en helt liten tid, så kommer den som skall komma, och han skall icke dröja;
Mansh eshe, hank'o ett guut'ere, «Weetuman muk' gizewoniyere okoon weetwe, ja'aratse,
38 och min rättfärdige skall leva av tro. Men om någon drager sig undan, så finner min själ icke behag i honom».
Tik wottso kááw ashonmó amanon kasho daatsituwe, Shuutso maants bí aaniyalmó taa bíatse tuutson, Geneeúweratse.»
39 Dock, vi höra icke till dem som draga sig undan, sig själva till fördärv; vi höra till dem som tro och så vinna sina själar.
Noomó amanar kash datsituwots jirwots noona bako shuuts aanar t'afitwots jirwots noonaliye.
