Haggai 2

1 Detta skedde på tjugufjärde dagen i sjätte månaden av konung Darejaves' andra regeringsår.

‌ʻI hono fitu ʻoe māhina, ʻi he ʻaho ʻe uofulu ma taha ʻoe māhina, naʻe hoko ai ʻae folofola ʻa Sihova ki he palōfita ko Hakeai, ʻo pehē,

2 I sjunde månaden, på tjuguförsta dagen i månaden, kom HERRENS ord genom profeten Haggai han sade:

“Ke ke lea ni kia Selupepeli ko e foha ʻo Sialiteli, ko e pule ʻo Siuta, pea kia Siosiua ko e foha ʻo Sosataki, ko e taulaʻeiki lahi, pea ki he toenga ʻoe kakai, ʻo pehē,

3 Säg till Serubbabel, Sealtiels son Juda ståthållare, och till översteprästen Josua, Josadaks son, och till kvarlevan av folket:

‘Ko hai ʻoku toe ʻiate kimoutolu, ʻaia naʻe mamata ki he fale ni, ʻi hono ʻuluaki nāunau? Pea ʻoku fēfē ʻa hoʻomou mamata ki ai ni? ʻIkai ʻoku hangē ko e meʻa noa pe ia ʻi homou mata ʻi he fakatatau ki ai?

4 Leva icke ännu bland eder män kvar, som hava sett detta hus i dess forna härlighet? Och hurudant sen I det nu vara? Är det icke såsom intet i edra ögon?

Ka ke mālohi ni, ʻE Selupepeli,’ ʻoku pehē ʻe Sihova; ‘pea ke mālohi, ʻE Siosiua, ko e foha ʻo Sosataki, ko e taulaʻeiki lahi; pea ke mou mālohi, ʻae kakai kotoa pē ʻoe fonua, pea ngāue,’ ʻoku pehē ʻe Sihova; ‘He ʻoku ou ʻiate kimoutolu,’ ʻoku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau;

5 Men var likväl nu frimodig, du Serubbabel, säger HERREN; och var frimodig, du överstepräst Josua, Josadaks son; och varen frimodiga och arbeten, alla I som hören till folket i landet, säger HERREN; ty jag är med eder, säger HERREN Sebaot.

‌ʻO hangē ko e folofola ʻaia naʻaku fefuakavaʻaki mo kimoutolu ʻi hoʻomou haʻu mei ʻIsipite, ko ia ʻe nofo ai ʻa hoku Laumālie ʻiate kimoutolu: ‘ʻOua te mou manavahē.’

6 Det förbund som jag slöt med eder, när I drogen ut ur Egypten, vill jag låta stå fast, och min Ande skall förbliva ibland eder; frukten icke.

He ʻoku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau; ‘Ka ko e toe taha, ʻoku toetoe siʻi, pea te u lulululu ʻae ngaahi langi, mo māmani, mo e tahi, mo e fonua mōmoa;

7 Ty så säger HERREN Sebaot: Ännu en gång, inom en liten tid, skall jag komma himmelen och jorden, havet och det torra att bäva;

Pea te u luluʻi ʻae ngaahi puleʻanga kotoa pē, pea ʻe hāʻele mai ʻae Holi ʻoe ngaahi puleʻanga kotoa pē: pea te u fakafonu ʻae fale ni ʻi he nāunau,’ ʻoku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau.

8 och alla hednafolk skall jag komma att bäva, och så skola dyrbara håvor från alla hednafolk föras hit; och jag skall fylla detta hus med härlighet, säger HERREN Sebaot.

‌ʻOku ʻaʻaku ʻae siliva, ʻoku ʻaʻaku mo e koula, ʻoku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau.

9 Ty mitt är silvret, och mitt är guldet, säger HERREN Sebaot.

‘ʻE lahi hake ʻae nāunau ʻoe fale kimui ni ʻi he ʻuluaki fale,’ ʻoku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau: ‘pea te u foaki ʻae melino ki he potu ni,’ ʻoku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau.”

10 Den tillkommande härligheten hos detta hus skall bliva större än dess forna var, säger HERREN Sebaot; och på denna plats skall jag låta friden råda, säger HERREN Sebaot.

“ʻI hono uofulu ma fā ʻoe ʻaho ʻi hono hiva ʻoe māhina, ʻi hono ua ʻoe taʻu ʻo Talaiasi, naʻe hoko ai ʻae folofola ʻa Sihova ia Hakeai ko e palōfita, ʻo pehē,

11 På tjugufjärde dagen i nionde månaden av Darejaves' andra regeringsår kom HERRENS ord till profeten Haggai; han sade:

“ʻOku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau, Fehuʻi ni ki he kau taulaʻeiki ʻi he fono, ʻo pehē,

12 Så säger HERREN Sebaot: Fråga prästerna om lag och säg:

‘Kapau ʻoku ʻave ʻe ha taha ha konga feilaulau māʻoniʻoni ʻi hono kapaʻi kofu, pea ʻoku ala ʻa hono kapa ki he mā, pe ki he peke, pe ki he uaine, pe ki he lolo, pe ki ha meʻakai, ʻe māʻoniʻoni ia?’” Pea naʻe tali ʻe he kau taulaʻeiki, ʻo pehē, “ʻIkai.”

13 »Om någon bär heligt kött i fliken av sin mantel och så med fliken kommer vid något bakat eller kokt, eller vid vin eller olja, eller vid något annat som man förtär, månne detta därigenom bliver heligt?» Prästerna svarade och sade: »Nej.»

Pea naʻe toki pehē ʻe Hakeai, “Ka ala ʻe ha taha ʻoku taʻemaʻa ʻi ha pekia, ki ha taha ʻi he ngaahi meʻa ni, ʻe taʻemaʻa ia?” Pea naʻe tali ʻe he kau taulaʻeiki, ʻo pehē, “ʻE taʻemaʻa ia.”

14 Åter frågade Haggai: »Om den som har blivit orenad genom en död kommer vid något av allt detta, månne det då bliver orenat?» Prästerna svarade och sade: »Ja.»

Pea naʻe toki lea ʻa Hakeai, ʻo pehē, “‘ʻOku pehē ʻae kakai ni, pea ʻoku pehē mo e puleʻanga ni ʻi hoku ʻao, ʻoku pehē ʻe Sihova; pea ʻoku pehē ʻae ngaahi ngāue kotoa pē ʻa honau nima, pea ʻoku taʻemaʻa mo ia ʻaia ʻoku nau feilaulau ʻaki ʻi hena.

15 Då tog Haggai till orda och sade: »Så är det med detta folk och så är det med detta släkte inför mig, säger HERREN, och så är det med allt deras händers verk: vad de där offra, det är orent.

Pea ko eni, ʻOku ou kole ke mou fakakaukau mei he ʻaho ni ʻo fai atu, ʻi he teʻeki ke fokotuʻu ha maka ki ha maka ʻi he falelotu lahi ʻo Sihova:

16 Och given nu akt på huru det hittills har varit, före denna dag, och under tiden innan man ännu hade begynt lägga sten på sten till HERRENS tempel

Talu ʻa e [ngaahi ʻaho ]ko ia, ʻi he ʻalu ha taha ki ha fokotuʻunga ʻoe [puha fua ]ʻe uofulu, naʻe ai ʻae hongofulu pe: ʻi he ʻalu ha taha ki he tataʻoʻanga ke ne fakatafe mei he tataʻoʻanga ki he [ngaahi ipu ]ʻe nimangofulu, naʻe ai ʻae uofulu pe.

17 huru härförinnan, om någon kom till en sädesskyl som skulle giva tjugu mått, den gav allenast tio, och huru, om någon kom till vinpressen för att ösa upp femtio kärl, den gav allenast tjugu.

Naʻaku taaʻi ʻaki ʻakimoutolu ʻae fakamae, pea mo e tuʻungafulufulua, pea mo e ʻuha maka ʻi he ngaahi ngāue kotoa pē ʻa homou nima; ka naʻe ʻikai te mou tafoki kiate au,’ ʻoku pehē ʻe Sihova.

18 Vid allt edra händers arbete slog jag eder säd med sot och rost och hagel, och likväl vänden I eder icke till mig, säger HERREN.

‘Fakakaukau ni mei he ʻaho ni ʻo fai atu, mei hono uofulu ma fā ʻoe ʻaho ʻi hono hiva ʻoe māhina, ʻio, mei he ʻaho naʻe ai ʻae tuʻunga ʻoe falelotu lahi ʻo Sihova, fakakaukau ki ai.

19 Given alltså akt på huru det hittills har varit, före denna dag; ja, given akt på huru det har varit före tjugufjärde dagen i nionde månaden, denna dag då grunden har blivit lagd till HERRENS tempel.

‌ʻOku kei ʻi he feleoko ʻae tenga? ʻIo, ʻoku teʻeki ai ke tupu ʻae fua ʻoe vaine mo e ʻakau ko e fiki, mo e pomikanite, mo e ʻakau ko e ʻolive: te u tāpuakiʻi ʻakimoutolu mei he ʻaho ni.’”

20 Finnes någon säd ännu i kornboden? Nej; och varken vinträdet eller fikonträdet eller granatträdet eller olivträdet har ännu burit någon frukt. Men från denna dag skall jag giva välsignelse.»

Pea naʻe toe hoko ʻae folofola ʻa Sihova kia Hakeai, ʻi he ʻaho ʻe uofulu ma fā ʻoe māhina, ʻo pehē,

21 Och HERRENS ord kom för andra gången till Haggai, på tjugufjärde dagen i samma månad; han sade:

“Fakahā kia Selupepeli, ko e pule ʻo Siuta,” ʻo pehē, ‘Te u luluʻi ʻae ngaahi langi mo māmani;

22 Säg till Serubbabel, Juda ståthållare: Jag skall komma himmelen och jorden att bäva;

Pea te u fulihi ʻae nofoʻa fakaʻeiʻeiki ʻae ngaahi puleʻanga; pea te u maumauʻi ʻae mālohi ʻae ngaahi puleʻanga hiteni; pea te u fulihi ʻae ngaahi meʻa teka, mo kinautolu ʻoku heka ai; pea ʻe hinga ki lalo ʻae fanga hoosi mo honau kau tangata heka, taki taha ʻi he heletā ʻa hono tokoua.

23 jag skall omstörta konungatroner och göra hednarikenas makt till intet; jag skall omstörta vagnarna med sina kämpar, och hästarna skola stupa med sina ryttare. Den ene skall falla för den andres svärd. På den tiden, säger HERREN Sebaot, skall jag taga dig, min tjänare Serubbabel, Sealtiels son, säger HERREN, och skall akta dig såsom min signetring; ty dig har jag utvalt, säger HERREN Sebaot.

‌ʻOku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau, ʻI he ʻaho ko ia, te u ʻave koe, ʻE Selupepeli, ko ʻeku tamaioʻeiki, ko e foha ʻo Sialiteli,’ ʻoku pehē ʻe Sihova, ‘pea te u ngaohi koe ke hangē ko e fakaʻilonga: he kuo u fili koe,’ ʻoku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau.”