1 Mosebok 1
1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.
Muⱪǝddǝmdǝ Huda asmanlar bilǝn zeminni yaratti.
2 Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet.
U qaƣda yǝr bolsa xǝkilsiz wǝ ⱪupⱪuruⱪ ⱨalǝttǝ boldi; ⱪarangƣuluⱪ qongⱪur sularning yüzini ⱪaplidi; Hudaning Roⱨi qongⱪur sular üstidǝ lǝrzan pǝrwaz ⱪilatti.
3 Och Gud sade: »Varde ljus»; och det vart ljus.
Huda: «Yoruⱪluⱪ bolsun!» dewidi, yoruⱪluⱪ pǝyda boldi.
4 Och Gud såg att ljuset var gott; och Gud skilde ljuset från mörkret.
Huda yoruⱪluⱪning yahxi ikǝnlikini kɵrdi; Huda yoruⱪluⱪ bilǝn ⱪarangƣuluⱪni ayridi.
5 Och Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det vart afton, och det vart morgon, den första dagen.
Huda yoruⱪluⱪni «kündüz», ⱪarangƣuluⱪni «keqǝ» dǝp atidi. Xu tǝriⱪidǝ kǝq bilǝn sǝⱨǝr ɵtti, bu tunji kün boldi.
6 Och Gud sade: »Varde mitt i vattnet ett fäste som skiljer vatten från vatten.»
Andin Huda: — Sularning ariliⱪida bir boxluⱪ bolsun wǝ sular [yuⱪiri-tɵwǝn] ikkigǝ ayrilip tursun, dedi.
7 Och Gud gjorde fästet, och skilde vattnet under fästet från vattnet ovan fästet; och det skedde så.
Xuning bilǝn Huda bir boxluⱪ ⱨasil ⱪilip, sularni boxluⱪning astiƣa wǝ boxluⱪning üstigǝ ayriwǝtti; ix ǝnǝ xundaⱪ boldi.
8 Och Gud kallade fästet himmel. Och det vart afton, och det vart morgon, den andra dagen.
Huda bu boxluⱪni «asman» dǝp atidi. Xu tǝriⱪidǝ kǝq bilǝn sǝⱨǝr ɵtti, bu ikkinqi kün boldi.
9 Och Gud sade: »Samle sig det vatten som är under himmelen till en särskild plats, så att det torra bliver synligt.» Och det skedde så.
Andin Huda: «Asmanning astidiki sular bir yǝrgǝ yiƣilsun, ⱪuruⱪ tupraⱪ kɵrünsun!» dewidi, dǝl xundaⱪ boldi.
10 Och Gud kallade det torra jord, och vattensamlingen kallade han hav. Och Gud såg att det var gott.
Huda ⱪuruⱪ tupraⱪni «yǝr», yiƣilƣan sularni bolsa «dengizlar» dǝp atidi. Huda bularning yahxi bolƣanliⱪini kɵrdi.
11 Och Gud sade: »Frambringe jorden grönska, fröbärande örter och fruktträd, som efter sina arter bära frukt, vari de hava sitt frö, på jorden.» Och det skedde så;
Andin Huda yǝnǝ: «Yǝr ⱨǝrhil ɵsümlüklǝrni, uruⱪluⱪ otyaxlarni, mewǝ beridiƣan dǝrǝhlǝrni türliri boyiqǝ ɵzidǝ ündürsun! Mewilǝrning iqidǝ uruⱪliri bolsun!» dewidi, dǝl xundaⱪ boldi;
12 jorden frambragte grönska, fröbärande örter, efter deras arter, och träd som efter sina arter buro frukt, vari de hade sitt frö. Och Gud såg att det var gott.
yǝrdiki ɵsümlüklǝrni, yǝni uruⱪ qiⱪidiƣan otyaxlarni ɵz türliri boyiqǝ, mewǝ beridiƣan, yǝni mewilirining iqidǝ uruⱪliri bolƣan dǝrǝhlǝrni ɵz türliri boyiqǝ ündürdi. Huda bularning yahxi bolƣanliⱪini kɵrdi.
13 Och det vart afton, och det vart morgon, den tredje dagen.
Xu tǝriⱪidǝ kǝq bilǝn sǝⱨǝr ɵtti, bu üqinqi kün boldi.
14 Och Gud sade: »Varde på himmelens fäste ljus som skilja dagen från natten, och vare de till tecken och till att utmärka särskilda tider, dagar och år,
Huda yǝnǝ: «Kündüz bilǝn keqini ayrip berix üqün asmanlarda yoruⱪluⱪ jisimlar bolsun. Ular künlǝr, pǝsillar wǝ yillarni ayrip turuxⱪa bǝlgǝ bolsun;
15 och vare de på himmelens fäste till ljus som lysa över jorden.» Och det skedde så;
ular asmanlarda turup nur qiⱪarƣuqi bolup, yǝr yüzigǝ yoruⱪluⱪ bǝrsun!» dewidi, dǝl xundaⱪ boldi.
16 Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att råda över dagen, och det mindre ljuset till att råda över natten, så ock stjärnorna.
Huda ikki qong nur qiⱪarƣuqi jisimni yaratti; qong nur qiⱪarƣuqini kündüzni baxⱪuridiƣan, kiqik nur qiⱪarƣuqni keqini baxⱪuridiƣan ⱪildi. Ⱨǝmdǝ yǝnǝ yultuzlarnimu yaratti.
17 Och Gud satte dem på himmelens fäste till att lysa över jorden,
Huda bularni yǝrgǝ yoruⱪluⱪ berip, kündüz bilǝn keqini baxⱪurup, yoruⱪluⱪ bilǝn ⱪarangƣuluⱪni ayrisun dǝp asmanlarning gümbizigǝ orunlaxturdi. Huda buning yahxi bolƣanliⱪini kɵrdi.
18 och till att råda över dagen och över natten, och till att skilja ljuset från mörkret. Och Gud såg att det var gott.
19 Och det vart afton, och det vart morgon, den fjärde dagen.
Xu tǝriⱪidǝ kǝq bilǝn sǝⱨǝr ɵtti, bu tɵtinqi kün boldi.
20 Och Gud sade: »Frambringe vattnet ett vimmel av levande varelser; flyge ock fåglar över jorden under himmelens fäste.»
Huda yǝnǝ: «Sularda miƣ-miƣ janiwarlar bolsun, uqar-ⱪanatlar yǝrning üstidǝ, asman boxluⱪida uqsun» dedi.
21 Och Gud skapade de stora havsdjuren och hela det stim av levande varelser, som vattnet vimlar av, efter deras arter, så ock alla bevingade fåglar, efter deras arter. Och Gud såg att det var gott.
Xundaⱪ ⱪilip Huda sudiki qong-qong mǝhluⱪlarni, xundaⱪla sularda miƣ-miƣ janiwarlarni ɵz türliri boyiqǝ wǝ ⱨǝrhil uqar-ⱪanatlarni ɵz türliri boyiqǝ yaratti. Huda buning yahxi bolƣanliⱪini kɵrdi.
22 Och Gud välsignade dem och sade: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen vattnet i haven; föröke sig ock fåglarna på jorden.»
Huda bu janliⱪlarƣa bǝht-bǝrikǝt ata ⱪilip: «Nǝsillinip, kɵpiyip, dengiz sulirini toldurunglar, uqar-ⱪanatlarmu yǝr yüzidǝ awusun» dedi.
23 Och det vart afton, och det vart morgon, den femte dagen.
Xu tǝriⱪidǝ kǝq bilǝn sǝⱨǝr ɵtti, bu bǝxinqi kün boldi.
24 Och Gud sade: »Frambringe jorden levande varelser, efter deras arter, boskapsdjur och kräldjur och vilda djur, efter deras arter.» Och det skedde så;
Huda yǝnǝ: «Yǝr janiwarlarni ɵz türliri boyiqǝ qiⱪarsun — mal-qarwilarni, ɵmüligüqi janiwarlarni wǝ yawayi ⱨaywanlarni ɵz türliri boyiqǝ apiridǝ ⱪilsun» — dewidi, dǝl xundaⱪ boldi.
25 Gud gjorde de vilda djuren, efter deras arter, och boskapsdjuren, efter deras arter, och alla kräldjur på marken, efter deras arter. Och Gud såg att det var gott.
Xundaⱪ ⱪilip Huda yǝrdiki yawayi ⱨaywanlarni ɵz türliri boyiqǝ, mal-qarwilarni ɵz türliri boyiqǝ wǝ yǝr yüzidǝ ɵmüligüqi barliⱪ janiwarlarni ɵz türliri boyiqǝ yaratti. Huda buning yahxi bolƣanliⱪini kɵrdi.
26 Och Gud sade: »Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika; och må de råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som röra sig på jorden.»
Andin Huda: «Ɵz sürǝt-obrazimizda, Bizgǝ ohxaydiƣan ⱪilip insanni yaritayli. Ular dengizdiki beliⱪlarƣa, asmandiki uqar-ⱪanatlarƣa, barliⱪ mal-qarwilarƣa, pütkül yǝr yüzigǝ wǝ yǝr yüzidiki barliⱪ ɵmiligüqi janiwarlarƣa igidarqiliⱪ ⱪilsun» dedi.
27 Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.
Xundaⱪ ⱪilip, Huda insanni Ɵz sürǝt-obrazida yaratti; Uni Ɵzining süritidǝ yaratti; Ularni ǝrkǝk-qixi ⱪilip yaratti.
28 Och Gud välsignade dem; Gud sade till dem: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.»
Huda ularƣa bǝht-bǝrikǝt ata ⱪilip: «Silǝr nǝsillinip, kɵpiyip, yǝr yüzini toldurup boysundurunglar; dengizdiki beliⱪlar, asmandiki uqar-ⱪanatlarƣa, xuningdǝk yǝr yüzidǝ yüridiƣan ⱨǝrbir ⱨaywanlarƣa igidarqiliⱪ ⱪilinglar» dedi.
29 Och Gud sade: »Se, jag giver eder alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med fröbärande trädfrukt; detta skolen I hava till föda.
Andin Huda yǝnǝ: «Mana, Mǝn pütkül yǝr yüzidiki uruⱪluⱪ otyaxlar bilǝn uruⱪluⱪ mewǝ beridiƣan ⱨǝrbir dǝrǝhlǝrni silǝrgǝ ozuⱪluⱪ bolsun dǝp bǝrdim;
30 Men åt alla djur på jorden och åt alla fåglar under himmelen och åt allt som krälar på jorden, vad som i sig har en levande själ, åt dessa giver jag alla gröna örter till föda.» Och det skedde så.
xundaⱪla yǝrdiki barliⱪ janiwarlar bilǝn asmandiki barliⱪ uqar-ⱪanatlar wǝ yǝr yüzidǝ barliⱪ ɵmiligüqilǝrgǝ, yǝni barliⱪ jan-janiwarlarƣa ozuⱪluⱪ bolsun dǝp barliⱪ gül-giyaⱨlarni bǝrdim» dewidi, dǝl xundaⱪ boldi.
31 Och Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det vart afton, och det vart morgon, den sjätte dagen.
Huda yaratⱪanlirining ⱨǝmmisigǝ sǝpselip ⱪaridi, wǝ mana bularning ⱨǝmmisi naⱨayiti yahxi bolƣanidi. Xu tǝriⱪidǝ kǝq bilǝn sǝⱨǝr ɵtti, bu altinqi kün boldi.
