1 Mosebok 48
1 En tid härefter blev det sagt till Josef: »Din fader är nu sjuk.» Då tog han med sig sina båda söner, Manasse och Efraim.
Atue nasetto maw oh pacoengah, Nam pa loe ngannat, tiah Joseph khaeah thuih pae o; to pongah a caa Manasseh hoi Ephraim to kawk moe, a caeh haih.
2 Och man berättade för Jakob och sade: »Din son Josef har nu kommit till dig.» Då tog Israel styrka till sig och satte sig upp i sängen.
Jakob khaeah, Na capa Joseph nang khaeah angzoh, tiah thuih pae o; to naah Israel loe tha pathok moe, a iih haih ahmuen ah anghnut.
3 Och Jakob sade till Josef: »Gud den Allsmäktige uppenbarade sig för mig i Lus i Kanaans land och välsignade mig
Jakob mah Joseph khaeah, Kanaan prae Luz vangpui ah Thacak Sithaw kai khaeah angphong moe, tahamhoihaih ang paek,
4 och sade till mig: 'Se, jag skall göra dig fruktsam och föröka dig och låta skaror av folk komma av dig, och skall giva åt din säd efter dig detta land till evärdlig besittning.'
anih mah kai khaeah, Khenah, athaih kang thaisak moe, kang pungsak han, kami pop parai acaeng ah kang sak moe, angzo han koi na caanawk khaeah, hae prae hae dungzan ah toep hanah kang paek han, tiah ang naa.
5 Dina båda söner, som äro födda åt dig i Egyptens land, innan jag kom hit till dig i Egypten, de skola nu vara mina: Efraim och Manasse skola vara mina, likasom Ruben och Simeon.
Kai haeah kang zo ai naah Izip prae ah na sak ih na caa Manasseh hoi Ephraim loe ka caa ah ni om hoi tih; Reuben hoi Simeon baktih toengah, nihnik loe ka caa ah om hoi tih.
6 Men de barn som du har fött efter dem skola vara dina; de skola bära sina bröders namn i dessas arvedel.
To pacoengah na sak ih na caa loe nangmah ih hmuen ah om tih, a toep o han koi qawknawk loe angmah ih nawkamya ahmin hoiah nawnto kroek o hmaek tih.
7 Se, när jag kom från Paddan, dog Rakel ifrån mig i Kanaans land, under resan, då det ännu var ett stycke väg fram till Efrat; och jag begrov henne där vid vägen till Efrat.» Stället heter nu Bet-Lehem.
Padan hoiah kang zoh, Kanaan prae thungah ka caeh li moe, Ephrath vangpui to phak tom naah, nam no Rachel loe ka taengah duek; to pongah anih to Bethlehem, tiah thuih ih, Ephrath caehhaih loklam ah ka phum sut, tiah a naa.
8 Då nu Israel fick se Josefs söner, sade han: »Vilka äro dessa?»
Israel mah, Joseph ih caanawk hnuk naah, Mi hnik aa? tiah a naa.
9 Josef svarade sin fader: »Det är mina söner, som Gud har givit mig här.» Då sade han: »För dem hit till mig, på det att jag må välsigna dem.»
Joseph mah ampa khaeah, Sithaw mah hae prae ah ang paek ih ka caa hnik ni, tiah a naa. Israel mah, tahamhoihaih paek hanah, ka taengah angzo haih ah, tiah a naa.
10 Och Israels ögon voro skumma av ålder, så att han icke kunde se. Så förde han dem då fram till honom, och han kysste dem och tog dem i famn.
Israel loe mitong boeh pongah a mik tha om ai boeh, to pongah kho hnu thai ai boeh; Joseph mah a caa hnik to anih khaeah caeh haih, ampa mah nihnik to mok moe, takop.
11 Och Israel sade till Josef: »Jag hade icke tänkt att jag skulle få se ditt ansikte, men nu har Gud låtit mig se till och med avkomlingar av dig.»
Israel mah Joseph khaeah, Na mikhmai hnuk han ka poek ai boeh, khenah, Sithaw mah vaihi na caa hnik to ang hnuksak boeh, tiah a naa.
12 Och Josef förde dem bort ifrån hans knän och föll ned till jorden på sitt ansikte.
Joseph mah a caa hnik to ampa ih khokhu salakah suek moe, long ah lu takhumsak.
13 Sedan tog Josef dem båda vid handen, Efraim i sin högra hand, till vänster framför Israel, och Manasse i sin vänstra hand, till höger framför Israel, och förde dem så fram till honom.
Joseph mah nihnik to lak moe, Ephraim to a bantang ban hoi patawnh pacoengah, ampa ih bangqoi bangah a suek, Manasseh to a banqoi ban hoiah patawnh moe, ampa ih bantang bangah a suek.
14 Men Israel räckte ut sin högra hand och lade den på Efraims huvud, fastän han var den yngre, och sin vänstra hand på Manasses huvud; han lade alltså sina händer korsvis, ty Manasse var den förstfödde.
Manasseh loe calu ah oh, toe Israel mah palunghahaih hoiah a ban to payuengh moe, a bantang ban to Ephraim ih lu ah koeng pacoengah, a banqoi ban to Manaaseh ih lu ah a koeng.
15 Och han välsignade Josef och sade: »Den Gud inför vilken mina fäder, Abraham och Isak, hava vandrat, den Gud som har varit min herde från min födelse ända till denna dag,
Joseph to tahamhoihaih a paek, Kam pa Abraham hoi Issak mah bok ih Sithaw, ka hing thung vaihni ni khoek to kai khenzawnkung Sithaw,
16 den ängel som har förlossat mig från allt ont, han välsigne dessa barn; och må de uppkallas efter mitt och mina fäders, Abrahams och Isaks, namn, och må de föröka sig och bliva talrika på jorden.»
zit kathok raihaih congca thung hoi kai pahlongkung van kami mah, hae ih nawkta hnik hae tahamhoihaih paek nasoe; nihnik loe kai ih ahmin, kam pa Abraham hoi Issak ih ahmin to phui o nasoe, long ah pop parai ah pung o nasoe, tiah a naa.
17 Men när Josef såg att hans fader lade sin högra hand på Efraims huvud, misshagade detta honom, och han fattade sin faders hand och ville flytta den från Efraims huvud på Manasses huvud.
Ampa mah Ephraim nuiah bantang ban to koeng pae, tiah Joseph mah hnuk naah ampa nuiah palung hoih ai; to pongah Ephraim lu ih ampa ih ban to lak moe, Manasseh ih lu nuiah koeng pae.
18 Och Josef sade till sin fader: »Icke så, min fader; denne är den förstfödde, lägg din högra hand på hans huvud.»
Joseph mah ampa khaeah, Pa, to tih na ai ni; anih loe calu ni, to pongah anih lu nuiah na bantang ban to koeng ah, tiah a naa.
19 Men hans fader ville icke; han sade: »Jag vet det, min son, jag vet det; också av honom skall ett folk komma, också han skall bliva stor; men hans yngre broder skall dock bliva större än han, och hans avkomma skall bliva ett talrikt folk.»
Toe ampa mah angmaak pae; Ka panoek, ka capa, ka panoek; anih doeh kami ah angcoeng ueloe, paroeai len tahang tih; toe amnawk loe anih pongah len kue tih, anih ih caanawk loe pop parai acaeng ah angcoeng tih, tiah a naa.
20 Så välsignade han dem på den dagen och sade: »Med ditt namn skall Israel välsigna, så att man skall säga: Gud göre dig lik Efraim och Manasse.» Så satte han Efraim framför Manasse.
Nang loe Sithaw mah Ephraim hoi Manasseh baktih toengah omsak nasoe, Israel caanawk loe nang rang hoiah tahamhoihaih hnu o tih, tiah to na niah nihcae to tahamhoihaih a paek; to tiah Ephraim to Manasseh hmaa ah suek lat.
21 Och Israel sade till Josef: »Se, jag dör; men Gud skall vara med eder och föra eder tillbaka till edra fäders land.
To pacoengah Israel mah, Joseph khaeah, Kai loe ka duek han boeh; toe Sithaw mah na om haih ueloe, nam panawk ih prae ah na hoi let tih.
22 Och utöver vad jag giver dina bröder giver jag dig en särskild höjdsträcka som jag med mitt svärd och min båge har tagit från amoréerna.» Hebr schekém, vilket ord såsom ort- och personnamn återgives med »Sikem».
Toe sumsen hoi kalii hoiah Amor kaminawk khaeah ka lak ih kahoih prae loe nam yanawk han ih na ai ah, nang han ih ni kang paek, tiah a naa.
