1 Mosebok 42
1 Men när Jakob förnam att säd fanns i Egypten, sade han till sina söner: »Varför stån I så rådlösa?»
Agora Jacob viu que havia grãos no Egito, e Jacob disse a seus filhos: “Por que vocês olham um para o outro?
2 Och han sade vidare: »Se, jag har hört att i Egypten finnes säd; faren ditned och köpen därifrån säd åt oss, för att vi må leva och icke dö.»
Ele disse: “Eis que eu ouvi dizer que há grãos no Egito. Vá até lá, e compre para nós de lá, para que possamos viver, e não morrer”.
3 Då foro tio av Josefs bröder ned för att köpa säd i Egypten.
Os dez irmãos de Joseph desceram para comprar grãos do Egito.
4 Men Benjamin, Josefs broder, blev icke av Jakob sänd åstad med sina bröder, ty han fruktade att någon olycka kunde hända honom.
Mas Jacob não enviou Benjamin, irmão de Joseph, com seus irmãos; pois ele disse: “Para que não lhe aconteça mal”.
5 Så kommo då, bland de andra, också Israels söner för att köpa säd; ty hungersnöd rådde i Kanaans land.
Os filhos de Israel vieram comprar entre aqueles que vieram, pois a fome estava na terra de Canaã.
6 Och Josef var den som hade att befalla i landet; det var han som sålde säd åt allt folket i landet. Då nu Josefs bröder kommo dit, föllo de ned till jorden på sitt ansikte inför honom.
José era o governador sobre a terra. Foi ele quem vendeu para todo o povo da terra. Os irmãos de José vieram, e se curvaram diante dele com o rosto voltado para a terra.
7 När då Josef fick se sina bröder, kände han igen dem; men han ställde sig främmande mot dem och tilltalade dem hårt och frågade dem: »Varifrån kommen I?» De svarade: »Från Kanaans land, för att köpa säd till föda åt oss.»
Joseph viu seus irmãos e os reconheceu, mas agiu como um estranho para eles, e falou grosseiramente com eles. Ele disse a eles: “De onde vocês vieram?”. Eles disseram: “Da terra de Canaã, para comprar comida”.
8 Och fastän Josef kände igen sina bröder, kände de icke igen honom.
Joseph reconheceu seus irmãos, mas eles não o reconheceram.
9 Men Josef tänkte på de drömmar som han hade drömt om dem. Och han sade till dem: »I ären spejare, I haven kommit för att se efter, var landet är utan skydd.»
Joseph lembrou-se dos sonhos que sonhou com eles, e disse-lhes: “Vocês são espiões! Vocês vieram para ver a nudez da terra”.
10 De svarade honom: »Nej, herre, dina tjänare hava kommit för att köpa säd till föda åt sig.
Eles lhe disseram: “Não, meu senhor, mas seus servos vieram para comprar comida.
11 Vi äro alla söner till en och samma man; vi äro redliga män, dina tjänare äro inga spejare.»
Somos todos filhos de um só homem; somos homens honestos. Seus servos não são espiões”.
12 Men han sade till dem: »Jo, I haven kommit för att se efter, var landet är utan skydd.»
Ele lhes disse: “Não, mas vocês vieram para ver a nudez da terra”!
13 De svarade: »Vi, dina tjänare, äro tolv bröder, söner till en och samma man i Kanaans land; men den yngste är nu hemma hos vår fader, och en är icke mer till.»
Eles disseram: “Nós, seus servos, somos doze irmãos, filhos de um só homem na terra de Canaã; e eis que o mais novo está hoje com nosso pai, e um não está mais”.
14 Josef sade till dem: »Det är såsom jag sade eder: I ären spejare.
Joseph disse-lhes: “É como eu lhes disse, dizendo: 'Vocês são espiões'!
15 Och på detta sätt vill jag pröva eder: så sant Farao lever, I skolen icke slippa härifrån, med mindre eder yngste broder kommer hit.
Por isso vocês serão testados. Pela vida do faraó, vocês não sairão daqui, a menos que seu irmão mais novo venha aqui.
16 En av eder må fara och hämta hit eder broder. Men I andra skolen stanna såsom fångar, för att jag så må pröva om I haven talat sanning. Ty om så icke är, då ären I spejare, så sant Farao lever.»
Enviem um de vocês, e deixem-no pegar seu irmão, e ficarão presos, para que suas palavras possam ser testadas, quer haja verdade em vocês, quer pela vida do Faraó, certamente vocês são espiões”.
17 Därefter lät han hålla dem allasammans i fängelse under tre dagar.
Ele os pôs todos juntos sob custódia por três dias.
18 Men på tredje dagen sade Josef till dem: »Om I viljen leva, så gören på detta sätt, ty jag fruktar Gud:
Joseph disse a eles no terceiro dia: “Façam isso, e vivam, pois temo a Deus”.
19 ären I redliga män, så må en av eder, I bröder, stanna såsom fånge i huset där I haven suttit fängslade; men I andra mån fara eder väg, och föra hem med eder den säd som I haven köpt till hjälp mot hungersnöden hemma hos eder.
Se vocês são homens honestos, então deixem um de seus irmãos ser amarrado em sua prisão; mas vocês vão, carreguem grãos para a fome de suas casas.
20 Fören sedan eder yngste broder hit till mig; om så edra ord visa sig vara sanna, skolen I slippa att dö.» Och de måste göra så.
Traga seu irmão mais novo até mim; assim suas palavras serão verificadas, e você não morrerá”. Eles o fizeram.
21 Men de sade till varandra: »Förvisso hava vi dragit skuld över oss genom det som vi gjorde mot vår broder; ty vi sågo hans själs ångest, när han bad oss om misskund, och vi ville dock icke lyssna till honom. Därför hava vi själva kommit i denna ångest.»
Disseram um ao outro: “Certamente somos culpados em relação ao nosso irmão, pois vimos a aflição de sua alma, quando ele nos implorou, e não quisemos escutar. Portanto, esta angústia chegou até nós”.
22 Ruben svarade dem: »Sade jag icke till eder: 'Försynden eder icke på gossen'? Men I lyssnaden icke till mig; se, därför utkräves nu hans blod.»
Reuben respondeu-lhes, dizendo: “Eu não lhes disse, dizendo: 'Não pequem contra a criança', e vocês não quiseram ouvir? Portanto, também, eis que seu sangue é necessário”.
23 Men de visste icke att Josef förstod detta, ty han talade med dem genom tolk.
Eles não sabiam que José os entendia, pois havia um intérprete entre eles.
24 Och han vände sig bort ifrån dem och grät. Sedan vände han sig åter till dem och talade med dem; och han tog Simeon ut ur deras krets och lät fängsla honom inför deras ögon.
Ele se afastou deles, e chorou. Depois voltou para eles, falou com eles, tirou Simeão do meio deles e o amarrou diante dos olhos deles.
25 Och Josef bjöd att man skulle fylla deras säckar med säd, och lägga vars och ens penningar tillbaka i hans säck, och giva dem kost för resan. Och man gjorde så med dem.
Então Joseph deu ordem para encher seus sacos com grãos, e para restaurar o dinheiro de cada homem em seu saco, e para dar-lhes comida para o caminho. Assim foi feito com eles.
26 Och de lastade säden på sina åsnor och foro därifrån.
Eles carregaram seus burros com seus grãos e partiram de lá.
27 Men när vid ett viloställe en av dem öppnade sin säck för att giva foder åt sin åsna, fick han se sina penningar ligga överst i säcken.
Quando um deles abriu seu saco para dar comida ao burro no local de hospedagem, ele viu seu dinheiro. Eis que ele estava na boca de seu saco.
28 Då sade han till sina bröder: »Mina penningar hava blivit lagda hit tillbaka; se, de äro här i min säck.» Då blevo de utom sig av häpnad och sågo förskräckta på varandra och sade: »Vad har Gud gjort mot oss!»
Ele disse a seus irmãos: “Meu dinheiro foi restaurado! Eis que está no meu saco”! Seus corações falharam, e eles se viraram tremendo uns para os outros, dizendo: “O que é isto que Deus nos fez?
29 När de kommo hem till sin fader Jakob i Kanaans land, berättade de för honom allt vad som hade hänt dem och sade:
Eles vieram a Jacó, seu pai, à terra de Canaã, e lhe contaram tudo o que lhes havia acontecido, dizendo:
30 »Mannen som var herre där i landet tilltalade oss hårt och behandlade oss såsom om vi ville bespeja landet.
“O homem, o senhor da terra, falou grosso modo conosco, e nos tomou por espiões do país.
31 Men vi sade till honom: 'Vi äro redliga män och inga spejare;
Nós lhe dissemos: “Somos homens honestos”. Não somos espiões”.
32 vi äro tolv bröder, samma faders söner; en är icke mer till, och den yngste är nu hemma hos vår fader i Kanaans land.'
Somos doze irmãos, filhos de nosso pai; um não é mais, e o mais jovem está hoje com nosso pai na terra de Canaã”.
33 Men mannen som var herre i landet svarade oss: 'Därav skall jag veta att I ären redliga män: lämnen kvar hos mig en av eder, I bröder; tagen så vad I haven köpt till hjälp mot hungersnöden hemma hos eder, och faren eder väg.
O homem, o senhor da terra, nos disse: 'Com isto saberei que vocês são homens honestos: deixem um de seus irmãos comigo, e levem grãos para a fome de suas casas, e sigam seu caminho'.
34 Sedan mån I föra eder yngste broder hit till mig, så kan jag veta att I icke ären spejare, utan redliga män. Då skall jag giva eder broder tillbaka åt eder, och I skolen fritt få draga omkring i landet.
Traga seu irmão mais novo até mim. Então saberei que vocês não são espiões, mas que são homens honestos”. Portanto, eu vos entregarei vosso irmão, e negociareis na terra”.
35 När de sedan tömde sina säckar, fann var och en sin penningpung i sin säck. Och då de och deras fader fingo se penningpungarna, blevo de förskräckta.
Quando esvaziaram seus sacos, eis que o pacote de dinheiro de cada homem estava em seu saco. Quando eles e seu pai viram seus maços de dinheiro, ficaram com medo.
36 Och Jakob, deras fader, sade till dem: »I gören mig barnlös; Josef är borta, Simeon är borta, Benjamin viljen I ock taga ifrån mig; över mig kommer allt detta.»
Jacob, o pai deles, disse a eles: “Vocês me enlutaram de meus filhos! José não é mais, Simeão não é mais, e você quer levar Benjamin embora. Todas estas coisas estão contra mim”.
37 Då svarade Ruben sin fader och sade: »Mina båda söner må du döda, om jag icke för honom åter till dig. Anförtro honom åt mig, jag skall föra honom tillbaka till dig.»
Reuben falou com seu pai, dizendo: “Matem meus dois filhos, se eu não o levar até vocês. Confie-o aos meus cuidados, e eu o trarei até você novamente”.
38 Men han svarade: »Min son får icke fara ditned med eder. Hans broder är ju död, och han är allena kvar; om nu någon olycka hände honom på den resa I viljen företaga, så skullen I bringa mina grå hår med sorg ned i dödsriket.» (Sheol h7585)
Ele disse: “Meu filho não descerá com você, pois seu irmão está morto, e só resta ele”. Se lhe acontecer algum mal pelo caminho em que você for, então derrubará meus cabelos grisalhos com tristeza para o Sheol”. (Sheol h7585)
