1 Mosebok 42
1 Men när Jakob förnam att säd fanns i Egypten, sade han till sina söner: »Varför stån I så rådlösa?»
雅各見埃及有糧，就對兒子們說：「你們為甚麼彼此觀望呢？
2 Och han sade vidare: »Se, jag har hört att i Egypten finnes säd; faren ditned och köpen därifrån säd åt oss, för att vi må leva och icke dö.»
我聽見埃及有糧，你們可以下去，從那裏為我們糴些來，使我們可以存活，不至於死。」
3 Då foro tio av Josefs bröder ned för att köpa säd i Egypten.
於是，約瑟的十個哥哥都下埃及糴糧去了。
4 Men Benjamin, Josefs broder, blev icke av Jakob sänd åstad med sina bröder, ty han fruktade att någon olycka kunde hända honom.
但約瑟的兄弟便雅憫，雅各沒有打發他和哥哥們同去，因為雅各說：「恐怕他遭害。」
5 Så kommo då, bland de andra, också Israels söner för att köpa säd; ty hungersnöd rådde i Kanaans land.
來糴糧的人中有以色列的兒子們，因為迦南地也有饑荒。
6 Och Josef var den som hade att befalla i landet; det var han som sålde säd åt allt folket i landet. Då nu Josefs bröder kommo dit, föllo de ned till jorden på sitt ansikte inför honom.
當時治理埃及地的是約瑟；糶糧給那地眾民的就是他。約瑟的哥哥們來了，臉伏於地，向他下拜。
7 När då Josef fick se sina bröder, kände han igen dem; men han ställde sig främmande mot dem och tilltalade dem hårt och frågade dem: »Varifrån kommen I?» De svarade: »Från Kanaans land, för att köpa säd till föda åt oss.»
約瑟看見他哥哥們，就認得他們，卻裝作生人，向他們說些嚴厲話，問他們說：「你們從哪裏來？」他們說：「我們從迦南地來糴糧。」
8 Och fastän Josef kände igen sina bröder, kände de icke igen honom.
約瑟認得他哥哥們，他們卻不認得他。
9 Men Josef tänkte på de drömmar som han hade drömt om dem. Och han sade till dem: »I ären spejare, I haven kommit för att se efter, var landet är utan skydd.»
約瑟想起從前所做的那兩個夢，就對他們說：「你們是奸細，來窺探這地的虛實。」
10 De svarade honom: »Nej, herre, dina tjänare hava kommit för att köpa säd till föda åt sig.
他們對他說：「我主啊，不是的。僕人們是糴糧來的。
11 Vi äro alla söner till en och samma man; vi äro redliga män, dina tjänare äro inga spejare.»
我們都是一個人的兒子，是誠實人；僕人們並不是奸細。」
12 Men han sade till dem: »Jo, I haven kommit för att se efter, var landet är utan skydd.»
約瑟說：「不然，你們必是窺探這地的虛實來的。」
13 De svarade: »Vi, dina tjänare, äro tolv bröder, söner till en och samma man i Kanaans land; men den yngste är nu hemma hos vår fader, och en är icke mer till.»
他們說：「僕人們本是弟兄十二人，是迦南地一個人的兒子，頂小的現今在我們的父親那裏，有一個沒有了。」
14 Josef sade till dem: »Det är såsom jag sade eder: I ären spejare.
約瑟說：「我才說你們是奸細，這話實在不錯。
15 Och på detta sätt vill jag pröva eder: så sant Farao lever, I skolen icke slippa härifrån, med mindre eder yngste broder kommer hit.
我指着法老的性命起誓，若是你們的小兄弟不到這裏來，你們就不得出這地方，從此就可以把你們證驗出來了。
16 En av eder må fara och hämta hit eder broder. Men I andra skolen stanna såsom fångar, för att jag så må pröva om I haven talat sanning. Ty om så icke är, då ären I spejare, så sant Farao lever.»
須要打發你們中間一個人去，把你們的兄弟帶來。至於你們，都要囚在這裏，好證驗你們的話真不真，若不真，我指着法老的性命起誓，你們一定是奸細。」
17 Därefter lät han hålla dem allasammans i fängelse under tre dagar.
於是約瑟把他們都下在監裏三天。
18 Men på tredje dagen sade Josef till dem: »Om I viljen leva, så gören på detta sätt, ty jag fruktar Gud:
到第三天，約瑟對他們說：「我是敬畏上帝的；你們照我的話行就可以存活。
19 ären I redliga män, så må en av eder, I bröder, stanna såsom fånge i huset där I haven suttit fängslade; men I andra mån fara eder väg, och föra hem med eder den säd som I haven köpt till hjälp mot hungersnöden hemma hos eder.
你們如果是誠實人，可以留你們中間的一個人囚在監裏，但你們可以帶着糧食回去，救你們家裏的饑荒。
20 Fören sedan eder yngste broder hit till mig; om så edra ord visa sig vara sanna, skolen I slippa att dö.» Och de måste göra så.
把你們的小兄弟帶到我這裏來，如此，你們的話便有證據，你們也不至於死。」他們就照樣而行。
21 Men de sade till varandra: »Förvisso hava vi dragit skuld över oss genom det som vi gjorde mot vår broder; ty vi sågo hans själs ångest, när han bad oss om misskund, och vi ville dock icke lyssna till honom. Därför hava vi själva kommit i denna ångest.»
他們彼此說：「我們在兄弟身上實在有罪。他哀求我們的時候，我們見他心裏的愁苦，卻不肯聽，所以這場苦難臨到我們身上。」
22 Ruben svarade dem: »Sade jag icke till eder: 'Försynden eder icke på gossen'? Men I lyssnaden icke till mig; se, därför utkräves nu hans blod.»
呂便說：「我豈不是對你們說過，不可傷害那孩子嗎？只是你們不肯聽，所以流他血的罪向我們追討。」
23 Men de visste icke att Josef förstod detta, ty han talade med dem genom tolk.
他們不知道約瑟聽得出來，因為在他們中間用通事傳話。
24 Och han vände sig bort ifrån dem och grät. Sedan vände han sig åter till dem och talade med dem; och han tog Simeon ut ur deras krets och lät fängsla honom inför deras ögon.
約瑟轉身退去，哭了一場，又回來對他們說話，就從他們中間挑出西緬來，在他們眼前把他捆綁。
25 Och Josef bjöd att man skulle fylla deras säckar med säd, och lägga vars och ens penningar tillbaka i hans säck, och giva dem kost för resan. Och man gjorde så med dem.
約瑟吩咐人把糧食裝滿他們的器具，把各人的銀子歸還在各人的口袋裏，又給他們路上用的食物，人就照他的話辦了。
26 Och de lastade säden på sina åsnor och foro därifrån.
他們就把糧食馱在驢上，離開那裏去了。
27 Men när vid ett viloställe en av dem öppnade sin säck för att giva foder åt sin åsna, fick han se sina penningar ligga överst i säcken.
到了住宿的地方，他們中間有一個人打開口袋，要拿料餵驢，才看見自己的銀子仍在口袋裏，
28 Då sade han till sina bröder: »Mina penningar hava blivit lagda hit tillbaka; se, de äro här i min säck.» Då blevo de utom sig av häpnad och sågo förskräckta på varandra och sade: »Vad har Gud gjort mot oss!»
就對弟兄們說：「我的銀子歸還了，看哪，仍在我口袋裏！」他們就提心吊膽，戰戰兢兢地彼此說：「這是上帝向我們做甚麼呢？」
29 När de kommo hem till sin fader Jakob i Kanaans land, berättade de för honom allt vad som hade hänt dem och sade:
他們來到迦南地、他們的父親雅各那裏，將所遭遇的事都告訴他，說：
30 »Mannen som var herre där i landet tilltalade oss hårt och behandlade oss såsom om vi ville bespeja landet.
「那地的主對我們說嚴厲的話，把我們當作窺探那地的奸細。
31 Men vi sade till honom: 'Vi äro redliga män och inga spejare;
我們對他說：『我們是誠實人，並不是奸細。
32 vi äro tolv bröder, samma faders söner; en är icke mer till, och den yngste är nu hemma hos vår fader i Kanaans land.'
我們本是弟兄十二人，都是一個父親的兒子，有一個沒有了，頂小的如今同我們的父親在迦南地。』
33 Men mannen som var herre i landet svarade oss: 'Därav skall jag veta att I ären redliga män: lämnen kvar hos mig en av eder, I bröder; tagen så vad I haven köpt till hjälp mot hungersnöden hemma hos eder, och faren eder väg.
那地的主對我們說：『若要我知道你們是誠實人，可以留下你們中間的一個人在我這裏，你們可以帶着糧食回去，救你們家裏的饑荒。
34 Sedan mån I föra eder yngste broder hit till mig, så kan jag veta att I icke ären spejare, utan redliga män. Då skall jag giva eder broder tillbaka åt eder, och I skolen fritt få draga omkring i landet.
把你們的小兄弟帶到我這裏來，我便知道你們不是奸細，乃是誠實人。這樣，我就把你們的弟兄交給你們，你們也可以在這地做買賣。』」
35 När de sedan tömde sina säckar, fann var och en sin penningpung i sin säck. Och då de och deras fader fingo se penningpungarna, blevo de förskräckta.
後來他們倒口袋，不料，各人的銀包都在口袋裏；他們和父親看見銀包就都害怕。
36 Och Jakob, deras fader, sade till dem: »I gören mig barnlös; Josef är borta, Simeon är borta, Benjamin viljen I ock taga ifrån mig; över mig kommer allt detta.»
他們的父親雅各對他們說：「你們使我喪失我的兒子：約瑟沒有了，西緬也沒有了，你們又要將便雅憫帶去；這些事都歸到我身上了。」
37 Då svarade Ruben sin fader och sade: »Mina båda söner må du döda, om jag icke för honom åter till dig. Anförtro honom åt mig, jag skall föra honom tillbaka till dig.»
呂便對他父親說：「我若不帶他回來交給你，你可以殺我的兩個兒子。只管把他交在我手裏，我必帶他回來交給你。」
38 Men han svarade: »Min son får icke fara ditned med eder. Hans broder är ju död, och han är allena kvar; om nu någon olycka hände honom på den resa I viljen företaga, så skullen I bringa mina grå hår med sorg ned i dödsriket.» (Sheol h7585)
雅各說：「我的兒子不可與你們一同下去；他哥哥死了，只剩下他，他若在你們所行的路上遭害，那便是你們使我白髮蒼蒼、悲悲慘慘地下陰間去了。」 (Sheol h7585)
