1 Mosebok 42
1 Men när Jakob förnam att säd fanns i Egypten, sade han till sina söner: »Varför stån I så rådlösa?»
Karon nakita ni Jacob nga may trigo sa Egipto, ug nag-ingon siya sa iyang mga anak: Nganong nagatinan-away kamo sa usa ug usa?
2 Och han sade vidare: »Se, jag har hört att i Egypten finnes säd; faren ditned och köpen därifrån säd åt oss, för att vi må leva och icke dö.»
Ug nag-ingon siya: Ania karon, nakadungog ako nga sa Egipto adunay trigo. Lumugsong kamo ngadto, ug pumalit kamo ug makaon didto alang kanato, aron kita mabuhi, ug dili mangamatay.
3 Då foro tio av Josefs bröder ned för att köpa säd i Egypten.
Ug ang napulo ka mga magsoon ni Jose milugsong aron sa pagpalit ug trigo gikan sa Egipto.
4 Men Benjamin, Josefs broder, blev icke av Jakob sänd åstad med sina bröder, ty han fruktade att någon olycka kunde hända honom.
Apan si Benjamin nga igsoon ni Jose wala ipadala ni Jacob uban sa iyang mga igsoon, kay, matud niya, tingali unya may moabut kaniya nga kadautan.
5 Så kommo då, bland de andra, också Israels söner för att köpa säd; ty hungersnöd rådde i Kanaans land.
Ug miadto ang mga anak ni Israel aron sa pagpalit ug trigo sa taliwala niadtong uban nga miadto; kay ang gutom didto sa yuta sa Canaan.
6 Och Josef var den som hade att befalla i landet; det var han som sålde säd åt allt folket i landet. Då nu Josefs bröder kommo dit, föllo de ned till jorden på sitt ansikte inför honom.
Ug si Jose maoy gobernador sa yuta; siya mao ang nagbaligya sa kalan-on sa tanang katawohan sa yuta. Ug ang mga igsoong lalake ni Jose nangabut, ug sa ilang kaugalingon mingyukbo kaniya uban ang ilang mga nawong ngadto sa yuta.
7 När då Josef fick se sina bröder, kände han igen dem; men han ställde sig främmande mot dem och tilltalade dem hårt och frågade dem: »Varifrån kommen I?» De svarade: »Från Kanaans land, för att köpa säd till föda åt oss.»
Ug si Jose nakakita sa iyang mga igsoon, ug siya nakaila kanila; apan siya wala magpaila kanila, ug nagsulti kanila sa mahait, ug nag-ingon kanila: Diin kamo gikan? Sila mingtubag: Gikan sa yuta sa Canaan aron sa pagpalit sa kalan-on.
8 Och fastän Josef kände igen sina bröder, kände de icke igen honom.
Ug si Jose nakaila sa iyang mga igsoon, apan sila wala makaila kaniya.
9 Men Josef tänkte på de drömmar som han hade drömt om dem. Och han sade till dem: »I ären spejare, I haven kommit för att se efter, var landet är utan skydd.»
Ug nahinumdum si Jose sa mga damgo nga iyang gidamgo mahitungod kanila, ug siya miingon kanila: Kamo mga tiktik; mianhi kamo aron sa pagtan-aw nga walay salipud ang yuta.
10 De svarade honom: »Nej, herre, dina tjänare hava kommit för att köpa säd till föda åt sig.
Ug sila mitubag kaniya: Dili intawon, ginoo ko; kondili ang imong mga ulipon mianhi sa pagpalit ug makaon.
11 Vi äro alla söner till en och samma man; vi äro redliga män, dina tjänare äro inga spejare.»
Kaming tanan mga anak nga lalake sa usa ka tawo; kami mga tawo nga matuod: ang imong mga ulipon dili gayud mga tiktik.
12 Men han sade till dem: »Jo, I haven kommit för att se efter, var landet är utan skydd.»
Ug siya miingon kanila: Dili; kondili sa pagtan-aw gayud sa yuta nga walay salipud mianhi kamo.
13 De svarade: »Vi, dina tjänare, äro tolv bröder, söner till en och samma man i Kanaans land; men den yngste är nu hemma hos vår fader, och en är icke mer till.»
Ug sila mitubag: Kami nga imong mga ulipon napulo ug duha kami nga mga magsoon, mga anak nga lalake sa usa ka tawo sa Canaan; ug, ania karon, ang kamanghuran niining adlawa atua kauban sa among amahan ug ang usa wala na.
14 Josef sade till dem: »Det är såsom jag sade eder: I ären spejare.
Ug si Jose miingon kanila: Mao kana nga giingon ko kamo, sa pag-ingon: Mga tiktik kamo.
15 Och på detta sätt vill jag pröva eder: så sant Farao lever, I skolen icke slippa härifrån, med mindre eder yngste broder kommer hit.
Tungod niini pagasusihon kamo: Tungod sa kinabuhi ni Faraon, dili kamo makapahawa dinhi, gawas kong mahaanhi dinhi ang inyong kamanghuran nga lalake.
16 En av eder må fara och hämta hit eder broder. Men I andra skolen stanna såsom fångar, för att jag så må pröva om I haven talat sanning. Ty om så icke är, då ären I spejare, så sant Farao lever.»
Sugoa ang usa kaninyo, ug ipakuha ang inyong igsoon nga lalake; ug pabilin kamo nga mga binilanggo, aron ang inyong mga pulong mapamatud-an, kong adunay kamatuoran kaninyo; kay kong dili, tungod sa kinabuhi ni Faraon kamo mga tiktik gayud.
17 Därefter lät han hålla dem allasammans i fängelse under tre dagar.
Ug sila gitipon niya nga binantayan sulod sa totolo ka adlaw.
18 Men på tredje dagen sade Josef till dem: »Om I viljen leva, så gören på detta sätt, ty jag fruktar Gud:
Ug sa ikatolo ka adlaw si Jose miingon kanila: Buhaton ninyo kini, ug mabuhi kamo: kay ako mahadlok sa Dios.
19 ären I redliga män, så må en av eder, I bröder, stanna såsom fånge i huset där I haven suttit fängslade; men I andra mån fara eder väg, och föra hem med eder den säd som I haven köpt till hjälp mot hungersnöden hemma hos eder.
Kong kamo mga tawo nga matuod, pasagdi ninyo nga ang usa sa inyong mga igsoon magapabilin nga binantayan sa balay nga gibilanggoan kaninyo; apan panlakaw kamo, ug dad-on ninyo ang trigo nga alang sa gutom sa inyong mga panimalay.
20 Fören sedan eder yngste broder hit till mig; om så edra ord visa sig vara sanna, skolen I slippa att dö.» Och de måste göra så.
Ug dad-on ninyo dinhi kanako ang inyong igsoon nga lalake nga kamanghuran; sa ingon niana, pagapamatud-an ang inyong mga pulong, ug dili kamo mangamatay. Ug gibuhat nila ang ingon.
21 Men de sade till varandra: »Förvisso hava vi dragit skuld över oss genom det som vi gjorde mot vår broder; ty vi sågo hans själs ångest, när han bad oss om misskund, och vi ville dock icke lyssna till honom. Därför hava vi själva kommit i denna ångest.»
Ug nanag-ingon sila ang usa sa usa: Matuod gayud nga kita nakasala batok sa atong igsoon nga lalake, nga niana hingkit-an ta ang kalisdanan sa iyang kalag sa pagpangaliyupo niya kanato, ug wala ta pagpatalinghugi siya tungod niana miabut sa ibabaw kanato kini nga kalisdanan.
22 Ruben svarade dem: »Sade jag icke till eder: 'Försynden eder icke på gossen'? Men I lyssnaden icke till mig; se, därför utkräves nu hans blod.»
Ug si Ruben mitubag kanila nga nagaingon: Wala ba ako magsulti kaninyo sa pag-ingon: Ayaw kamo pagpakasala batok sa bata ug kamo wala gayud magpatalinghug? Busa usab, ania karon, ang iyang dugo ginakinahanglan.
23 Men de visste icke att Josef förstod detta, ty han talade med dem genom tolk.
Ug sila wala manghibalo nga si Jose nakasabut kanila kay dihay maghuhubad sa taliwala nila.
24 Och han vände sig bort ifrån dem och grät. Sedan vände han sig åter till dem och talade med dem; och han tog Simeon ut ur deras krets och lät fängsla honom inför deras ögon.
Ug siya mibulag kanila ug mihilak; sa tapus niini, siya mibalik kanila, ug siya misulti kanila, ug iyang gikuha si Simeon, ug iyang gigapus siya sa atubangan sa ilang mga mata.
25 Och Josef bjöd att man skulle fylla deras säckar med säd, och lägga vars och ens penningar tillbaka i hans säck, och giva dem kost för resan. Och man gjorde så med dem.
Unya si Jose nagsugo nga pun-on nila ang ilang mga sudlanan sa trigo, ug ipauli ang salapi sa tagsatagsa nga igabutang sa iyang baluyot, ug hatagan sila ug balon alang sa ilang panaw: ug mao kini ang gibuhat kanila.
26 Och de lastade säden på sina åsnor och foro därifrån.
Ug ilang gilulan ang ilang trigo sa ilang mga asno, ug nanglakaw sila gikan didto.
27 Men när vid ett viloställe en av dem öppnade sin säck för att giva foder åt sin åsna, fick han se sina penningar ligga överst i säcken.
Ug sa diha nga ang usa kanila miabli sa iyang baluyot aron sa paghatag ug kompay sa iyang asno didto sa abutanan, hingkit-an niya ang iyang salapi nga diha sa baba sa iyang baluyot.
28 Då sade han till sina bröder: »Mina penningar hava blivit lagda hit tillbaka; se, de äro här i min säck.» Då blevo de utom sig av häpnad och sågo förskräckta på varandra och sade: »Vad har Gud gjort mot oss!»
Ug miingon siya sa iyang mga igsoon: Ang salapi ko giuli kanako, ug tan-awa, ania pa sa akong baluyot. Unya nahakugmat ang ilang kasingkasing, ug mingliso sila nga nagakurog ang usa ngadto sa usa kanila, nga nanag-ingon: Unsa ba kini nga gibuhat sa Dios kanato?
29 När de kommo hem till sin fader Jakob i Kanaans land, berättade de för honom allt vad som hade hänt dem och sade:
Ug mingdangat sila kang Jacob nga ilang amahan sa yuta sa Canaan, ug siya gisuginlan nila sa tanan nga nahitabo kanila, nga nagaingon:
30 »Mannen som var herre där i landet tilltalade oss hårt och behandlade oss såsom om vi ville bespeja landet.
Ang tawo, ang ginoo sa yuta, nagsulti kanamo sa mahait gayud, ug kami giisip niya nga mga tiktik niadtong yutaa.
31 Men vi sade till honom: 'Vi äro redliga män och inga spejare;
Ug kami miingon kaniya: Kami mga tawo nga matuod, dili gayud kami mga tiktik:
32 vi äro tolv bröder, samma faders söner; en är icke mer till, och den yngste är nu hemma hos vår fader i Kanaans land.'
Kami napulo ug duha ka mga magsoon nga mga anak nga lalake sa among amahan; ang usa wala na, ug ang kamanghuran atua karong adlawa sa among amahan sa yuta sa Canaan.
33 Men mannen som var herre i landet svarade oss: 'Därav skall jag veta att I ären redliga män: lämnen kvar hos mig en av eder, I bröder; tagen så vad I haven köpt till hjälp mot hungersnöden hemma hos eder, och faren eder väg.
Ug ang tawo, ang ginoo sa yuta miingon kanamo: Niini pagailhon ko kamo nga mga tawo nga matuod: ibilin ninyo kanako ang usa sa inyong mga igsoon, ug dad-a ninyo ang makaon alang sa gutom sa inyong mga panimalay, ug panlakaw kamo.
34 Sedan mån I föra eder yngste broder hit till mig, så kan jag veta att I icke ären spejare, utan redliga män. Då skall jag giva eder broder tillbaka åt eder, och I skolen fritt få draga omkring i landet.
Ug dad-on ninyo nganhi kanako ang inyong igsoon nga kamanghuran, unya masayud ako nga kamo dili mga tiktik, kondili mga tawo nga matuod: sa ingon niini igahatag ko kaninyo ang inyong igsoon, ug magapatigayon kamo sa yuta.
35 När de sedan tömde sina säckar, fann var och en sin penningpung i sin säck. Och då de och deras fader fingo se penningpungarna, blevo de förskräckta.
Ug nahatabo nga sa gihubo nila ang ilang mga baluyot, ania karon, nga sa baluyot sa tagsatagsa didto ang ilang putos sa salapi: ug sa diha nga sila ug ang ilang amahan nakakita sa ilang mga putos sa salapi, nangahadlok sila.
36 Och Jakob, deras fader, sade till dem: »I gören mig barnlös; Josef är borta, Simeon är borta, Benjamin viljen I ock taga ifrån mig; över mig kommer allt detta.»
Unya ang ilang amahan nga si Jacob miingon kanila: Ginakuha ninyo kanako ang akong mga anak: si Jose nawala na, ug si Simeon wala na usab, ug si Benjamin pagadad-on ninyo; batok kanako kining tanan nga mga butanga.
37 Då svarade Ruben sin fader och sade: »Mina båda söner må du döda, om jag icke för honom åter till dig. Anförtro honom åt mig, jag skall föra honom tillbaka till dig.»
Ug si Ruben misulti sa iyang amahan nga nagaingon: Pamatyon mo ang akong duruha ka mga anak nga lalake, kong siya dili ko igabalik kanimo; itugyan mo siya sa akong kamot, ug siya igauli ko kanimo.
38 Men han svarade: »Min son får icke fara ditned med eder. Hans broder är ju död, och han är allena kvar; om nu någon olycka hände honom på den resa I viljen företaga, så skullen I bringa mina grå hår med sorg ned i dödsriket.» (Sheol h7585)
Ug siya miingon: Dili molugsong ang akong anak nga lalake uban kaninyo; kay ang iyang igsoon patay na, ug siya na lamang ang nahabilin: ug kong mahitabo kaniya ang kadaut sa dalan nga inyong pagalaktan, unya igatunod ninyo ako nga ubanon, nga puno sa kasakit ngadto sa lubnganan. (Sheol h7585)
