1 Mosebok 26
1 Men en hungersnöd uppstod i landet, en ny hungersnöd, efter den som hade varit förut, i Abrahams tid. Då begav sig Isak till Abimelek, filistéernas konung, i Gerar.
Tuh oasr pac sie sracl in facl sac sayen sracl se meet in pacl lal Abraham. Ke ma inge Isaac el mukuiyak som nu in acn Gerar, nu yorol Abimelech, tokosra lun mwet Philistia.
2 Och HERREN uppenbarade sig för honom och sade: »Drag icke ned till Egypten; bo kvar i det land som jag skall säga dig.
LEUM GOD El sikyang nu sel Isaac ac fahk nu sel, “Nimet kom som nu Egypt. Mutana in facl se inge, ke acn se nga ac fahk nu sum in muta we.
3 Stanna såsom främling här i landet; jag skall vara med dig och välsigna dig, ty åt dig och din säd skall jag giva alla dessa länder, och skall hålla den ed som jag har svurit din fader Abraham.
Muta inge, ac nga ac fah wi kom ac akinsewowoye kom. Nga ac sot facl se inge nufon nu sum ac nu sin fwilin tulik nutum. Nga ac akpwayeye wulela se nga tuh orala nu sel Abraham, papa tomom.
4 Jag skall göra din säd talrik såsom stjärnorna på himmelen, och jag skall giva åt din säd alla dessa länder; och i din säd skola alla folk på jorden välsigna sig,
Nga ac arulana akpusye fwilin tulik nutum ac elos ac fah oana pusiyen itu inkusrao, ac nga ac sang nu selos facl se inge nufon. Mutunfacl nukewa ac fah siyuk sik nga in akinsewowoyalos oana ke nga akinsewowoye fwil nutum.
5 därför att Abraham har lyssnat till mina ord och hållit vad jag har bjudit honom hålla, mina bud, mina stadgar och mina lagar.»
Nga fah akinsewowoye kom, mweyen Abraham el tuh akosyu ac liyaung ma sap nukewa ac ma oakwuk nukewa su nga sapkin.”
6 Så stannade Isak kvar i Gerar.
Ouinge Isaac el mutana Gerar.
7 Och när männen på orten frågade honom om hans hustru, sade han: »Hon är min syster.» Han fruktade nämligen för att säga att hon var hans hustru, ty han tänkte: »Männen här på orten kunde då dräpa mig för Rebeckas skull, eftersom hon är så fager att skåda.»
Ke mukul in acn we elos tuh siyuk ke mutan kial, el fahk nu selos mu ma loul pa Rebecca. El tiana fahkak lah mutan kial pa el, mweyen el sensen mukul we ac unilya ac eisalla Rebecca, mweyen el arulana oasku.
8 Men när han hade varit där en längre tid, hände sig en gång, då Abimelek, filistéernas konung, blickade ut genom fönstret, att han fick se Isak kärligt skämta med sin hustru Rebecka.
Na ke Isaac el muta we paht kutu, Tokosra Abimelech el ngeti liki winto lal, ac liyalak Isaac ke el sritalel Rebecca.
9 Då kallade Abimelek Isak till sig och sade: »Hon är ju din hustru; huru har du då kunnat säga: 'Hon är min syster'?» Isak svarade honom: »Jag fruktade att jag annars skulle bliva dödad för hennes skull.»
Abimelech el sapla solalma Isaac ac fahk nu sel, “Ma kiom pa mutan sac! Efu ku kom fahk mu ma loum?” Na Isaac el fahk “Nga sensen mu nga ac fin fahk mu ma kiuk pa el, na ac anwuki nga.”
10 Då sade Abimelek: »Vad har du gjort mot oss! Huru lätt kunde det icke hava skett att någon av folket hade lägrat din hustru? Och så hade du dragit skuld över oss.»
Na Abimelech el fahk, “Mea se kom oru nu sesr inge? Sie sin mukul luk inge funu ona yurin mutan kiom an, lukun kom pa pwanma mwatasr.”
11 Sedan bjöd Abimelek allt folket och sade: »Den som kommer vid denne man eller vid hans hustru, han skall straffas med döden.»
Na Abimelech el akesmakye mwet nukewa, “Kutena mwet su oru koluk nu sin mwet se inge, ku mutan kial uh, ac fah anwuki.”
12 Och Isak sådde där i landet och fick det året hundrafalt, ty HERREN välsignade honom.
Isaac el oru ima se lal in facl sac, ac in yac sac el kosrani pacl siofok yohk liki lupan ma el taknelik, mweyen LEUM GOD El akinsewowoyal.
13 Och han blev en mäktig man; hans makt blev större och större, så att han till slut var mycket mäktig.
El kapkapak na in ma nukewa, oru el sie mwet arulana kasrup.
14 Han ägde så många får och fäkreatur och så många tjänare, att filistéerna begynte avundas honom.
Mweyen oasr un kosro puspis natul ke sheep ac cow ac mwet kulansap puspis lal, mwet Philistia elos sokyak sel.
15 Och alla de brunnar som hans faders tjänare hade grävt i hans fader Abrahams tid, dem hade filistéerna kastat igen och fyllt med grus.
Lufin kof nukewa ma mwet kulansap lal Abraham, papa tumal, tuh pukanak ke el srakna moul, mwet Philistia elos nwakla ke fohk.
16 Och Abimelek sade till Isak: »Drag bort ifrån oss; ty du har blivit oss alltför mäktig.»
Na Abimelech el fahk nu sel Isaac, “Fahla liki facl sesr uh. Kom arulana ku liki kut lac.”
17 Då drog Isak bort därifrån och slog upp sitt läger i Gerars dal och bodde där.
Ouinge Isaac el som ac oakiya nien aktuktuk lal Infalfal Gerar, ac muta we.
18 Och Isak lät åter gräva ut de vattenbrunnar som hade blivit grävda i hans fader Abrahams tid, men som filistéerna efter Abrahams död hade kastat igen; och han gav dem åter de namn som hans fader hade givit dem.
El sifilpa pukanak lufin kof ma Abraham, papa tumal, el tuh pukanak in pacl lal, su mwet Philistia elos tuh taunya tukun Abraham el misa. Isaac el sang pacna inen lufin kof inge ke ine ma papa tumal ah tuh sang nu kac.
19 Och Isaks tjänare grävde i dalen och funno där en brunn med rinnande vatten.
Mwet kulansap lal Isaac ah pikin lufin kof se infalfal sac nwe sun unon in kof se.
20 Men herdarna i Gerar begynte tvista med Isaks herdar och sade: »Vattnet är vårt.» Då gav han den brunnen namnet Esek, eftersom de hade kivat med honom.
Mwet liyaung kosro in acn Gerar elos alein nu sin mwet liyaung kosro lal Isaac, ac fahk, “Lufin kof se inge ma lasr.” Ouinge Isaac el sang inen luf sac “Alein.”
21 Därefter grävde de en annan brunn, men om den kommo de ock i tvist; då gav han den namnet Sitna.
Mwet kulansap lal Isaac elos sifilpa pukanak sie lufin kof, ac oasr pac alein kac. Ke ma inge el sang inen luf se inge, “Akwasui.”
22 Sedan begav han sig därifrån till en annan plats och grävde åter en brunn; om den tvistade de icke. Därför gav han denna namnet Rehobot, i det han sade: »Nu har ju HERREN givit oss utrymme, så att vi kunna föröka oss i landet.»
El som liki acn sac ac sifilpa pukanak sie luf uh. Wangin alein nu sel ke luf se inge, ouinge el pangon luf sac, “Sukosok.” Ac el fahk, “Inge LEUM GOD El ase nu sesr sukosok in muta fin acn se inge, ac kut ac fah kapkapak fin acn se inge.”
23 Sedan drog han därifrån upp till Beer-Seba.
Isaac el tuyak ac som nu Beersheba.
24 Och HERREN uppenbarade sig för honom den natten och sade: »Jag är Abrahams, din faders, Gud. Frukta icke, ty jag är med dig, och jag skall välsigna dig och göra din säd talrik, för min tjänare Abrahams skull.»
In fong sac LEUM GOD El sikyang nu sel ac fahk, “Nga God lal Abraham, papa tomom. Nik kom sangeng. Nga ac wi kom ac nga fah akinsewowoye kom ac sot fwilin tulik puspis nutum, ke sripen wuleang luk nu sel Abraham, mwet kulansap luk.”
25 Då byggde han där ett altare och åkallade HERRENS namn och slog där upp sitt tält. Och Isaks tjänare grävde där en brunn.
Isaac el etoak loang se we ac alu nu sin LEUM GOD. Na el tulokunak nien aktuktuk lal we, ac mwet kulansap lal elos sifilpla pukanak lufin kof se.
26 Och Abimelek begav sig till honom från Gerar med Ahussat, sin vän, och Pikol, sin härhövitsman.
Abimelech el tuku Gerar me, usal Ahuzzath mwet kasru fulat lal, ac Phicol leum lun un mwet mweun lal welul, in tuh sonol Isaac.
27 Men Isak sade till dem: »Varför kommen I till mig, I som haten mig och haven drivit mig ifrån eder?»
Ke ma inge Isaac el siyuk, “Efu ku komtal tuku liyeyu? Komtal tuh srungayula ac lisyula liki facl sumtal ah.”
28 De svarade: »Vi hava tydligt sett att HERREN är med dig; därför tänkte vi: 'Låt oss giva varandra en ed, vi och du, så att vi sluta ett förbund med dig,
Abimelech el topuk ac fahk, “Inge kut etu lah LEUM GOD El wi kom, ac kut nunku mu ac wona in oasr sie wulela na ku inmasrlosr. Kut lungse kom in wulela
29 att du icke skall göra oss något ont, likasom vi å vår sida icke hava kommit vid dig, och likasom vi icke hava gjort dig annat än gott och hava låtit dig fara i frid.' Du är nu HERRENS välsignade.»
lah kom ac tia aklokoalokye kut oapana ke kut tuh tiana aklokoalokye kom ah. Kut tuh kulang na nu sum ac supwekomla in misla. Inge kalem na sesr lah LEUM GOD El akinsewowoye kom.”
30 Då gjorde han ett gästabud för dem, och de åto och drucko.
Isaac el akoela kufwa se nu selos, ac elos tukeni mongoi.
31 Bittida följande morgon svuro de varandra eden; sedan lät Isak dem gå, och de foro ifrån honom i frid.
Toangna in lotu tok ah, eltal tukakek ac akkeyala wulela inmasrloltal. Na Isaac el wilkas nu selos, ac elos fahsrelik kawuk na wowo.
32 Samma dag kommo Isaks tjänare och berättade för honom om den brunn som de hade grävt och sade till honom: »Vi hava funnit vatten.»
Ke len sacna mwet kulansap lal Isaac elos tuku ac fahkang nu sel ke lufin kof se ma elos pukanak. Elos fahk, “Kut konauk kof.”
33 Och han kallade den Sibea. Därav heter staden Beer-Seba ännu i dag.
El sang inen lufin kof sac “Wuleang Ku.” Pa ingan sripa se oru pangpang siti sac Beersheba.
34 När Esau var fyrtio år gammal, tog han till hustrur Judit, dotter till hetiten Beeri, och Basemat, dotter till hetiten Elon.
Ke Esau el yac angngaul, el payukyak sin mutan Hit luo: Judith acn natul Beeri, ac Basemath acn natul Elon.
35 Men dessa blevo en hjärtesorg för Isak och Rebecka. Se Välsigna sig i Ordförkl. D. ä. kiv. D. ä. fientlighet. D. ä. utrymme. Se Vän i Ordförkl.
Mutan luo inge arulana aktoasryal Isaac ac Rebecca.
