1 Mosebok 22
1 En tid härefter hände sig att Gud satte Abraham på prov. Han sade till honom: »Abraham!» Han svarade: »Här är jag.»
And it came to pass after these things, that God proved Abraham, and said to him, Abraham. And he said, Here I am.
2 Då sade han: »Tag din son Isak, din ende son, som du har kär, och gå bort till Moria land, och offra honom där såsom brännoffer, på ett berg som jag skall säga dig.»
And he said, Take now thy son, thine only son, whom thou love, even Isaac, and get thee into the land of Moriah. And offer him there for a burnt offering upon one of the mountains which I will tell thee of.
3 Bittida följande morgon lastade Abraham sin åsna och tog med sig två sina tjänare och sin son Isak; och sedan han hade huggit sönder ved till brännoffer, bröt han upp och begav sig på väg till den plats som Gud hade sagt honom.
And Abraham rose early in the morning, and saddled his donkey, and took two of his young men with him, and Isaac his son. And he split the wood for the burnt offering, and rose up, and went to the place of which God had told him.
4 När nu Abraham på tredje dagen lyfte upp sina ögon och fick se platsen på avstånd,
On the third day Abraham lifted up his eyes, and saw the place afar off.
5 sade han till sina tjänare: »Stannen I här med åsnan; jag och gossen vilja gå ditbort. När vi hava tillbett, skola vi komma tillbaka till eder.»
And Abraham said to his young men, Abide ye here with the donkey, and I and the lad will go yonder, and we will worship, and come again to you.
6 Och Abraham tog veden till brännoffret och lade den på sin son Isak, men själv tog han elden och kniven, och de gingo så båda tillsammans.
And Abraham took the wood of the burnt offering, and laid it upon Isaac his son. And he took in his hand the fire and the knife. And they went both of them together.
7 Då talade Isak till sin fader Abraham och sade: »Min fader!» Han svarade: »Vad vill du, min son?» Han sade: »Se, här är elden och veden, men var är fåret till brännoffret?»
And Isaac spoke to Abraham his father, and said, My father. And he said, Here I am, my son. And he said, Behold, the fire and the wood, but where is the lamb for a burnt offering?
8 Abraham svarade: »Gud utser nog åt sig fåret till brännoffret, min son.» Så gingo de båda tillsammans.
And Abraham said, God will provide himself the lamb for a burnt offering, my son. So they went both of them together.
9 När de nu hade kommit till den plats som Gud hade sagt Abraham, byggde han där ett altare och lade veden därpå, sedan band han sin son Isak och lade honom på altaret ovanpå veden.
And they came to the place which God had told him of. And Abraham built the altar there, and laid the wood in order, and bound Isaac his son, and laid him on the altar, upon the wood.
10 Och Abraham räckte ut sin hand och tog kniven för att slakta sin son.
And Abraham stretched forth his hand, and took the knife to slay his son.
11 Då ropade HERRENS ängel till honom från himmelen och sade: »Abraham! Abraham!» Han svarade: »Här är jag.»
And the agent of Jehovah called to him out of heaven, and said, Abraham, Abraham. And he said, Here I am.
12 Då sade han: »Låt icke din hand komma vid gossen, och gör honom intet; ty nu vet jag att du fruktar Gud, nu då du icke har undanhållit mig din ende son.»
And he said, Do not lay thy hand upon the lad, neither do thou anything to him. For now I know that thou fear God, since thou have not withheld thy son, thine only son, from me.
13 När då Abraham lyfte upp sina ögon, fick han bakom sig se en vädur, som hade fastnat med sina horn i ett snår; och Abraham gick dit och tog väduren och offrade den till brännoffer i sin sons ställe.
And Abraham lifted up his eyes, and looked, and, behold, behind him a ram caught in the thicket by his horns. And Abraham went and took the ram, and offered him up for a burnt offering instead of his son.
14 Och Abraham gav den platsen namnet HERREN utser; nu för tiden heter den Berget där HERREN låter se sig.
And Abraham called the name of that place Jehovah-jireh. As it is said to this day, In the mount of Jehovah it shall be provided.
15 Och HERRENS ängel ropade för andra gången till Abraham från himmelen
And the agent of Jehovah called to Abraham a second time out of heaven,
16 och sade: »Jag svär vid mig själv, säger HERREN: Eftersom du har gjort detta och icke undanhållit mig din ende son
and said, By myself I have sworn, says Jehovah, because thou have done this thing, and have not withheld thy son, thine only son,
17 därför skall jag rikligen välsigna dig och göra din säd talrik såsom stjärnorna på himmelen och såsom sanden på havets strand; och din säd skall intaga sina fienders portar.
that in blessing I will bless thee, and in multiplying I will multiply thy seed as the stars of the heavens, and as the sand which is upon the seashore, and thy seed shall possess the gate of his enemies,
18 Och i din säd skola alla folk på jorden välsigna sig, därför att du lyssnade till mina ord.»
and in thy seed shall all the nations of the earth be blessed, because thou have obeyed my voice.
19 Sedan vände Abraham tillbaka till sina tjänare; och de stodo upp och gingo tillsammans till Beer-Seba. Och Abraham bodde i Beer-Seba.
So Abraham returned to his young men. And they rose up and went together to Beersheba. And Abraham dwelt at Beersheba.
20 En tid härefter blev så berättat för Abraham: »Se, Milka har ock fött barn åt din broder Nahor.»
And it came to pass after these things, that it was told Abraham, saying, Behold, Milcah, she also has borne sons to thy brother Nahor:
21 Barnen voro Us, hans förstfödde, och Bus, dennes broder, och Kemuel, Arams fader,
Uz his first born, and Buz his brother, and Kemuel the father of Aram,
22 vidare Kesed, Haso, Pildas, Jidlaf och Betuel.
and Chesed, and Hazo, and Pildash, and Jidlaph, and Bethuel.
23 Men Betuel födde Rebecka. Dessa åtta föddes av Milka åt Nahor, Abrahams broder.
And Bethuel begot Rebekah. These eight Milcah bore to Nahor, Abraham's brother.
24 Och hans bihustru, som hette Reuma, födde ock barn, nämligen Teba, Gaham, Tahas och Maaka. Se Välsigna i Ordförkl.
And his concubine, whose name was Reumah, she also bore Tebah, and Gaham, and Tahash, and Maacah.
