< 1 Mosebok 20 >
1 Och Abraham bröt upp därifrån och drog till Sydlandet; där uppehöll han sig mellan Kades och Sur, och någon tid bodde han i Gerar.
And Abraham journeyed from there toward the land of the South, and dwelt between Kadesh and Shur. And he sojourned in Gerar.
2 Och Abraham sade om sin hustru Sara att hon var hans syster. Då sände Abimelek, konungen i Gerar, och lät hämta Sara till sig.
And Abraham said of Sarah his wife, She is my sister. And Abimelech king of Gerar sent, and took Sarah.
3 Men Gud kom till Abimelek i en dröm om natten och sade till honom: »Se, du måste dö för den kvinnas skull som du har tagit till dig, fastän hon är en annan mans äkta hustru.»
But God came to Abimelech in a dream of the night, and said to him, Behold, thou are but a dead man, because of the woman whom thou have taken, for she is a man's wife.
4 Men Abimelek hade icke kommit vid henne. Och han svarade: »Herre, vill du då dräpa också rättfärdiga människor?
Now Abimelech had not come near her. And he said, Lord, will thou slay even a righteous nation?
5 Sade han icke själv till mig: 'Hon är min syster'? Och likaså sade hon: 'Han är min broder.' I mitt hjärtas oskuld och med rena händer har jag gjort detta.»
Did he not himself say to me, She is my sister? And she, even she herself said, He is my brother. In the integrity of my heart and the innocence of my hands I have done this.
6 Då sade Gud till honom i drömmen: »Ja, jag vet att du har gjort detta i ditt hjärtas oskuld, och jag har själv hindrat dig från att synda mot mig; därför har jag icke tillstatt dig att komma vid henne.
And God said to him in the dream, Yes, I know that in the integrity of thy heart thou have done this. And I also withheld thee from sinning against me. Therefore I did not allow thee to touch her.
7 Men giv nu mannen hans hustru tillbaka; ty han är en profet. Och han må bedja för dig, så att du får leva. Men om du icke giver henne tillbaka, så vet att du skall döden dö, du själv och alla som tillhöra dig.
Now therefore restore the man's wife. For he is a prophet, and he shall pray for thee, and thou shall live. And if thou do not restore her, know thou that thou shall surely die, thou, and all that are thine.
8 Då stod Abimelek upp bittida om morgonen och kallade till sig alla sina tjänare och berättade allt detta för dem; och männen blevo mycket förskräckta.
And Abimelech rose early in the morning, and called all his servants, and told all these things in their ear. And the men were exceedingly afraid.
9 Sedan kallade Abimelek Abraham till sig och sade till honom: »Vad har du gjort mot oss! Vari har jag försyndat mig mot dig, eftersom du har velat komma mig och mitt rike att begå en så stor synd? På otillbörligt sätt har du handlat mot mig.»
Then Abimelech called Abraham, and said to him, What have thou done to us? And in what have I sinned against thee, that thou have brought on me and on my kingdom a great sin? Thou have done deeds to me that ought not to be done.
10 Och Abimelek sade ytterligare till Abraham: »Vad var din mening, när du gjorde detta?»
And Abimelech said to Abraham, What did thou see, that thou have done this thing?
11 Abraham svarade: »Jag tänkte: 'På denna ort fruktar man nog icke Gud; de skola dräpa mig för min hustrus skull.'
And Abraham said, Because I thought, Surely the fear of God is not in this place, and they will kill me because of my wife.
12 Hon är också verkligen min syster, min faders dotter, fastän icke min moders dotter; och så blev hon min hustru.
And moreover she is indeed my sister, the daughter of my father, but not the daughter of my mother, and she became my wife.
13 Men när Gud sände mig ut på vandring bort ifrån min faders hus, sade jag till henne: 'Bevisa mig din kärlek därmed att du säger om mig, varthelst vi komma, att jag är din broder.'»
And it came to pass, when God caused me to wander from my father's house, that I said to her, This is thy kindness which thou shall show to me. At every place where we shall come, say of me, He is my brother.
14 Då tog Abimelek får och fäkreatur, tjänare och tjänarinnor och gav dem åt Abraham. Han gav honom ock hans hustru Sara tillbaka.
And Abimelech took sheep and oxen, and men-servants and women-servants, and gave them to Abraham, and restored to him Sarah his wife.
15 Och Abimelek sade: »Se, mitt land ligger öppet för dig; du må bo var du finner för gott.»
And Abimelech said, Behold, my land is before thee. Dwell where it pleases thee.
16 Och till Sara sade han: »Se, jag giver åt din broder tusen siklar silver; det skall för dig vara en försoningsgåva inför allt ditt folk. Så har du inför alla fått upprättelse.»
And to Sarah he said, Behold, I have given thy brother a thousand pieces of silver. Behold, it is for thee a covering of the eyes to all who are with thee. And in regard to all thou are righted.
17 Och Abraham bad till Gud, och Gud botade Abimelek och hans hustru och hans tjänstekvinnor, så att de åter kunde föda barn.
And Abraham prayed to God, and God healed Abimelech, and his wife, and his maid-servants. And they bore sons.
18 HERREN hade nämligen gjort alla kvinnor i Abimeleks hus ofruktsamma, för Saras, Abrahams hustrus, skull.
For Jehovah had closed up fast all the wombs of the house of Abimelech, because of Sarah, Abraham's wife.