Galaterbrevet 1
1 Paulus, apostel, icke från människor, ej heller genom någon människa, utan genom Jesus Kristus och genom Gud, Fadern, som har uppväckt honom från de döda --
Paul, an apostle—not an apostle from men nor by human agency, but through Jesus Christ and God the Father, who raised him from the dead—
2 jag, jämte alla de bröder som äro här med mig, hälsar församlingarna i Galatien.
and all the brothers with me, to the churches of Galatia:
3 Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och ifrån Herren Jesus Kristus,
Grace to you and peace from God our Father and the Lord Jesus Christ,
4 som har utgivit sig själv för våra synder, för att rädda oss från den nuvarande onda tidsåldern, efter vår Guds och Faders vilja. (aiōn g165)
who gave himself for our sins so that he might deliver us from this present evil age, according to the will of our God and Father, (aiōn g165)
to him be the glory forever and ever. Amen. (aiōn g165)
6 Det förundrar mig att I så hastigt avfallen från honom, som har kallat eder till att vara i Kristi nåd, och vänden eder till ett nytt evangelium.
I am amazed that you are turning away so quickly from him who called you by the grace of Christ. I am amazed that you are turning to a different gospel.
7 Likväl är detta icke något annat »evangelium»; det är allenast så, att några finnas som vålla förvirring bland eder och vilja förvända Kristi evangelium.
This is not to say that there is another gospel, but there are some men who cause you trouble and want to change the gospel of Christ.
8 Men om någon, vore det ock vi själva eller en ängel från himmelen, förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat för eder, så vare han förbannad.
But even if we or an angel from heaven should proclaim to you a gospel other than the one we proclaimed to you, let him be cursed.
9 Ja, såsom vi förut hava sagt, så säger jag nu åter: Om någon förkunnar evangelium för eder i strid mot vad I haven undfått, så vare han förbannad.
As we have said before, so now I say again, “If someone proclaims to you a gospel other than the one you received, let him be cursed.”
10 Är det då människor som jag nu söker vinna för mig, eller är det Gud? Står jag verkligen efter att »vara människor till behag»? Nej, om jag ännu ville vara människor till behag, så vore jag icke en Kristi tjänare.
For am I now seeking the approval of men or God? Am I seeking to please men? If I am still trying to please men, I am not a servant of Christ.
11 Ty det vill jag säga eder, mina bröder, att det evangelium som har blivit förkunnat av mig icke är någon människolära.
For I want you to know, brothers, that the gospel I proclaimed is not man's gospel.
12 Det är ju icke heller av någon människa som jag har undfått det eller blivit undervisad däri, utan genom en uppenbarelse från Jesus Kristus.
I did not receive it from any man, nor was I taught it. Instead, it was by revelation of Jesus Christ to me.
13 I haven ju hört huru det var med mig, medan jag ännu vandrade i judiskt väsende: att jag då övermåttan våldsamt förföljde Guds församling och ville utrota den,
You have heard about my former life in Judaism, how I was persecuting the church of God beyond measure and that I was trying to destroy it.
14 ja, att jag gick längre i judiskt väsende än många av mina samtida landsmän och ännu ivrigare nitälskade för mina fäders stadgar.
I advanced in Judaism beyond many of those who were my own age, from out of my own people. That is how extremely zealous I was for the traditions of my fathers.
15 Men när han, som allt ifrån min moders liv har avskilt mig, och som genom sin nåd har kallat mig,
But when God, who had set me apart from my mother's womb, and who called me through his grace,
16 täcktes i mig uppenbara sin Son, för att jag bland hedningarna skulle förkunna evangelium om honom, då begav jag mig strax åstad; jag rådförde mig icke med någon människa,
was pleased to reveal his Son in me, so that I would proclaim him among the Gentiles, I did not immediately consult with flesh and blood.
17 ej heller for jag upp till Jerusalem, till dem som före mig voro apostlar. I stället for jag bort till Arabien och vände så åter tillbaka till Damaskus.
I did not go up to Jerusalem to those who had become apostles before me. Instead, I went to Arabia and then returned to Damascus.
18 Först sedan, tre år därefter, for jag upp till Jerusalem, för att lära känna Cefas, och jag stannade hos honom femton dagar.
Then after three years I went up to Jerusalem to get to know Cephas and I stayed with him fifteen days.
19 Men av de andra apostlarna såg jag ingen; allenast Jakob, Herrens broder, såg jag.
But I saw none of the other apostles except James, the Lord's brother.
20 Och Gud vet att jag icke ljuger i vad jag här skriver till eder.
In what I write to you, I assure you before God, that I am not lying.
21 Därefter for jag till Syriens och Ciliciens bygder.
Then I went to the regions of Syria and Cilicia.
22 Men för de kristna församlingarna i Judeen var jag personligen okänd.
I was still not personally known to the churches of Judea that are in Christ.
23 De hörde allenast huru man sade: »Han som förut förföljde oss, han förkunnar nu evangelium om den tro som han förr ville utrota.»
They only heard it being said, “The man who once persecuted us is now proclaiming the faith he once tried to destroy.”
24 Och de prisade Gud för min skull.
So they glorified God because of me.
