Galaterbrevet 5

1 För att vi skola vara fria, har Kristus frigjort oss. Stån därför fasta, och låten icke något nytt träldomsok läggas på eder.

τῇ ἐλευθερίᾳ (ᾗ *k*) ἡμᾶς Χριστὸς ἠλευθέρωσεν· στήκετε οὖν καὶ μὴ πάλιν ζυγῷ δουλείας ἐνέχεσθε.

2 Se, jag säger eder, jag Paulus, att om I låten omskära eder, så bliver Kristus eder till intet gagn.

Ἴδε ἐγὼ Παῦλος λέγω ὑμῖν ὅτι ἐὰν περιτέμνησθε, Χριστὸς ὑμᾶς οὐδὲν ὠφελήσει·

3 Och för var och en som låter omskära sig betygar jag nu åter att han är pliktig att fullgöra hela lagen.

μαρτύρομαι δὲ πάλιν παντὶ ἀνθρώπῳ περιτεμνομένῳ ὅτι ὀφειλέτης ἐστὶν ὅλον τὸν νόμον ποιῆσαι.

4 I haven kommit bort ifrån Kristus, I som viljen bliva rättfärdiga i kraft av lagen; I haven fallit ur nåden.

κατηργήθητε ἀπὸ (τοῦ *k*) Χριστοῦ οἵτινες ἐν νόμῳ δικαιοῦσθε, τῆς χάριτος ἐξεπέσατε.

5 Vi vänta nämligen genom ande, av tro, den rättfärdighet som är vårt hopp.

ἡμεῖς γὰρ πνεύματι ἐκ πίστεως ἐλπίδα δικαιοσύνης ἀπεκδεχόμεθα.

6 Ty i Kristus Jesus betyder det intet huruvida någon är omskuren eller oomskuren; allt beror på huruvida han har en tro som är verksam genom kärlek.

ἐν γὰρ Χριστῷ Ἰησοῦ οὔτε περιτομή τι ἰσχύει οὔτε ἀκροβυστία ἀλλὰ πίστις δι᾽ ἀγάπης ἐνεργουμένη.

7 I begynten edert lopp väl. Vem har nu lagt hinder i eder väg, så att I icke mer lyden sanningen?

ἐτρέχετε καλῶς· τίς ὑμᾶς (ἐνέκοψεν *N(k)O*) τῇ ἀληθείᾳ μὴ πείθεσθαι;

8 Till sådant kom ingen maning från honom som har kallat eder.

ἡ πεισμονὴ οὐκ ἐκ τοῦ καλοῦντος ὑμᾶς.

9 Litet surdeg syrar hela degen.

μικρὰ ζύμη ὅλον τὸ φύραμα ζυμοῖ.

10 För min del har jag i Herren den tillförsikten till eder, att I icke häri skolen tänka på annat sätt; men den som vållar förvirring bland eder, han skall bära sin dom, vem han än må vara.

ἐγὼ πέποιθα εἰς ὑμᾶς ἐν κυρίῳ ὅτι οὐδὲν ἄλλο φρονήσετε· ὁ δὲ ταράσσων ὑμᾶς βαστάσει τὸ κρίμα ὅστις (ἐὰν *N(k)O*) ᾖ.

11 Om så vore, mina bröder, att jag själv ännu predikade omskärelse, varför skulle jag då ännu alltjämt lida förföljelse? Då vore ju korsets stötesten röjd ur vägen. --

Ἐγὼ δέ, ἀδελφοί, εἰ περιτομὴν ἔτι κηρύσσω, τί ἔτι διώκομαι; ἄρα κατήργηται τὸ σκάνδαλον τοῦ σταυροῦ.

12 Jag skulle önska att de män som uppvigla eder läte omskära sig ända till avstympning.

ὄφελον καὶ ἀποκόψονται οἱ ἀναστατοῦντες ὑμᾶς.

13 I ären ju kallade till frihet, mina bröder; bruken dock icke friheten så, att köttet får något tillfälle. Fastmer mån I tjäna varandra genom kärleken.

ὑμεῖς γὰρ ἐπ᾽ ἐλευθερίᾳ ἐκλήθητε, ἀδελφοί· μόνον μὴ τὴν ἐλευθερίαν εἰς ἀφορμὴν τῇ σαρκί, ἀλλὰ διὰ τῆς ἀγάπης δουλεύετε ἀλλήλοις.

14 Ty hela lagens uppfyllelse ligger i ett enda budord, nämligen detta: »Du skall älska din nästa såsom dig själv.»

ὁ γὰρ πᾶς νόμος ἐν ἑνὶ λόγῳ (πεπλήρωται, *N(k)O*) ἐν τῷ ἀγαπήσεις τὸν πλησίον σου ὡς (σεαυτόν. *NK(O)*)

15 Men om I bitens inbördes och äten på varandra, så mån I se till, att I icke bliven uppätna av varandra.

εἰ δὲ ἀλλήλους δάκνετε καὶ κατεσθίετε, βλέπετε μὴ ὑπ᾽ ἀλλήλων ἀναλωθῆτε.

16 Vad jag vill säga är detta: Vandren i ande, så skolen I förvisso icke göra vad köttet har begärelse till.

Λέγω δέ, πνεύματι περιπατεῖτε καὶ ἐπιθυμίαν σαρκὸς οὐ μὴ τελέσητε.

17 Ty köttet har begärelse mot Anden, och Anden mot köttet; de två ligga ju i strid med varandra, för att hindra eder att göra vad I viljen.

ἡ γὰρ σὰρξ ἐπιθυμεῖ κατὰ τοῦ πνεύματος τὸ δὲ πνεῦμα κατὰ τῆς σαρκός· ταῦτα (γὰρ *N(k)O*) ἀλλήλοις ἀντίκειται, ἵνα μὴ ἃ (ἐὰν *N(k)O*) θέλητε, ταῦτα ποιῆτε.

18 Men om I drivens av ande, så stån I icke under lagen.

εἰ δὲ πνεύματι ἄγεσθε, οὐκ ἐστὲ ὑπὸ νόμον.

19 Men köttets gärningar äro uppenbara: de äro otukt, orenhet, lösaktighet,

φανερὰ δέ ἐστιν τὰ ἔργα τῆς σαρκὸς ἅτινά ἐστιν (μοιχεία *K*) πορνεία, ἀκαθαρσία, ἀσέλγεια,

20 avgudadyrkan, trolldom, ovänskap, kiv, avund, vrede, genstridighet, tvedräkt, partisöndring,

εἰδωλολατρία, (φαρμακεία, *NK(o)*) ἔχθραι, ἔρις, (ζῆλος, *N(k)O*) θυμοί, ἐριθεῖαι, διχοστασίαι, αἱρέσεις,

21 missunnsamhet, mord, dryckenskap, vilt leverne och annat sådant, varom jag säger eder i förväg, såsom jag redan förut har sagt, att de som göra sådant, de skola icke få Guds rike till arvedel.

φθόνοι, (φόνοι, *KO*) μέθαι, κῶμοι, καὶ τὰ ὅμοια τούτοις· ἃ προλέγω ὑμῖν καθὼς (καὶ *k*) προεῖπον ὅτι οἱ τὰ τοιαῦτα πράσσοντες βασιλείαν θεοῦ οὐ κληρονομήσουσιν.

22 Andens frukt åter är kärlek, glädje, frid, tålamod, mildhet, godhet, trofasthet,

ὁ δὲ καρπὸς τοῦ πνεύματός ἐστιν ἀγάπη, χαρά, εἰρήνη, μακροθυμία, χρηστότης, ἀγαθωσύνη, πίστις,

23 saktmod, återhållsamhet. Mot sådant är icke lagen.

πραΰτης, ἐγκράτεια· κατὰ τῶν τοιούτων οὐκ ἔστιν νόμος.

24 Och de som höra Kristus Jesus till hava korsfäst sitt kött tillika med dess lustar och begärelser.

οἱ δὲ τοῦ Χριστοῦ (Ἰησοῦ *NO*) τὴν σάρκα ἐσταύρωσαν σὺν τοῖς παθήμασιν καὶ ταῖς ἐπιθυμίαις.

25 Om vi nu hava liv genom ande, så låtom oss ock vandra i ande.

εἰ ζῶμεν πνεύματι, πνεύματι καὶ στοιχῶμεν.

26 Låtom oss icke söka fåfänglig ära, i det att vi utmana varandra och avundas varandra.

μὴ γινώμεθα κενόδοξοι, ἀλλήλους προκαλούμενοι, ἀλλήλοις φθονοῦντες.