Galaterbrevet 4
1 Vad jag vill säga är detta: Så länge arvingen är barn, finnes ingen skillnad mellan honom och en träl, fastän han är herre över alla ägodelarna;
Now I say, that the heir, as long as he is a child, differeth in no respect from a bond-servant, though he is lord of all;
2 ty han står under förmyndare och förvaltare, intill den tid som fadern har bestämt.
but is under guardians and stewards, until the time appointed by the father.
3 Sammalunda höllos ock vi, när vi voro barn, i träldom under världens »makter».
So also we, when we were children, were in bondage under the rudiments of the world;
4 Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,
but when the fullness of the time came, God sent forth his Son, born of a woman, born under the Law,
5 för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt.
to redeem those under the Law, that we might be adopted as sons.
6 Och eftersom I nu ären söner, har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: »Abba! Fader!»
And to show that ye are sons, God sent forth the Spirit of his Son into our hearts, crying, Abba, Father!
7 Så är du nu icke mer träl, utan son; och är du son, så är du ock arvinge, insatt därtill av Gud.
So then thou art no longer a bond-servant, but a son; and if a son, then an heir through God.
8 Förut, innan I ännu känden Gud, voren I trälar under gudar som till sitt väsende icke voro gudar.
But at that time, indeed, when ye knew not God, ye were in slavery to those who in their nature are not gods;
9 Men nu, sedan I haven lärt känna Gud och, vad mer är, haven blivit kända av Gud, huru kunnen I nu vända tillbaka till de svaga och arma »makter», under vilka I åter på nytt viljen bliva trälar?
but now, after having known God, or rather having been known by God, how is it that ye are turning back to the weak and beggarly rudiments to which ye wish to be again in bondage?
10 I akten ju på dagar och på månader och på särskilda tider och år. --
Do ye observe days, and months, and times, and years?
11 Jag är bekymrad för eder och fruktar att jag till äventyrs har arbetat förgäves för eder.
I fear for you, lest I may have bestowed upon you labor in vain.
12 Jag beder eder, mina bröder: Bliven såsom jag är, eftersom jag har blivit såsom I voren. I haven icke gjort mig något för när.
Brethren, I beseech you, become as I am, for I also have become as ye are; ye injured me in nothing.
13 I veten ju att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången kom att förkunna evangelium för eder.
Nay, ye know that it was on account of an infirmity of the flesh that I preached the gospel to you the former time,
14 Och fastän mitt kroppsliga tillstånd då väl hade kunnat innebära en frestelse för eder, så sågen I det ändå icke med ringaktning eller leda, utan togen emot mig såsom en Guds ängel, ja, såsom Kristus Jesus själv.
and my trial which was in my flesh ye did not despise nor spurn; but received me as an angel of God, yea, as Christ Jesus.
15 När hör man eder nu prisa eder saliga? Det vittnesbördet kan jag nämligen giva eder, att I då, om så hade varit möjligt, skullen hava rivit ut edra ögon och givit dem åt mig.
How great then was your boasting of happiness! for I bear you witness, that if possible, ye would have plucked out your eyes, and have given them to me.
16 Så har jag då blivit eder ovän därigenom att jag säger eder sanningen!
So then, have I become your enemy because I tell you the truth?
17 Man söker med iver att vinna eder för sig, men icke med en god iver; nej, del vilja avspärra eder från andra, för att I med så mycket större iver skolen hålla eder till dem.
They show a zeal for you, but not in honesty; yea, they wish to exclude you, that ye may be zealous for them.
18 Och det är nu gott att I bliven omfattade med ivrig omsorg, i en god sak, alltid, och icke allenast när jag är tillstädes hos eder,
But it is good to be an object of zeal in what is good always, and not only when I am present with you.
19 I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet, intill dess att Kristus har tagit gestalt i eder.
My children, with whom I am again in travail until Christ be formed in you, —
20 Jag skulle önska att jag just nu vore hos eder och kunde göra min röst rätt bevekande. Ty jag vet mig knappt någon råd med eder.
I could wish indeed to be present with you now, and to change my tone, for I am in perplexity about you.
21 Sägen mig, I som viljen stå under lagen: haven I icke hört vad lagen säger?
Tell me, ye that desire to be under the Law, do ye not hear the Law?
22 Det är ju skrivet att Abraham fick två söner, en med sin tjänstekvinna, och en med sin fria hustru.
For it is written, that Abraham had two sons; the one by the bondwoman, the other by the freewoman.
23 Men tjänstekvinnans son är född efter köttet, då däremot den fria hustruns son är född i kraft av löftet.
But the one by the bondwoman was born after the flesh; while the one by the freewoman was through the promise.
24 Dessa ord hava en djupare mening; ty de båda kvinnorna beteckna två förbund. Av dessa kommer det ena från berget Sina och föder sina barn till träldom, och detta har sin förebild i Agar.
Which things are written allegorically; for these women are two covenants; the one from Mount Sinai, who beareth children into bondage, which is Hagar;
25 Berget Sina kallas nämligen i Arabien för Agar och svarar emot det nuvarande Jerusalem, ty detta lever med sina barn i träldom.
for the word Hagar is Mount Sinai in Arabia; and she corresponds to the Jerusalem now existing, for she is in bondage with her children;
26 Men det Jerusalem som är därovan, det är fritt, och det är vår moder.
but the Jerusalem that is above is free, and she is our mother.
27 Så är ju skrivet: »Jubla, du ofruktsamma, du som icke föder barn; brist ut och ropa, du som icke bliver moder, Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man.»
For it is written: “Rejoice, thou barren that bearest not; break forth and cry, thou that travailest not; for many are the children of the desolate one, rather than of her who hath the husband.”
28 Och I, mina bröder, ären löftets barn, likasom Isak var.
But ye, brethren, as Isaac was, are children of a promise.
29 Men likasom förr i tiden den son som var född efter köttet förföljde den som var född efter Anden, så är det ock nu.
But as at that time he that was born after the flesh persecuted him that was born through the Spirit, so it is now.
30 Dock, vad säger skriften? »Driv ut tjänstekvinnan och hennes son; ty tjänstekvinnans son skall förvisso icke ärva med den fria hustruns son.»
But what saith the scripture? “Cast out the bondwoman and her son; for the son of the bondwoman shall not be heir with the son of the freewoman.”
31 Alltså, mina bröder, vi äro icke barn av en tjänstekvinna, utan av den fria hustrun. Se Makter i Ordförkl.
So then, brethren, we are not children of a bondwoman, but of the freewoman.
