Galaterbrevet 4
1 Vad jag vill säga är detta: Så länge arvingen är barn, finnes ingen skillnad mellan honom och en träl, fastän han är herre över alla ägodelarna;
Then I say, that the heire as long as hee is a childe, differeth nothing from a seruant, though he be Lord of all,
2 ty han står under förmyndare och förvaltare, intill den tid som fadern har bestämt.
But is vnder tutours and gouernours, vntil the time appointed of the Father.
3 Sammalunda höllos ock vi, när vi voro barn, i träldom under världens »makter».
Euen so, we when wee were children, were in bondage vnder the rudiments of the world.
4 Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,
But when the fulnesse of time was come, God sent forth his Sonne made of a woman, and made vnder the Lawe,
5 för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt.
That hee might redeeme them which were vnder the Law, that we might receiue the adoption of the sonnes.
6 Och eftersom I nu ären söner, har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: »Abba! Fader!»
And because ye are sonnes, God hath sent foorth the Spirit of his Sonne into your heartes, which crieth, Abba, Father.
7 Så är du nu icke mer träl, utan son; och är du son, så är du ock arvinge, insatt därtill av Gud.
Wherefore, thou art no more a seruant, but a sonne: now if thou be a sone, thou art also the heire of God through Christ.
8 Förut, innan I ännu känden Gud, voren I trälar under gudar som till sitt väsende icke voro gudar.
But euen then, when ye knewe not God, yee did seruice vnto them, which by nature are not gods:
9 Men nu, sedan I haven lärt känna Gud och, vad mer är, haven blivit kända av Gud, huru kunnen I nu vända tillbaka till de svaga och arma »makter», under vilka I åter på nytt viljen bliva trälar?
But now seeing ye knowe God, yea, rather are knowen of God, howe turne ye againe vnto impotent and beggerly rudiments, whereunto as from the beginning ye wil be in bondage againe?
10 I akten ju på dagar och på månader och på särskilda tider och år. --
Ye obserue dayes, and moneths, and times and yeeres.
11 Jag är bekymrad för eder och fruktar att jag till äventyrs har arbetat förgäves för eder.
I am in feare of you, lest I haue bestowed on you labour in vaine.
12 Jag beder eder, mina bröder: Bliven såsom jag är, eftersom jag har blivit såsom I voren. I haven icke gjort mig något för när.
Be ye as I (for I am euen as you) brethren, I beseech you: ye haue not hurt me at all.
13 I veten ju att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången kom att förkunna evangelium för eder.
And ye know, how through infirmitie of the flesh, I preached ye Gospel vnto you at the first.
14 Och fastän mitt kroppsliga tillstånd då väl hade kunnat innebära en frestelse för eder, så sågen I det ändå icke med ringaktning eller leda, utan togen emot mig såsom en Guds ängel, ja, såsom Kristus Jesus själv.
And the trial of me which was in my flesh, ye despised not, neither abhorred: but ye receiued me as an Angel of God, yea, as Christ Iesus.
15 När hör man eder nu prisa eder saliga? Det vittnesbördet kan jag nämligen giva eder, att I då, om så hade varit möjligt, skullen hava rivit ut edra ögon och givit dem åt mig.
What was then your felicitie? for I beare you recorde, that if it had bene possible, ye would haue plucked out your owne eyes, and haue giuen them vnto me.
16 Så har jag då blivit eder ovän därigenom att jag säger eder sanningen!
Am I therefore become your enemie, because I tell you the trueth?
17 Man söker med iver att vinna eder för sig, men icke med en god iver; nej, del vilja avspärra eder från andra, för att I med så mycket större iver skolen hålla eder till dem.
They are ielous ouer you amisse: yea, they woulde exclude you, that ye shoulde altogether loue them.
18 Och det är nu gott att I bliven omfattade med ivrig omsorg, i en god sak, alltid, och icke allenast när jag är tillstädes hos eder,
But it is a good thing to loue earnestly alwayes in a good thing, and not onely when I am present with you,
19 I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet, intill dess att Kristus har tagit gestalt i eder.
My litle children, of whome I trauaile in birth againe, vntill Christ be formed in you.
20 Jag skulle önska att jag just nu vore hos eder och kunde göra min röst rätt bevekande. Ty jag vet mig knappt någon råd med eder.
And I would I were with you nowe, that I might change my voyce: for I am in doubt of you.
21 Sägen mig, I som viljen stå under lagen: haven I icke hört vad lagen säger?
Tell me, ye that will be vnder the Law, doe ye not heare the Lawe?
22 Det är ju skrivet att Abraham fick två söner, en med sin tjänstekvinna, och en med sin fria hustru.
For it is written, that Abraham had two sonnes, one by a seruant, and one by a free woman.
23 Men tjänstekvinnans son är född efter köttet, då däremot den fria hustruns son är född i kraft av löftet.
But he which was of the seruant, was borne after the flesh: and he which was of the free woman, was borne by promise.
24 Dessa ord hava en djupare mening; ty de båda kvinnorna beteckna två förbund. Av dessa kommer det ena från berget Sina och föder sina barn till träldom, och detta har sin förebild i Agar.
By the which things another thing is meant: for these mothers are the two testaments, the one which is Agar of mount Sina, which gendreth vnto bondage.
25 Berget Sina kallas nämligen i Arabien för Agar och svarar emot det nuvarande Jerusalem, ty detta lever med sina barn i träldom.
(For Agar or Sina is a mountaine in Arabia, and it answereth to Hierusalem which nowe is) and she is in bondage with her children.
26 Men det Jerusalem som är därovan, det är fritt, och det är vår moder.
But Hierusalem, which is aboue, is free: which is the mother of vs all.
27 Så är ju skrivet: »Jubla, du ofruktsamma, du som icke föder barn; brist ut och ropa, du som icke bliver moder, Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man.»
For it is written, Reioyce thou barren that bearest no children: breake forth, and cry, thou that trauailest not: for the desolate hath many moe children, then she which hath an husband.
28 Och I, mina bröder, ären löftets barn, likasom Isak var.
Therefore, brethren, wee are after the maner of Isaac, children of the promise.
29 Men likasom förr i tiden den son som var född efter köttet förföljde den som var född efter Anden, så är det ock nu.
But as then hee that was borne after the flesh, persecuted him that was borne after the Spirit, euen so it is nowe.
30 Dock, vad säger skriften? »Driv ut tjänstekvinnan och hennes son; ty tjänstekvinnans son skall förvisso icke ärva med den fria hustruns son.»
But what sayth the Scripture? Put out the seruant and her sonne: for the sonne of the seruant shall not be heire with the sonne of the free woman.
31 Alltså, mina bröder, vi äro icke barn av en tjänstekvinna, utan av den fria hustrun. Se Makter i Ordförkl.
Then brethren, we are not children of the seruant, but of the free woman.
