Galaterbrevet 3

1 I oförståndige galater! Vem har så dårat eder, I som dock haven fått Jesus Kristus målad för edra ögon såsom korsfäst?

Ой ви безумні Галати! хто вас очарував, щоб ви не корились правді, (ви) котрим перед очима наперед був прописаний Христос, рознятий між вами?

2 Allenast det vill jag att I skolen svara mig på: Kom det sig av laggärningar att I undfingen Anden, eller kom det sig därav att I lyssnaden i tro?

Про одно се хочу довідатись од вас: Чи дїлами закону прийняли ви Духа, чи, слухаючи, проповіддю віри?

3 Ären I så oförståndiga? I, som haven begynt i Anden, viljen I nu sluta i köttet?

Чи такі ви незмислі, що почавши духом, звершуєте тепер тїлом?

4 Haven I då upplevat så mycket förgäves -- om det nu verkligen har varit förgäves?

Марно стільки ви терпіли? Коли б тільки марно!

5 Alltså, att han som förlänade eder Anden och utförde kraftgärningar bland eder gjorde detta, kom det sig av laggärningar eller därav att I lyssnaden i tro,

Хто подає вам Духа і робить чудеса між вами, чи дїлами закону, чи проповіддю віри?

6 i enlighet med det ordet: »Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet»?

Яко ж Авраам вірував у Бога, і полїчено йому за праведність.

7 Så mån I nu veta att de som låta det bero på tro, de äro Abrahams barn.

Знайте ж, що хто од віри, ті сини Авраамові.

8 Och eftersom skriften förutsåg att det var av tro som hedningarna skulle bliva rättfärdiggjorda av Gud, så gav den i förväg åt Abraham detta glada budskap: »I dig skola alla folk varda välsignade.»

І писаннє знаючи наперед, що Бог вірою оправдує поган, благовістило Авраамові: що в тобі благословлять ся всї народи.

9 Alltså bliva de som låta det bero på tro välsignade tillika med Abraham, honom som trodde.

Тимже хто од віри, ті благословенні із вірним Авраамом.

10 Ty alla de som låta det bero på laggärningar, de äro under förbannelse. Det är nämligen skrivet: »Förbannad vare var och en som icke förbliver vid allt som är skrivet i lagens bok, och icke gör därefter.»

Которі ж од дїл закону, ті під клятьбою; писано бо: Проклят, хто не встоїть у всьому написаному в книзї закону, щоб робити те.

11 Och att ingen i kraft av lag bliver rättfärdig inför Gud, det är uppenbart, eftersom det heter: »Den rättfärdige skall leva av tro.»

А що нїхто законом не оправдуєть ся перед Богом, се явно, бо праведний вірою жив буде.

12 Men i lagen beror det icke på tro; tvärtom heter det: »Den som gör efter dessa stadgar skall leva genom dem.»

Закон же не од віри, та которий чоловік робити ме те, жити ме в тому.

13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse för vår skull. Det är ju skrivet: »Förbannad är var och en som är upphängd på trä.»

Христос викупив нас од клятьби закону, ставшись за нас клятьбою, (писано бо: Проклят всяк, хто висить на дереві, )

14 Vi friköptes, för att den välsignelse som hade givits åt Abraham skulle i Jesus Kristus komma också hedningarna till del, så att vi genom tron skulle undfå den utlovade Anden.

щоб на поган благословеннє Авраамове прийшло в Христї Ісусї, щоб обітуваннє Духа прийняли ми через віру.

15 Mina bröder, jag vill taga ett exempel från vad som gäller bland människor. Icke ens när fråga är om en människas testamentsförordnande, kan någon upphäva det eller lägga något därtill, sedan det en gång har vunnit gällande kraft.

Браттє, по чоловічи глаголю; одначе чоловічого закону ствердженого нїхто не відкидав, анї додає до него.

16 Nu gåvos löftena åt Abraham, så ock åt hans »säd». Det heter icke: »och åt dem som komma av din säd», såsom när det talas om många; utan det heter, såsom när det talas om en enda: »och åt din säd», vilken är Kristus.

Авраамові ж виречені обітування і насїнню його. Не сказано: І насінням, яко про многі, а яко про одно: І насїнню твоєму, що єсть Христос.

17 Vad jag alltså vill säga är detta: Ett förordnande som Gud redan hade givit gällande kraft kan icke genom en lag, som utgavs fyra hundra trettio år därefter, hava blivit ogiltigt, så att löftet därmed har gjorts om intet.

Оце ж глаголю, що завіту перше ствердженого від Бога про Христа, закон, що постав чотириста й трийцять лїт потім, не нехтує, так щоб обернути в ніщо обітуваннє.

18 Om det nämligen vore på grund av lag som arvet skulle undfås, så vore det icke på grund av löfte. Men åt Abraham har Gud skänkt det genom ett löfte.

Бо коли від закону наслїддє, то вже не від обітування; Аврааму ж обітуваннєм дарував Бог.

19 Vartill tjänade då lagen? Jo, på det att överträdelserna skulle komma i dagen, blev den efteråt given, för att gälla till dess att »säden» skulle komma, han åt vilken löftet hade blivit givet; och den utgavs genom änglar och överlämnades i en medlares hand.

Що ж тодї закон? Задля переступів додано його, доки прийде насїннє, котрому обітувано; (і був він) уряджений через ангелів рукою посередника.

20 Men den som är medlare är icke medlare för allenast en enda. Men Gud är en.

Посередник же не єсть (посередник) одного, а Бог один.

21 Är då lagen emot Guds löften? Bort det! Om en lag hade blivit given, som kunde göra levande, då skulle rättfärdigheten verkligen komma av lagen.

То хиба закон проти обітувань Божих? Нехай не буде! Бо коли б дано закон, що міг би оживляти, то справдї від закону була б праведність.

22 Men nu har skriften inneslutit alltsammans under synd, för att det som var utlovat skulle, av tro på Jesus Kristus, komma dem till del som tro.

Нї, зачинило писаннє усе під гріхом, щоб обітуваннє од віри Ісус-Христової дане було віруючим.

23 Men förrän tron kom, voro vi inneslutna under lagen och höllos i förvar under den, i förbidan på den tro som en gång skulle uppenbaras.

Перше ж приходу віри, під законом стережено нас зачинених на віру, що мала відкритись.

24 Så har lagen blivit vår uppfostrare till Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro.

Тим же закон був нам учителем (щоб привести нас) до Христа, щоб вірою нам справдитись.

25 Men sedan tron har kommit, stå vi icke mer under uppfostrare.

Як же прийшла віра, то вже ми не під учителем.

26 Alla ären I Guds barn genom tron, i Kristus Jesus;

Усї бо ви сини Божі вірою в Ісуса Христа.

27 ty I alla, som haven blivit döpta till Kristus, haven iklätt eder Kristus.

Скільки бо вас у Христа хрестилось, у Христа одягли ся.

28 Här är icke jude eller grek, här är icke träl eller fri, här är icke man och kvinna: alla ären I ett i Kristus Jesus.

Нема Жидовина, нї Грека; нема невільника, нї вільного; нема муже-ського полу, нї женського: усї бо ви одно, в Христї Ісусї.

29 Hören I nu Kristus till, så ären I därmed ock Abrahams säd, arvingar enligt löftet.

Коди ж ви Христові, то ви насїннє Авраамове, і по обітованню наслїдники.