Galaterbrevet 2

1 Efter fjorton års förlopp for jag sedan åter upp till Jerusalem, åtföljd av Barnabas; jag tog då också Titus med mig.

Tamane oydu laythafe guye qassekka Yerusalame keezadis. He wode Barnabasara days Titossaka tanara ekka badis.

2 Men det var på grund av en uppenbarelse som jag for dit. Och för bröderna där framlade jag det evangelium som jag predikar bland hedningarna; särskilt framlade jag det för de män som stodo högst i anseende -- detta av oro för att mitt strävande nu vore förgäves eller förut hade varit det.

Tas qoncida giish he badis. Amanonta dereza gidon ta sabakiiza mishiracho qaalaka istas yotadis. Shin ta kasse mella woxxiidakone gane qassekka sinthafe coo mela woxonta mala hirgada wanatizaytas duma erisadis.

3 Men icke ens Titus, min följeslagare, som var grek, blev nödgad att låta omskära sig.

Haray atosin tanara diza Titosay izi girike asa shin wolliqara iza qaxxara qaxaretibeyna.

4 Det var nämligen så, att några falska bröder hade kommit att upptagas i församlingen, dit de hade smugit sig in för att bespeja vår frihet, den som vi hava i Kristus Jesus, varefter de ville trälbinda oss.

Haysi ha yozi dendiday isi isi wordo amanizayti nuni Yesussa Kiristossan demida goqatetha yuuy yuuy pacci beyanasne nuna ayletethan gelithanas lodara nuko salli gellida gishasa.

5 Dock gåvo vi icke ens ett ögonblick vika för dem genom en sådan underkastelse; ty vi ville att evangelii sanning skulle bliva bevarad hos eder.

Hayta ha asatasi nuni isitoka hafeti beyko. Hesikka inte wongile tumatethan eqi danamala gidiko.

6 Och vad angår dem som ansågos något vara -- hurudana de nu voro, det kommer icke mig vid; Gud har icke anseende till personen -- så sökte icke dessa män, de som stodo högst i anseende, att pålägga mig några nya förpliktelser.

Wana milatiza asati tas aykokka milatetena Xoossi asa ayfeso beydi mado ootherena. Heyti he asati ta kiitiza yotas tas ooykoka gujji beytena.

7 Tvärtom; de sågo att jag hade blivit betrodd med att förkunna evangelium för de oomskurna, likasom Petrus hade fått de omskurna på sin del --

Gido attiin Phexirosay Ayhudatas mishiracho qaala sabakanas hadara ekiidaysa mala taka qaxaretontaytas mishiracho qaala sabakanas hardara ekidaysa istti erida.

8 ty densamme som hade stått Petrus bi vid hans apostlaverksamhet bland de omskurna, han hade ock stått mig bi bland hedningarna --

Phixirosa Ayhudistas Haware gidi oothana mala oothida Xoossi taka amanonta deretas Haware gida oothana mala taas imides.

9 och när de nu förnummo vilken nåd som hade blivit mig given, räckte de mig och Barnabas handen till samarbete, både Jakob och Cefas och Johannes, de män som räknades för själva stödjepelarna; vi skulle verka bland hedningarna, och de bland de omskurna.

Wana tusamala gidida Phesxirosane Yansaykka tas imetida Xoossa imo akekidi tasne ista qasse Ayhudatas qasla yotanas qaala gagidos.

10 Allenast skulle vi tänka på de fattiga; och just detta har jag också vinnlagt mig om att göra.

Isti nus hadara giday manqotas qofa nu agontamala gida. Tasikka hessa oothaysi amo.

11 Men när Cefas kom till Antiokia, trädde jag öppet upp mot honom, ty han hade befunnits skyldig till en försyndelse.

Phixirossa anxokiya yda wode erettida bale oothida gish ta iza qonccen izi gizaysa ixxadis (izara eqitadis)

12 Förut hade han nämligen ätit tillsammans med hedningarna; men så kommo några män dit från Jakob, och efter deras ankomst drog han sig tillbaka och höll sig undan, av fruktan för de omskurna.

Isi isi asati Yaqobe achafe yanape kase Phixirossay amanonta deretara isipe kaththa miizaysa asati ydape guye qaxaretida asatas babidi amanonta dere asape shaketida guye guye ooykides.

13 Till samma skrymteri gjorde sig också de andra judarna skyldiga, och så blev till och med Barnabas indragen i deras skrymteri.

Barnabasayka istathoka qoshepe qomon hanon ekistana gakanas hara Ayhudatika iza hanon izara ispetida.

14 Men när jag såg att de icke vandrade med fasta steg, enligt evangelii sanning, sade jag till Cefas i allas närvaro: »Om du, som är en jude, kan leva efter hednisk sed i stället för efter judisk, varför vill du då nödga hedningarna att leva efter judiskt sätt?»

Ista oothoy mishiracho qaala tuma gidontaysa ta erada kumetha asa achan Phixirosa “Ne Ayhuda asa shin amanonta dereta wogan attiin Ayhudista wogan daka histin amanonta dereti Ayhudata dereta wogga kalanamala aazas woliqathize?

15 Vi för vår del äro väl på grund av vår härkomst judar och icke »hedniska syndare»;

“Nuni nu yeletethan Ayhudatape attiin nagarancha amanonta dereta gidoko.

16 men då vi nu veta att en människa icke bliver rättfärdig av laggärningar, utan genom tro på Kristus Jesus, hava också vi satt vår tro till Jesus Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro på Kristus, och icke av laggärningar. Ty av laggärningar bliver intet kött rättfärdigt.

Asi Yesuss Kirstossa amanon xiilana attiin Muse woga nagon xiilontaysa nu erosu. Hessa gish wogga nagon gidonta Kirstossa amanon nu xiilanamala nukka qasse Yesuss Kistossa amanidosu. Muse wogga nagon oonikka xellena.

17 Men om nu jämväl vi, i det vi sökte att bliva rättfärdiga i Kristus, hava befunnits vara syndare, då är ju Kristus en syndatjänare? Bort det!

Nu Ayhudati wurikka Christosa baggara Xoossara giganas koyos. Nukka hankko asa mala nagaranchata gididaysa eros. Histin Kirstossay nagaray akii banamala koyize? Muleka koyena.

18 Om så vore att jag byggde upp igen detta samma som jag redan har brutit ned, då bevisade jag därmed, att jag var en överträdare.

Tani lalida woga zara ta kushera keexxiza gidiko taka wogga moridade gididaysa amanistays.

19 Ty jag för min del har genom lagen dött bort ifrån lagen, för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus,

Tani Xoossas danamala Muse wogga bagara he wogas hayqasdis.

20 och nu lever icke mer jag, utan Kristus lever i mig; och det liv som jag nu lever i köttet, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig själv för mig.

Tani Kiristossara kaqitadis hayssafe guye dizay tana gidike shin Kiristossa ta gidon des. Haikka ta ashon diza dusay tana dosidi bena ta gish oothi imida Xoossa na bolla diza amanon days.

21 Jag förkastar icke Guds nåd. Om rättfärdighet kunde vinnas genom lagen, då hade ju Kristus icke behövt lida döden.

Tani Xoossa kiyateth kawushike. Xiilotethi Muse wogga nagon betiza misha gidiko Kirstossay mella hed hayqides gusaka?”