< Galaterbrevet 2 >
1 Efter fjorton års förlopp for jag sedan åter upp till Jerusalem, åtföljd av Barnabas; jag tog då också Titus med mig.
Te phoeikah kum hlaili ah Jerusalem la Barnabas neh koep ka cet rhoi tih Titu khaw ka khuen rhoi.
2 Men det var på grund av en uppenbarelse som jag for dit. Och för bröderna där framlade jag det evangelium som jag predikar bland hedningarna; särskilt framlade jag det för de män som stodo högst i anseende -- detta av oro för att mitt strävande nu vore förgäves eller förut hade varit det.
Tedae pumphoenah neh ka caeh vaengah namtom taengkah ka hoe olthangthen nen ni amih ka pawnhlai. Amah van ah te rhoek a ming a om dongah a yong khaw a tlongtlai la a ka yong pawt khaming.
3 Men icke ens Titus, min följeslagare, som var grek, blev nödgad att låta omskära sig.
Tedae kai taengkah Greek hoel la aka om Titu pataeng te yahvinrhet ham tanolh pawh.
4 Det var nämligen så, att några falska bröder hade kommit att upptagas i församlingen, dit de hade smugit sig in för att bespeja vår frihet, den som vi hava i Kristus Jesus, varefter de ville trälbinda oss.
Tedae laithae manuca he a det uh dongah ni. Amih tah Khrih Jesuh ah ng'khueh mamih kah poenghalnah te dawn tih mamih he sal bi sak hamla yingyet uh.
5 Dock gåvo vi icke ens ett ögonblick vika för dem genom en sådan underkastelse; ty vi ville att evangelii sanning skulle bliva bevarad hos eder.
Amih taengah khonoek pakhat ham pataeng boengainah ka khueh pa uh moenih. Te daengah ni olthangthen kah oltak loh nangmih taengah a om eh.
6 Och vad angår dem som ansågos något vara -- hurudana de nu voro, det kommer icke mig vid; Gud har icke anseende till personen -- så sökte icke dessa män, de som stodo högst i anseende, att pålägga mig några nya förpliktelser.
Tedae aka poek rhoek te khat khat dongah metla a om akhaw hnukbuet ah a om te kai ham tah olpuei moenih. Pathen loh hlang kah maelhmai khaw a doe moenih. Ka taengah he mingom long khaw a thaem moenih.
7 Tvärtom; de sågo att jag hade blivit betrodd med att förkunna evangelium för de oomskurna, likasom Petrus hade fått de omskurna på sin del --
Tedae kuplat la aka hmu loh yahvinrhetnah dongah pumdul kah olthangthen te Peter bangla ka tangnah.
8 ty densamme som hade stått Petrus bi vid hans apostlaverksamhet bland de omskurna, han hade ock stått mig bi bland hedningarna --
Peter loh yahvinrhetnah kah caeltueih te a tueng sak tih kai khaw namtom rhoek ham ka tueng sak.
9 och när de nu förnummo vilken nåd som hade blivit mig given, räckte de mig och Barnabas handen till samarbete, både Jakob och Cefas och Johannes, de män som räknades för själva stödjepelarna; vi skulle verka bland hedningarna, och de bland de omskurna.
Tedae kai taengah m'paek lungvatnah aka ming, James neh Kephas neh Johan, rhungsut la aka om ham mingom rhoek loh, rhoinaengnah bantang kut tah kamah neh Barnabas taengah a thoh uh. Te dongah namtom ham ka om uh tih amih te yahvinrhetnah taengah om van.
10 Allenast skulle vi tänka på de fattiga; och just detta har jag också vinnlagt mig om att göra.
khodaeng bueng he poek ham om mai. Te te saii ham te khaw bahoeng ka haam.
11 Men när Cefas kom till Antiokia, trädde jag öppet upp mot honom, ty han hade befunnits skyldig till en försyndelse.
Tedae Kephas he Antiok la ha pawk vaengah, coel hamla a om dongah a hmai ah ka mah.
12 Förut hade han nämligen ätit tillsammans med hedningarna; men så kommo några män dit från Jakob, och efter deras ankomst drog han sig tillbaka och höll sig undan, av fruktan för de omskurna.
James taengkah hlangvang te ha pawk hlan atah namtom taengah a caak. Tedae ha pawk uh vaengah tah yahvinrhetnah rhoek te a rhih. Te dongah tonga tih amah te hoep uh.
13 Till samma skrymteri gjorde sig också de andra judarna skyldiga, och så blev till och med Barnabas indragen i deras skrymteri.
Te vaengah a tloe Judah rhoek long khaw anih te a thailat puei. Te dongah Barnabas long pataeng amih kah thailatnah te a rhoihbaih.
14 Men när jag såg att de icke vandrade med fasta steg, enligt evangelii sanning, sade jag till Cefas i allas närvaro: »Om du, som är en jude, kan leva efter hednisk sed i stället för efter judisk, varför vill du då nödga hedningarna att leva efter judiskt sätt?»
Tedae olthangthen kah oltak bangla a caeh a thuem pawt te ka hmuh. Te dongah Kephas te hlang boeih hmaiah, “Nang Judah loh namtom bangla na om tih Judah bangla hing pawt atah, balae tih namtom te Judah bangla na tanolh,” ka ti nah.
15 Vi för vår del äro väl på grund av vår härkomst judar och icke »hedniska syndare»;
Mamih kah coengnah he Judah tih hlangtholh tah namtom kah tloe moenih.
16 men då vi nu veta att en människa icke bliver rättfärdig av laggärningar, utan genom tro på Kristus Jesus, hava också vi satt vår tro till Jesus Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro på Kristus, och icke av laggärningar. Ty av laggärningar bliver intet kött rättfärdigt.
Jesuh Khrih kah tangnah lamlong pawt atah olkhueng dongkah khoboe loh hlang a tang sak pawt te khaw ming uh. Mamih loh Khrih Jesuh ni n'tangnah. Te daengah ni olkhueng kah khoboe nen pawt tih Khrih kah tangnah lamloh n'tang uh eh. Te dongah olkhueng kah khoboe loh pumsa boeih he tang sak mahpawh.
17 Men om nu jämväl vi, i det vi sökte att bliva rättfärdiga i Kristus, hava befunnits vara syndare, då är ju Kristus en syndatjänare? Bort det!
Tedae Khrih ah tang ham aka tlap rhoek loh amamih khaw hlangtholh rhoek la m'hmuh uh atah Khrih he tholh kah tueihyoeih van maco. Tlamte om mahpawh.
18 Om så vore att jag byggde upp igen detta samma som jag redan har brutit ned, då bevisade jag därmed, att jag var en överträdare.
Ka phae tangtae rhoek te koep ka sak atah kamah he boekoekkung la ka tueng coeng.
19 Ty jag för min del har genom lagen dött bort ifrån lagen, för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus,
Kai tah olkhueng lamloh olkhueng taengah ka duek daengah Pathen taengah ka hing eh.
20 och nu lever icke mer jag, utan Kristus lever i mig; och det liv som jag nu lever i köttet, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig själv för mig.
Khrih neh kai n'tai coeng dae ka hing pueng. Tedae kai voel pawt tih ka khuikah Khrih ni aka hing. Te dongah pumsa kah ka hing he kai ham amah aka voei uh tih kai aka lungnah Pathen Capa kah tangnah rhangnen ni ka hing.
21 Jag förkastar icke Guds nåd. Om rättfärdighet kunde vinnas genom lagen, då hade ju Kristus icke behövt lida döden.
Pathen kah lungvatnah te ka hnawt pawh. Duengnah he olkhueng lamlong koinih Khrih tah a yoeyap la duek coeng.