Esra 7
1 Efter en tids förlopp, under den persiske konungen Artasastas regering, hände sig att Esra, son till Seraja, son till Asarja, son till Hilkia,
Yac puspis toko, ke Artaxerxes el tuh tokosra fulat lun acn Persia, oasr mwet se pangpang Ezra. El lohlla mwet matu lal folok nwe kacl Aaron, Mwet Tol Fulat, ouinge: Ezra el wen natul Seraiah, su wen natul Azariah, su wen natul Hilkiah,
2 son till Sallum, son till Sadok, son till Ahitub,
su wen natul Shallum, su wen natul Zadok, su wen natul Ahitub,
3 son till Amarja, son till Asarja, son till Merajot,
su wen natul Amariah, su wen natul Azariah, su wen natul Meraioth,
4 son till Seraja, son till Ussi, son till Bucki,
su wen natul Zerahiah, su wen natul Uzzi, su wen natul Bukki,
5 son till Abisua, son till Pinehas, son till Eleasar, son till Aron, översteprästen --
su wen natul Abishua, su wen natul Phinehas, su wen natul Eleazar, su wen natul Aaron.
6 det hände sig att denne Esra drog upp från Babel; han var en skriftlärd, väl förfaren i Moses lag, den som HERREN, Israels Gud, hade utgivit. Och konungen gav honom allt vad han begärde, eftersom HERRENS, hans Guds, hand var över honom.
Ezra el tuh sie mwet lutlut su arulana yohk etu lal ke Ma Sap su LEUM GOD lun Israel El tuh sang nu sel Moses. Ke sripen LEUM GOD El akinsewowoyal Ezra, ouinge tokosra fulat el sang nu sel ma nukewa el siyuk kac. Ezra el som liki acn Babylonia
7 Också en del av Israels barn och av prästerna, leviterna, sångarna, dörrvaktarna och tempelträlarna drog upp till Jerusalem i Artasastas sjunde regeringsår.
in yac se akitkosr tukun Artaxerxes el mutawauk in leum fin acn we, na el som nu Jerusalem wi kutu sin mwet Israel ac kutu mwet tol, mwet Levi, mwet on, mwet topang su forfor taran mutunpot, ac mwet orekma lun Tempul.
8 Och han kom till Jerusalem i femte månaden, i konungens sjunde regeringsår.
Elos utyak nu Jerusalem ke malem se meet in yac se akitkosr lun tokosra fulat sac.
9 Ty på första dagen i första månaden blev det bestämt att man skulle draga upp från Babel; och på första dagen i femte månaden kom han till Jerusalem, eftersom Guds goda hand var över honom.
Elos mukuiyak liki acn Babylon ke len se meet in malem se meet, na ke kasreyuk lun God elos sun acn Jerusalem ke len se meet in malem se aklimekosr.
10 Ty Esra hade vänt sitt hjärta till att begrunda HERRENS lag och göra efter den, och till att i Israel undervisa i lag och rätt.
Ezra el sang insial in lutlut ke Ma Sap lun LEUM GOD ac in moulkin, oayapa el luti ma sap ac oakwuk nukewa kac nu sin mwet Israel.
11 Så stod nu skrivet i den skrivelse som konung Artasasta gav åt prästen Esra, den skriftlärde, som var lärd i det som HERREN hade bjudit och stadgat för Israel:
Tokosra Fulat Artaxerxes el sang leta se inge nu sel Ezra, su sie mwet tol ac mwet lutlut su arulana yohk etu lal ke ma sap ac oakwuk ku su LEUM GOD El tuh sang nu sin Israel:
12 »Artasasta, konungarnas konung, till prästen Esra, den i himmelens Guds lag lärde, o. s. v. med övlig fortsättning.
“Ma sel Tokosra Fulat Artaxerxes, nu sel Ezra, mwet tol ac mwet lutlut yohk ke Ma Sap lun God lun Kusrao.
13 Jag giver härmed befallning att var och en i mitt rike av Israels folk och av dess präster och leviter, som är villig att fara till Jerusalem, må fara med dig,
“Nga sapkin nu yen nukewa in tokosrai luk tuh kutena mwet Israel, ku mwet tol ac mwet Levi, su lungse wi kom som nu Jerusalem, elos ku in som.
14 alldenstund du är sänd av konungen och hans sju rådgivare till att hålla undersökning om Juda och Jerusalem efter din Guds lag, som är i din hand,
Nga ac mwet pwapa itkosr luk, kut supwekom in som liye ouiyen acn Jerusalem ac Judah, in liye lah fuka akosyen Ma Sap lun God lom, su El asot nu sum in karingin.
15 och till att föra dit det silver och guld som konungen och hans rådgivare av fritt beslut hava givit åt Israels Gud, vilken har sin boning i Jerusalem,
Kom in us mwe sang orek ke gold ac silver su nga ac mwet pwapa luk lungse in sang nu sin God lun Israel, su Tempul la oan in Jerusalem.
16 så ock allt det silver och guld som du kan få i hela Babels hövdingdöme, tillika med de frivilliga gåvor som folket och prästerna giva till sin Guds hus i Jerusalem.
Kom fah oayapa us silver ac gold nukewa su kom orani in acn nukewa lun Babylon, ac mwe sang pac su mwet Israel ac mwet tol lalos elos sang nu ke Tempul lun God lalos in Jerusalem.
17 Alltså skall du nu för dessa penningar såsom en redlig man köpa tjurar, vädurar och lamm, jämte sådant som behöves till dithörande spisoffer och drickoffer; och detta skall du offra på altaret i eder Guds hus i Jerusalem.
“Kom fah oaru in orekmakin mani inge in moli cow mukul, sheep mukul, sheep fusr, wheat, ac wain, na kom fah kisakin ma inge fin loang lun Tempul in Jerusalem.
18 Och vad du och dina bröder finnen för gott att göra med det silver och guld som bliver över, det mån I göra efter eder Guds vilja.
Kom ku in orekmakin silver ac gold ma lula nu ke kutena ma su kom ac mwet lom fah sulela, fal nu ke lungse lun God lom.
19 Och alla de kärl som givas dig till tempeltjänsten i din Guds hus skall du avlämna inför Jerusalems Gud.
Kom fah sang nu sin God in acn Jerusalem ahlu nukewa ma itukot nu sum in orekmakinyuk in Tempul ke pacl in alu.
20 Och vad du måste utbetala för det som härutöver behöves till din Guds hus, det må du låta utbetala ur konungens skattkammare.
Ac fin oasr kutena ma saya su kom enenu pac nu ke Tempul, kom fah eis liki iwen filma lun tokosra.
21 Och jag, konung Artasasta, giver härmed befallning till alla skattmästare i landet på andra sidan floden att allt vad prästen Esra, den i himmelens Guds lag lärde, begär av eder, det skall redligt göras och givas,
“Nga sapkin nu sin mwet nukewa su karingin mwe kasrup in acn Roto-in-Euphrates, tuh kowos in aksaye sang nu sel Ezra, su mwet tol ac mwet lutlut ke Ma Sap lun God lun Kusrao, ma nukewa el siyuk kac.
22 ända till hundra talenter silver, hundra korer vete, hundra bat vin och hundra bat olja, så ock salt utan särskild föreskrift.
Aok, in tia alukela paun itkosr tausin lumfoko ke silver, bushel lumfoko ke wheat, gallon lumfoko lumngaul ke wain, gallon lumfoko lumngaul ke oil in olive, ac lupan sohl ma el ac enenu.
23 Allt vad himmelens Gud befaller skall noggrant göras och givas till himmelens Guds hus, för att icke vrede må komma över konungens och hans söners rike.
Kowos enenu in arulana oaru in sang ma nukewa su God lun Kusrao El enenu nu ke Tempul lal. Ouinge kowos fah oru tuh El fah tiana kasrkusrak sik ku selos su ac fah leum tukuk.
24 Och vi göra eder veterligt att ingen skall hava makt att lägga skatt, tull eller vägpenningar på någon präst eller levit, sångare, dörrvaktare, tempelträl eller annan tjänare i detta Guds hus.
Nga sapkin tuh in wangin sie suwos eisani tax sin mwet tol, mwet Levi, mwet on, mwet topang ke mutunpot, mwet orekma, ku kutena mwet saya su kupasr nu ke Tempul se inge.
25 Och du, Esra, må, efter din Guds vishet, den som har blivit dig betrodd, förordna domare och lagkloke till att döma allt folket i landet på andra sidan floden, alla dem som känna din Guds lagar; och om någon icke känner dessa, skolen I lära honom dem.
“Kom, Ezra, ke lalmwetmet su God lom El asot nu sum, kom in sulela mwet kol ac mwet nununku in liyaung mwet nukewa Roto-in-Euphrates su moul ye Ma Sap lun God lom. Kom in luti Ma Sap inge nu sin kutena mwet su tia etu.
26 Och var och en som icke gör efter din Guds lag och konungens lag, över honom skall dom fällas med rättvisa, vare sig till död eller till landsförvisning eller till penningböter eller till fängelse.»
Kutena mwet fin seakos ma sap lun God lom, ku ma sap lun tokosrai luk, eneneyuk tuh in sa na kalyeiyuk elos ouinge: ke misa, ku nu ke sruoh, ku ke eisla ma lalos, ku ke kauli in presin.”
27 Lovad vare HERREN, våra fäders Gud, som ingav konungen sådant i hjärtat, nämligen att han skulle förhärliga HERRENS hus i Jerusalem,
Ezra el fahk, “Kaksakin LEUM GOD lun mwet matu lasr! El oru tuh tokosra fulat elan insewowo in akfulatye Tempul lun LEUM GOD in Jerusalem in ouiya se inge.
28 och som lät mig finna nåd inför konungen och hans rådgivare och inför alla konungens mäktiga hövdingar! Och jag kände mig frimodig, eftersom HERRENS, min Guds, hand var över mig, och jag församlade en del av huvudmännen i Israel till att draga upp med mig.
Ke lungkulang lun God, nga ku in eis kulang sin tokosra fulat, oayapa sin mwet pwapa lal, ac mwet nukewa lal su fulat ac ku. LEUM GOD luk El akpulaikyeyu, pwanang nga tuh ku in aknunakye sifen sou puspis lun Israel in wiyu folok.”
