< Esra 4 >

1 Men när ovännerna till Juda och Benjamin fingo höra att de som hade återkommit ifrån fångenskapen höllo på att bygga ett tempel åt HERREN, Israels Gud,
Judah hoi Benjamin ih misanawk mah, misong angtanghaih hoi amlaem kaminawk mah Israel Angraeng Sithaw hanah im sak pae o, tiah thaih o naah,
2 gingo de till Serubbabel och till huvudmännen för familjerna och sade till dem: »Vi vilja bygga tillsammans med eder, ty vi söka eder Gud, likasom I, och åt honom offra vi alltsedan den tid då den assyriske konungen Esarhaddon lät föra oss hit.»
Zerubbabel hoi acaeng ukkungnawk khaeah angzoh o moe, Nangcae mah nangmacae ih Sithaw na pakrong o baktih toengah, kaicae doeh ka pakrong o toeng; hae ahmuen ah kaicae zaehoikung Assyria siangpahrang Esarhaddon dung nathuem hoiah to Sithaw khaeah hmuenpaekhaih to ka sak o boeh, to pongah na Sithaw im to sak kang bomh o toeng han, tiah a naa o.
3 Men Serubbabel och Jesua och de övriga huvudmännen för Israels familjer sade till dem: »Det är icke tillbörligt att I tillsammans med oss byggen ett hus åt vår Gud, utan vi vilja för oss själva med varandra bygga huset åt HERREN, Israels Gud, såsom konung Kores, konungen i Persien, har bjudit oss.»
Toe Zerubbabel, Jeshua hoi to ah kaom Israel zaehoikungnawk mah, Kaicae Sithaw ih im sakhaih pongah nangcae hoi asaenghaih tidoeh om ai; Persia siangpahrang, Sairas ih lokpaekhaih baktih toengah, kaimacae mah khue ni Israel Angraeng Sithaw hanah ka sak pae o han, tiah pathim pae o.
4 Men folket i landet bedrev det så, att judafolkets mod föll och de avskräcktes från att bygga vidare.
To naah Judah kaminawk mah im to sak o thai han ai ah, ataeng ah kaom kaminawk mah raihaih paek o.
5 Och de lejde mot dem män som genom sina råd gjorde deras rådslag om intet, så länge Kores, konungen i Persien, levde, och sedan ända till dess att Darejaves, konungen i Persien, kom till regeringen.
Judah kaminawk palungboengsak hanah, Persia siangpahrang Sairas hoi Persia siangpahrang Darius dung khoek to, poekhaih paek kaminawk to tlai o.
6 (Sedermera, under Ahasveros' regering, redan i begynnelsen av hans regering, skrev man en anklagelseskrift mot dem som bodde i Juda och Jerusalem.
Nihcae loe Ahasurus siangpahrang toksak amtong tangsuek naah, Judah hoi Jerusalem ah kaom kaminawk kasae nethaih ca to tarik o.
7 Och i Artasastas tid skrevo Bislam, Mitredat och Tabeel samt dennes övriga medbröder till Artasasta, konungen i Persien. Och det som stod i skrivelsen var skrivet med arameiska bokstäver och avfattat på arameiska.
Persia siangpahrang Artaxerxes dung nathuem ah doeh, Bishlam, Mithredath, Tabeel hoi to ah kaom kaminawk mah Artaxerxes khaeah ca tarik o; to ih ca loe Aramic calung, Aramic lok ah tarik o.
8 Likaledes skrevo rådsherren Rehum och sekreteraren Simsai ett brev om Jerusalem till konung Artasasta av följande innehåll.
Misatuh angraeng Rehum hoi ca tarikkung Shimshai mah, Jerusalem sethaih kawng to Artaxerxes siangpahrang khaeah hae tiah ca tarik;
9 De skrevo då, rådsherren Rehum och sekreteraren Simsai och de andra, deras medbröder: diniterna och afaresatkiterna, tarpeliterna, afaresiterna, arkeviterna, babylonierna, susaniterna, dehaviterna, elamiterna
misatuh angraeng Rehum, ca tarikkung Shimshai hoi to ah kaom ampuinawk, Dinai ih kaminawk, Arphasa ih kaminawk, Tarpe ih kaminawk, Persia hoi Ereck ih kaminawk, Babylon ih kaminawk, Susan ah kaom kaminawk, Dehavi ih kaminawk hoi Elam ih kaminawk,
10 och de andra folk som den store och mäktige Asenappar hade fört bort och låtit bosätta sig i staden Samaria och annorstädes i landet på andra sidan floden o. s. v.
Asnapper mah misong ah naeh ih kami, Samaria vangpui hoi vapui yaeh ah kaom, kalensawk kami hoi khingya koi kaom kaminawk mah,
11 Och detta är vad som stod skrivet i det brev som de sände till konung Artasasta: »Dina tjänare, männen på andra sidan floden o. s. v.
Artaxerxes siangpahrang khaeah paek o ih kawpi ca loe, Vapui yaeh ah kaom na tamnanawk mah nang khaeah ca kang tarik o.
12 Det vare veterligt för konungen att de judar som drogo upp från dig hava kommit hit till oss i Jerusalem, och de hålla nu på att bygga upp den upproriska och onda staden, att sätta murarna i stånd och att förbättra grundvalarna.
Siangpahrang mah nang khae hoi kaicae khaeah angzo kahoih ai Judah kaminawk loe, Jerusalem ah caeh o moe, lokpung han koi kaom vangpui to a sak o; sipae to a sak o moe, im doeh sak amtong o boeh, tiah panoek han angaih.
13 Så må nu konungen veta, att om denna stad bliver uppbyggd och murarna bliva satta i stånd, skola de varken giva skatt eller tull eller vägpenningar, och sådant skall bliva till men för konungarnas inkomster.
To pacoengah hae vangpui hae sah o let moe, sipaenawk doeh pathoep o let nahaeloe, nihcae loe long tho hoi hmuenmae tho kok ih tamut to paek o mak ai boeh; to naah siangpahrang ih tamut conghaih thazok tih boeh, tiah siangpahrang mah panoek han angaih.
14 Alldenstund vi nu äta palatsets salt, och det icke är tillbörligt att vi åse huru skada tillskyndas konungen, därför sända vi nu och låta konungen veta detta,
Kaicae loe siangpahrang abomhaih rang hoiah khosah kami ah ka oh o pongah, siangpahrang khingya ai ah sak ih hmuen to hnuk han ka koeh o ai; to pongah siangpahrang panoeksak hanah hae ca hae kang pat o;
15 för att man må göra efterforskningar i dina fäders krönikor; ty av dessa krönikor skall du finna och erfara att denna stad har varit en upprorisk stad, till förfång för konungar och länder, och att man i den har anstiftat oroligheter ända ifrån äldsta tider, varför ock denna stad har blivit förstörd.
Jerusalem loe misa angthawk vangpui, siangpahrang hoi prae raihaih paekkung, canghnii hoiah misa angthawk koehhaih palungthin tawn kaminawk to vangpui thung ah oh o pongah, vangpui to amro o sak, tiah nam panawk toksak pakuemhaih cabu thungah pakrong nahaeloe, to cabu thungah na hnu tih, tiah a naa o.
16 Så låta vi nu konungen veta, att om denna stad bliver uppbyggd och dess murar bliva satta i stånd, så skall du i följd härav icke mer hava någon del i landet på andra sidan floden.»
Hae vangpui hae sah o let moe, sipaenawk doeh pathoep o let nahaeloe, vapui yaeh ah taham tidoeh na tawn mak ai boeh, tiah ca pat pae o.
17 Då sände konungen följande svar till rådsherren Rehum och sekreteraren Simsai och de andra, deras medbröder, som bodde i Samaria och i det övriga landet på andra sidan floden: »Frid o. s. v.
To naah siangpahrang mah hae tiah ca palaem pae; Misatuh angraeng Rehum, ca tarikkung Shimshai, Samaria vangpui hoi vapui yaeh ah kaom kaminawk boih khaeah, hae na niah ca ka tarik, monghaih om nasoe.
18 Den skrivelse som I haven sänt till oss har noggrant blivit uppläst för mig.
Nang pat o ih ca loe ka hmaa ah kroek boeh.
19 Och sedan jag hade givit befallning att man skulle göra efterforskningar, fann man att denna stad ända ifrån äldsta tider har plägat sätta sig upp mot konungar, och att uppror och oroligheter där hava anstiftats.
Ka paek ih lok baktih toengah pakrong naah, hae vangpui loe canghnii hoiah siangpahrangnawk hanah misa angthawk thuih, misa angthawk koeh vangpui hoi kasae poekhaih tawn vangpui ni, tiah ka panoek.
20 I Jerusalem hava ock funnits mäktiga konungar, som hava varit herrar över allt land som ligger på andra sidan floden, och skatt, tull och vägpenningar hava blivit dem givna.
Thacak siangpahrang mah Jerusalem hoiah vapui yaeh to uk moe, anih mah toksakhaih atho, tamut hoi hmuenmae nuiah kok ih phoisa doeh a paeksak vai boeh.
21 Så utfärden nu en befallning att man förhindrar dessa män att bygga upp denna stad, till dess jag giver befallning därom.
To pongah kai khae hoi lokpaek lethaih om ai karoek to, nihcae mah vangpui sak o han ai ah, vaihiah thui pae oh.
22 Och sen till, att I icke handlen försumligt i denna sak, så att skadan icke växer, konungarna till förfång.»
Siangpahrang ukhaih prae thazok han ai ah, hae hmuen hae acoehaih hoiah sah oh, tiah a naa.
23 Så snart nu vad som stod i konung Artasastas skrivelse hade blivit läst för Rehum och sekreteraren Simsai och deras medbröder, gingo de med hast till judarna i Jerusalem och hindrade dem med våld och makt.)
Siangpahrang Artaxerxes ih capat to Rehum, ca tarikkung Shimshai hoi to ah kaom kaminawk khaeah kroek o pacoengah, Jerusalem ah kaom Judahnawk khaeah karangah caeh o moe, tha patohhaih hoiah toksak anghak o sak.
24 Så förhindrades nu arbetet på Guds hus i Jerusalem. Och det blev förhindrat ända till den persiske konungen Darejaves' andra regeringsår. Se Salt i Ordförkl.
To pacoengah Jerusalem vangpui thung ih Sithaw im sakhaih loe Persia siangpahrang Darius, siangpahrang ah ohhaih saning hnetto haih karoek to sah ai ah anghak o.

< Esra 4 >